Open source software has recently been discussed, not least in media as a revolution in IT. A number of advantages have been listed in changing proprietary software into open source software. Examples of such pros are no expenses for license fees and improved efficiency. In spite of this, few users have made this change. One of the reasons is a distrust of the quality in open source software.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka om lärare på gymnasienivå ägnar enligt dem själva mycket tid åt att administrera anteckningar om elevbedömningar och om de anser detta vara tidsödande. En enkätundersökning har gjorts på detta område. Slutsatsen är att lärare ofta behandlar samma elevbedömning mer än en gång. Detta kan visa sig genom att en anteckning om en elevbedömning först skrivs ned i en lärarkalender för att sedan föras in på datorn och för att slutligen tas fram för en sammanställning vid till exempel ett utvecklingssamtal. Ett fåtal pedagoger i undersökningen använder sig av ett datoriserat system för att föra in bedömningar direkt, ett system där elever kan logga in och se sina bedömningar vilket gör att antalet behandlingar av bedömningar för läraren minskar. Vidare tar uppsatsen upp hur ett datoriserat system för att spara och administrera elevbedömningar enligt teori bör se ut.

Denna studie behandlar dokumenthantering som ämne och är utformad som en fallstudie på Vägverket som numera heter Trafikverket. Studien har som syfte att belysa ämnet dokumenthantering för att lära oss mer om det. Anledningen till att studien gjordes på Vägverket är att de har en lång historia av att ha stora fortlöpande projekt, vilket gör dokumenthanteringen extra viktig. Teorier från litteratur samlades in för att sedan jämföras med Vägverkets system för att öka förståelsen för hur deras dokumenthantering är uppbyggd och varför. På Vägverket intervjuades den ansvarige för dokumenthanteringen och samma person har även alltid varit ansvarig för den digitala dokumenthanteringen, detta gjorde att otroligt bra information fanns tillgänglig för studien.

Företaget Kerfi AB i Norrköping är en leverantör av informationsteknik och har bland annat specialistkompetens inom service management. För detta använder de programvara från företaget CA technologies. CA Service Desk Manager är en så kallad IT Service Management applikation med processer för samordning och styrning av service management. Under inledande diskussioner kom det fram att även om programvaran har varit i bruk under flera år så finns det fortfarande problem med användargränssnittet. Uppgiften består i att analysera användargränssnittet ur ett användbarhetsperspektiv för att kunna ta fram förslag på olika lösningar till programvarans påpekade brister.För insamling av data användes en expertutvärdering vilket omfattade en heuristisk utvärdering och en consistency inspection.

SyfteSyftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.MetodStudien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov..

Syftet med studien är att undersöka hur utredare vid könstillhörighetsutredningsenheter i Sverige resonerar kring bedömningskriterier för diagnos och behandling av transsexualism. Tidigare forskning på området antyder att transpersoner utesluts från behandling på grund av ett heteronormativt förhållningssätt i lagen och hur den tolkas. Denna forskning baserar sig inte på empiriska studier där utredarna fått beskriva sin praktiska tillämpning av lagen, utan på teorier som sedan applicerats på könstillhörighetsutredningen. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer och materialet har analyserats genom socialkonstruktivistiska begrepp, vilka jämförts med de riktlinjer utredarna har att förhålla sig till. Vårt tolkningsresultat stämmer till stor del överrens med tidigare genusforskning på området, men vi har också kommit fram till att det inte finns några entydiga svar på vilka krav och förväntningar som ställs på transpersonens kön och genus under utredningen.

Syftet med examensarbetet är att mäta ljudfält kring en saxofonmodell med skannande laservibrometri, även kallad laserdopplervibrometri (LDV), eller helt kort vibrometri. Laservibrometri är en optisk mätmetod som framförallt används för vibrationsmätningar på ytor av föremål. Ett nytt, mindre känt användningsområde är ljudfältsmätningar, som denna rapport beskriver. I arbetet har mätningar av ljudfält kring en saxofonmodell genomförts. Av ekonomiska och mättekniska skäl har modellen förenklats.

Syftet med detta projekt ar att undersoka mojligheten attkommunicera med en militar GPS-mottagare via serieportsgranssnittetRS-232 fran en mobil enhet. Malet ar att endastanvanda existerande hardvara som inte kraver att enhetensfasta programvara eller operativsystem byts ut. Smarttelefoneroch pekplattor har blivit allt vanligare och de erbjuderi regel hogre grad av barbarhet och battre batteritidan traditionella barbara datorer, samtidigt som derasberakningskapacitet ar likvardig. De tva storsta systemenpa marknaden idag ar Android och iOS. Jag valde darforatt undersoka deras mojligheter att anslutas till kringutrustninggenom RS-232.

På senare år har datorer blivit allt mer utvecklade och utbredda inom de flesta områden. En av datorns många fördelar är dess flexibilitet, en och samma dator och bildskärm kan användas till många olika saker. Detta arbete syftar till att utnyttja datorns resurser i fritidsbåtar. Målet med arbetet är att konstruera och bygga en rigg för ett datorsystem att använda i båtar. Riggen skall användas som plattform för vidare testning och utveckling av programvara.

Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar.

Rapporten undersöker om idén att kombinera digitalsimulerade fysiklaborationer och datorspel till en programvara kallad spellaboration, kan vara till hjälp för den gymnasiala fysikutbildningen i Sverige. Digitalsimuleringar har många goda egenskaper som kan hjälpa användaren till en bättre förståelse om det förlopp som simuleras (Becerra m.fl. 2000). Elever som har studerat fysik på gymnasiet i Sverige, har ofta dålig förståelse för fysiken, något som Bernhard (2000) visar. Fysiklaborationerna är de tillfällen som eleven skall skaffa sig förståelse för fysiken (Fasth m.fl.

Grafiska dokumentgränssnitt används av de flesta datoranvändare. Det finns i huvudsak tre typer av dokumentgränssnitt; MDI (multiple document interface), SDI (single document interface) och TDI (tabbed document interface). I ena halvan av arbetet har dessa tre analyserats utifrån en rad faktorer med målet att se om någon modells fördelar väger över de andras och om man kan skapa några riktlinjer för när det är bäst att applicera respektive modell när man utvecklar en ny programvara. Analysen är baserad på litteratur samt kvalitativ enkätundersökning och programtest. Andra delen av arbetet har ägnats åt testa om det går att programmera så att slutanvändaren kan välja den modell han eller hon föredrar.

Den här studien beskriver hur grafikkort kan användas på en bredare front än multimedia. Arbetet förklarar och diskuterar huvudsakliga alternativ som finns till att använda grafikkort till generella operationer i dagsläget. Inom denna studie används Nvidias CUDA arkitektur. Studien beskriver hur grafikkort används till egna operationer rent praktiskt ur perspektivet att vi redan kan programmera i högnivåspråk och har grundläggande kunskap om hur en dator fungerar. Vi använder s.k.

Grafiska dokumentgränssnitt används av de flesta datoranvändare. Det finns i huvudsak tre typer av dokumentgränssnitt; MDI (multiple document interface), SDI (single document interface) och TDI (tabbed document interface). I ena halvan av arbetet har dessa tre analyserats utifrån en rad faktorer med målet att se om någon modells fördelar väger över de andras och om man kan skapa några riktlinjer för när det är bäst att applicera respektive modell när man utvecklar en ny programvara. Analysen är baserad på litteratur samt kvalitativ enkätundersökning och programtest. Andra delen av arbetet har ägnats åt testa om det går att programmera så att slutanvändaren kan välja den modell han eller hon föredrar.

Denna studie är genomförd på en bultsvetsstation med fyra bultsvetsrobotar från ABB som används i den dagliga produktionen i karossfabriken på Saab Automobile i Trollhättan. I dagsläget används off-lineprogrammerade robotprogram från IGRIP i flera robotceller på karossfabriken. IGRIP har under flera år används utan att man har någon metod för att utvärdera för hur kapaciteten i robotcellerna utnyttjas. Begränsningarna hos IGRIP är att det inte automatiskt kan beräkna och generera kollisionsfria banor vilket är mycket tidskrävande. Programmeringen av via-punkterna sker via manuell inmatning i programmet vilket medför att de inte utnyttjar maximal kapacitet i robotcellen.