Syftet med denna rapport var att genomföra en riskanalys av Gävle rangerbangårds verksamhet, avgränsat till händelser som kan orsaka allvarliga skador på människor. Händelsernas risk har värderats för personalen på rangerbangården samt tredjeman i rangerbangårdens omgivning. Gävle rangerbangård är klassad som en farlig verksamhet enligt Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, på grund av den farligt godshantering som sker på området. På rangerbangården inkommer och avgår tågsätt och godsvagnar rangeras, vilket innebär att vagnarna omkopplas och sorteras. Av samtliga vagnar som hanteras på Gävle rangerbangård innehåller cirka åtta procent farligt gods.

SammanfattningUnder 2000-talet har hotet mot miljön och klimatet nått oss med stormsteg och en omställning till ett hållbart samhälle är ett krav och omställningen förväntas bli lång. I ljuset av miljöhotet utvecklas nya investeringssektorer med fokus på att stilla den ökande efterfrågan på produkter och tjänster som minskar miljöpåverkan, en av de mest populära investeringssektorerna med fokus på miljön är Cleantech. Cleantech är en ny investeringskategori som kom till Sverige runt år 2005.Begreppet och investeringskategorin, Cleantech härstammar från USA och organisationen Cleantech Group LLC. Cleantech Group delar upp Cleantech i elva olika segment på följande sätt; (1) Energiproduktion, (2) Energiförvaring, (3) Energiinfrastruktur, (4) Energieffektivitet, (5) Transport, (6) Vatten & Avfallsvatten, (7) Luft & Miljö, (8) Material, (9) Tillverkning/Industriell, (10) Jordbruk, (11) Återvinning & Avfallshantering. För att Cleantech-bolag skall utvecklas så används ofta riskkapital från VC-bolag.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval.

De rådande klimatförändringarna drabbar Arktis och dess isbjörnar hårt. Smältande isar frigör miljögifter som i årtionden lagrats upp och kan nu ta sig in i och biomagnificeras i den marina näringskedjan, där isbjörnen som toppredator utsätts för hög toxisk stress. De försvinnande isarna utgör isbjörnens huvudsakliga jaktmark och detta skapar därför en ökad näringsmässig stress som bryter ned kroppens fettreserver och frisätter lagrade toxiska kemikalier i blodomloppet. Klimatförändringarna skapar ett gästvänligare Arktis, vilket tros innebära en förhöjd mänsklig närvaro som kan ökade halterna av lokala utsläpp och en rubbad näringskedja. Även introduktionen av nya djurarter tros öka vilket tillsammans med närvaron av människor i sin tur kommer att orsaka en introduktion av nya patogener. Klimatförändringarna påverkar även havsoch luftströmmarna, vilket spås öka transporten av miljögifter till Arktis.

Begreppet hållbar utveckling kan ses som en kombination av ekonomisk tillväxt och ett smart utnyttjande av naturens resurser och nämns allt oftare i mediala sammahang. Företagens ansvar inom detta område har intensifierats på senare tid och fokus på företagens faktiska ansvar har ökat, vilket har bidragit till en högre grad av transparens gällande företagens verksamhet. Mineraler och metaller är viktiga råvaror i dagens moderna samhälle, men gruvindustrin anses vara en högintensiv bransch med avseende på miljöpåverkan. Forskning visar att det finns vissa utmaningar vad gäller företags CSR- kommunikation, bland annat vad företagen ska kommunicera, hur företagen ska kommunicera och vem som är målgrupp för kommunikationen. Mot denna bakgrund valde vi att undersöka vad, hur och till vem gruvföretag kommunicerar sin miljömässiga information samt vilken miljömässig information företagen kommunicerar i sina hållbarhetsredovisningar och i vilken utsträckning denna information är jämförbar med företagens miljörapporter. Ett delsyfte med studien är att skapa förståelse för varför kommunikationen av hållbarhetsarbete skiljer sig åt inom den svenska gruvindustrin.

Mobility Management är en teori för utveckling av hållbara transportsystem. Teorin tar avstamp i beteendepåverkande åtgärder med syfte att förändra resan innan den äger rum. Genom att förändra sättet vi ser på resor, använder transportmedel och gör våra vardagliga val, kan obefogat bilanvändande bytas ut mot kollektivtransport, cykel och gång, vilka ses som mer miljövänliga. Genom samordning och ett effektivt användande av transportsystemet kan energi och resande sparas in vilket leder till en bättre miljö både i form av mindre utsläpp, buller och gästvänligare städer. Den här uppsatsen tar utgångspunkt i Lunds kommun för att undersöka hur Mobility Management kan tillämpas i praktiken och vilka effekter som uppkommer.

I ett samhälle som präglas av diskussioner kring klimatförändringar, energikris och överkonsumtion är aktörer på alla nivåer skyldiga att bidra till ett effektivare energiutnyttjande. Klart är att Sveriges energikonsumtion måste sänkas för att klimatmålen ska kunna uppnås och denna rapport ämnar undersöka hur detta kan göras på kommunal skolnivå, en instans med knappa resurser men goda effektiviseringsmöjligheter. Målet var att frambringa förslag på åtgärder och förändringar som kan bidra till att minska energiförbrukningen i svenska skolor. Objektet för fallstudien är Bergshamraskolan, en relativt stor skola belägen i Solna kommun utanför Stockholm. Skolan byggdes på 60-talet och har sedandess genomgått ett fåtal upprustningar och renoveringar, energistandarden var därför genomgående låg. Utredningen inleddes med en omfattande litteraturundersökning där tidigare forskning och liknande arbeten granskades.

EU har som mål att år 2020 ha en 20 % lägre energiförbrukning jämfört med den prognostiserade användningen år 2020 (EU-upplysningen 2014). Ett företag som strävar efter att reducera sin energiförbrukning är Barilla i Filipstad som bedriver en bageriindustri där Wasa knäckebröd tillverkas. Vid bakningssteget förbrukas vanligtvis den största energin för bageriindustrier och kan stå för 66 % av den totala energiförbrukningen (Therkelsen et. al 2014). För att sänka denna energiförbrukning har Barilla värmeåtervinningssystem som tar tillvara på en del av energin i den kvalmgas[1] som sugs ut ur ugnen i bakningssteget.

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

Examensarbetet som har genomförts på uppdrag av Stora Enso belyser svårigheter kring övervakning av lagerkondition och korta lagerlivslängder i presspartien på kartongmaskinerna. Arbetet belyser även om de korta lagerlivslängderna är smörjrelaterade och hur smörjmedlet påverkar lagerlivslängden. Det finns problematik med att finna lagerfel vid användning av vibrationsanalys på relativt lågvarviga maskiner, detta beror på den låga energinivån som genereras av en lagerdefekt och därmed döljs lagerfrekvenserna lätt i bruset. Hur mycket luft, partiklar och vatten inverkar på smörjmedlet som kylbärare och friktionsbärare är svårt att mäta och sätta värden på eftersom att varje lager som smörjs påverkas olika mycket. Arbetet behandlar främst 4:e presspartiet i KM7 och 1:a presspartiet i KM8 som finns på Stora Ensos bruk i Skoghall. Presspartien i kartongmaskinerna innehåller valsar som är avgörande för processen.

Preemraff Göteborg, som ligger på Hisingen i Göteborg, framställer drivmedelsprodukter till den svenska och internationella marknaden. Till produktkatalogen tillhör LPG, liquefied petroleum gas, som består av butan- och/eller propangas. Butan och propan är brännbara gaser som kan bilda explosiva blandningar med luft. Följaktligen finns det risker förenade med produktion, hantering och transport av LPG. Gasen som tillverkas leds på raffinaderiet till Skarvikshamnen i 6 km långa pipelines ovan mark.

Fastighetsbolaget Klövern AB förvaltar 45 fastigheter i Karlstad kommun. Med stigande energipriser ökar behovet för Klövern att energieffektivisera sina fastigheter för att minska kostnaderna. Rapportens syfte är att undersöka tre av Klövern utvalda fastigheter med hög energiförbrukning. Målet är att presentera energibesparande åtgärder för Klövern att använda som beslutsunderlag för framtida investeringar. För åtgärdsförslagen görs LCC-analyser för att undersöka om de är lönsamma.

I Sverige är trädbränslen basen för förnyelsebar energi. Råmaterialet som används till pelletstillverkningen så som sågspån brukar ha en fukthalt på 50 procent. Att torka material som ska användas till att göra pellets är dyrt och en stor del av kostnaden kommer från den energi som används till torkningen. Torkning av hygroskopiska ämnen, som till exempel sågspån, kan delas in i tre steg. Det första torksteget karaktäriseras av att fukttransporten från materialet som ska torkas är konstant.

Denna rapport är en undersökning av en äldre kontorsfastighet belägen i Gävle. Rapporten är framtagen tillsammans med SWECO Systems i syftet att fastställa graden av upplevda problem i deras egna lokaler, inverkan på komforten, inverkan på energianvändning och för att ge en grund att kunna basera framtida beslut om lokaler på.Problemen har uppkommit i olika former där medarbetare har upplevt dåliga luftflöden, varma temperaturer i aktivt kylda kontor, dragiga miljöer, högljudd ventilation och lukt från andra verksamheter. I denna rapport har metoden för utredning varit en teoretisk utredning av aktuellt system, uppföljt av mätningar för att säkerhetsställa att praktiken stämmer överens med teori. Denna data har sedan förts in till simuleringar i IDA ICE 4.0 för att ge utökad info. Mätningarna som har utförts har koncentrerats huvudsakligen på tryckmätningar, temperaturmätningar och flödesmätningar av ventilation och kylsystemen men det har även utförts andra mindre kontroller på ljud och korrosion för att kunna dokumentera och diskutera problemen i rapporten.

Att lufta biologiska bassänger vid ett avloppsreningsverk är en mycket energikrävande process. Genom att reglera lufttillförseln kan processen optimeras så att den blir så energisnål som möjligt men samtidigt bidrar till en god kvalitet på utgående vatten. Regleringen bör då ske vid flera punkter längs med en bassäng. I detta projekt har regleringen av syrehalten i aktivslamanläggningen vid Himmerfjärdsverket utvärderats och ett försök till förbättring av processen har genomförts. Verket har efterdenitrifikation varför aktivslamanläggningen enbart består av en luftad del där nitrifikation och oxidation av organiskt material sker.