Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur ett belöningssystem som omfattar samtliga anstĂ€llda i ett företag upplevs av de anstĂ€llda i förhĂ„llande till företagsledningens syfte med det. Efter en genomgĂ„ng av relevant teori inom Ă€mnet har vi genomfört en empirisk fallstudie av tryckeriföretaget Åtta.45 dĂ€r vi intervjuade vd och ekonomichef samt sex anstĂ€llda. I analysavsnittet jĂ€mförs företagsledningens Ă„sikter med de anstĂ€lldas uppfattning, medan detta relateras till de teorier och begrepp som tidigare presenterats. VĂ„ra slutsatser blev att de anstĂ€llda tycktes relativt vĂ€l medvetna om ledningens syfte med belöningssystemet, men systemet tycktes inte ha den inverkan pĂ„ de anstĂ€llda som företagsledningen haft för avsikt..

Bakgrund: Bolagsstyrelser har blivit allt mer uppmÀrksammade och intressanta i dagens mediebevakning efter flertalet bonus- och svindlerihÀrvor. Flera gÄnger har röster pÄpekat att dessa styrelser varit för homogena och saknat mÄngfald som av den anledningen agerat för sitt och inte företagets bÀsta.Syfte: Syftet med studien Àr att se hur mÄngfalden i svenska bolagsstyrelser ser ut, med avseende pÄ kön, nationalitet och Älder samt hur dessa variabler samvarierar med företagsspecifika egenskaper som branschtillhörighet, storlek och Älder.Metod: En kvantitativ studie genomfördes som sedan statistiskt testades mot nio hypoteser grundade i tidigare forskning. Dessa hypoteser prövades sedan i statistikverktyget SPSS för att försöka finna samband mellan de olika variablerna.Slutsats: Undersökningen fann viss positiv samvarians mellan börsvÀrde och andel utlÀndska medborgare samt börsvÀrde och kvinnoandel i styrelsen. Det gÄr Àven att dra tydliga kopplingar till att de Àldre företagen i undersökningen uppvisade en högre kvinnlig representation i sina styrelser Àn yngre företag..

Revisorer fungerar som en agent mellan standardsÀttare och företagsledning, de ser till att finansiella rapporter Àr utformad enligt redovisningsreglerna. Som yrkesgrupp har revisorer bÄde kunskap om hur standarder tillÀmpas och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ vid redovisning. Tidigare forskning har visat att det finns incitament hos företagledningen att pÄverka företagets redovisade resultat i en sÄdan riktning som gynnar dem sjÀlva och/eller företaget, vilket innebÀr att de har incitament att tillÀmpa earnings management.Ett sÀtt att tillÀmpa earnings management Àr genom att anvÀnda vissa tillgÄngar och skulder pÄ ett sÄdant sÀtt att de inte behöver visas upp i balansrÀkningen. BalansrÀkningen Àr en del av den rapport över företagets finansiella stÀllning som företagsledningen sammanstÀller och som sedan ligger till grund för vÀrdering och ekonomiska beslut av exempelvis investerare, analytiker och lÄngivare. Dessa intressenter fÄr dÄ inte alltid fÄr se den rÀtta bilden av företaget, snarare en bild som Àr justerad för att visa upp det bÀsta möjliga, informationen och rapporten Àr inte transparent.

This study test the short-termism of companies listed on the market OMX Stockholm 30. We will use a deductive point of view where the purpose of this study is to investigate whether corporate short-term returns can be explained by the independent variables related to corporate governance and compensation practices. This is to investigate whether there is an intentional action on raising the short-term return in order to achieve a higher CEO compensation. In the study, theories dealing with corporate governance and agency theory have resulted in two hypotheses. Basic Hypothesis H1 is: if short-termism of Swedish industry due to the company's short-term returns can be explained by the independent variables related to the company's management and compensation. This hypothesis could not be verified through the quantitative study. Alternative Hypothesis H2 is: the compensation of a CEO can be explained by the independent variables related to company performance and size.

SammanfattningLÀkemedelsindustrins mission Àr att förlÀnga mÀnniskoliv samt bota sjukdomar. MÀnniskans hÀlsa Àr det som Àr i fokus, enligt lÀkemedelsindustrin. Det uppfattas dock rÄda en viss konflikt huruvida lÀkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat pÄ att dubbelt sÄmycket pengar finansierar marknadsföringen jÀmfört med forskning och utveckling, i syfte att sÀlja mer lÀkemedel. LÀkemedel somliga lÀkare ifrÄgasÀtter om de ens behövs pÄ marknaden.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsomrÄdet i Sverige har skett, bland annat pÄ grund av Sveriges intrÀde i EU. En av förÀndringarna Àr sÀttet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femÄrsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte lÀngre nÄgon bestÀmd livslÀngd och testas istÀllet Ärligen om nedskrivningsbehov föreligger. VÀrderingen av goodwill baseras pÄ framtida prognoser, vilka alltid innehÄller en viss osÀkerhet.

Sedan 80-talet har instÀllningen till funktionsplanering av stÀder svÀngt frÄn funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen Àr att funktionsblandning frÀmjar stadsmiljöer för fotgÀngare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpÄfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men Àven om stadsrum och stadsformer pÄ pappret i mÄnga fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning sÄ blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfÀltet inse att istÀllet för att planera funktionsblandning mÄste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering mÄste verktyg och analysmetoder anvÀndas och utvecklas för att mÀta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.

Denna uppsats undersöker ifall det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillvÀxt genom att undersöka 14 lÀnder under perioden 1985-2006.Uppsatsen bygger pÄ ett argument om att hög skatt pÄ arbete, och dÀrmed ocksÄ hög kostnad pÄ arbete, leder till incitament som resulterar i produktivitetshöjande agerande frÄn ekonomiska aktörer. En empirisk undersökning genomförs med ett resultat som varken stöder eller motsÀger detta argument. Uppsatsens slutsats efterfrÄgar undersökningar som bygger pÄ en mikroekonomisk angreppsvinkel istÀllet för den makroekonomiska angreppsmetoden denna uppsats bygger pÄ..

I denna uppsats undersöker vi unga kvinnliga modekonsumenters attityder gentemot hÄllbart mode. Vi studerar ocksÄ deras upplevda skillnad mellan hÄllbart och vanligt mode. Slutligen undersöks pÄ vilket sÀtt de mjuka vÀrdena pÄverkas av den hÄllbara egenskapen. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga respondenter i Äldern 29-35 Är. Resultaten har analyserats med hjÀlp av MaslowŽs behovspyramid, ABC-modellen, konsumtentbeteende enligt Kotler et al.

The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding about why Swedish banks choose to work and report CSR and also analyze differences and similarities between two banks.Research question: Why do Swedish companies within the financial sector choose to report and work with Corporate Social Responsibility?The major incentives to work and report CSR are because it benefits bankŽs businesses, which is driven by stakeholders. Stakeholder pressure is also an important incentive, especially pressure from customers and employees. The incentives that differed between the two banks were morality of the business leader, society and the priority of stakeholders. The incentives that we could not support were guidelines and competitors-.

Det allmÀnna hÀlsotillstÄndet Àr ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förÀndring av vanor Àr starkt relaterat till individens attityd och instÀllning!Syftet med den hÀr studien, Àr att undersöka ungdomars attityd till hÀlsosam kost och instÀllning till att förÀndra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förÀndring av kostvana..

Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Bonus till VD har de senaste Ären varit ett hett debatterat Àmne inom bÄde media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmÀrksammats pÄ senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersÀttning till VD trots sjunkande resultat.Denna studie syftar till att mÀta om samband finns mellan ersÀttningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara pÄ uppsatta frÄgestÀllningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats dÀr de valda teorierna appliceras pÄ studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjÀlp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar.Populationen som valts att behandla Àr de företag pÄ Stockholmsbörsen som listades under Large Cap vÄren 2012.

I denna uppsats undersöker vi unga kvinnliga modekonsumenters attityder gentemot hÄllbart mode. Vi studerar ocksÄ deras upplevda skillnad mellan hÄllbart och vanligt mode. Slutligen undersöks pÄ vilket sÀtt de mjuka vÀrdena pÄverkas av den hÄllbara egenskapen. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga respondenter i Äldern 29-35 Är. Resultaten har analyserats med hjÀlp av MaslowŽs behovspyramid, ABC-modellen, konsumtentbeteende enligt Kotler et al.