Städer förändras när solen går ner. Nya rum och vyer framträder och känslan blir annorlunda; spännande, romantisk, skrämmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del på de som gestaltar dem. Ljussättning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan få människor att vilja och kunna vistas mer utomhus, även efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll såväl för stadens attraktivitet som för stadsmänniskans hälsa och välbefinnande, då vi året runt behöver vår utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

Att anlända till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet så bidrar omgivningarna vi passerar till att påverka vår bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan således fungera såväl Inbjudande som avvisande beroende på utformning och hur vi tolkar den. Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan ske, och utgörs av en fallstudie om hur Täbys entréplatser kan identifieras. Fortsättningsvis används en av de identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktär. Arbetet innehåller även en genomförd surveyundersökning som beskriver några av de uppfattningar och åsikter som boende och besökare till Täby har om staden och dess entréer. Litteratur beskriver att målet med entréplatser är att markera övergången till staden samt att välkomna människor till staden.

Gävle beräknas inom de kommande åren växa med cirka 500 invånare per år, vilket måste avspeglas i satsningar på bostäder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer känd som Philipsontomten, bär anor från svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stått oexploaterad. Genom att närma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostäder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtätning samt utvidgning av de centrala delarna i Gävle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan värdefull kulturmiljö, något som bör ligga i både invånarnas, kommunens och ägaren CA Fastigheters intresse.Vårt arbete har gått ut på att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hållbar stadsutveckling och en positiv exponering av Gävle som stad. Att miljöcertifiera byggnader är något som vunnit mark de senaste åren, men vid projektering av hela bostadsområden finns ett värde i att ta ett ytterligare steg och behandla hållbarhetsfrågor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten är den intilliggande industriverksamheten, områdets ansträngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och därmed oattraktiva att beträda.

Efter andra världskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden på de befintligabostäderna var låg. Folkmängden ökade stadigt under efterkrigsåren och trots att byggandettog fart under 1950-talet var bristen på bostäder mycket stor i början på 1960-talet. Sverigesregering fattade då ett beslut om att en miljon bostäder skulle byggas. Epoken ibostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestånd som byggdes underåren 1965 till 1975 kännetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former.Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgångspunkt i detta examensarbete eftersom det ärett väldigt aktuellt ämne då många av dessa områden måste genomgå förändringar inom denärmsta åren.

Uppsala stad, intill stadens gågata och kantad av Fyrisån ligger Gamla torget. Det är en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina år i Uppsala. Jag ville ändra användningen av ett torg som många passerar men få stannar och använder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, närhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har länge tänkt på att Gamla torget har större potential än vad torgytan idag används för.

Abstract Titel: Hur kan pedagoger stärka och stimulera barns språkutveckling i förskolan? Författare: Malin Cronvall Weberg Bakgrund: Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och Inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara på och stärka barnets intresse för att erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Lärarförbundet, 2002:30) Genom denna undersökning ämnar jag skapa en bredare och djupare kunskap kring hur pedagoger kan hjälpa barn i olika situationer att erövra språket på ett så enkelt och roligt sätt som möjligt.

Vad för markmaterial som ligger på marken har stor inverkan på om ett barn med rörelsehinder kan medverka i leken eller inte. Detta arbete bygger på intervjuer från Ulriksbergskolan i Växjö. Intervjuerna har gjorts med barn, skolpersonal, föräldrar samt verksamma tjänstemän som har någon sorts anknytning till skolan eller utemiljö i allmänhet. Studien handlar om rörelsehindrade barns framkomlighet på olika markmaterial. Studien har genomförts i Växjö stad, mitt i Småland.

Vad för markmaterial som ligger på marken har stor inverkan på om ett barn med rörelsehinder kan medverka i leken eller inte. Detta arbete bygger på intervjuer från Ulriksbergskolan i Växjö. Intervjuerna har gjorts med barn, skolpersonal, föräldrar samt verksamma tjänstemän som har någon sorts anknytning till skolan eller utemiljö i allmänhet. Studien handlar om rörelsehindrade barns framkomlighet på olika markmaterial. Studien har genomförts i Växjö stad, mitt i Småland.

Fotgängare har ofta varit bortglömda i trafikplaneringen, det finns dock många fördelar att prioritera gående: att gå är miljövänligt, ger motion och är ett transportsätt tillgängligt för alla. Många fotgängare anses ofta vara ett bevis på att en stad är attraktiv. Syftet med examensarbetet är att ta reda på om det stämmer, samt att undersöka hur stadskärnan attraherar fotgängare. Slutligen ska ett förslag för Luleå centrum arbetas fram. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier samt nyckelpersonsintervjuer. En studieresa har gjorts till Örebro, Västerås och Karlstad. Om en stad är väl utformad väljer fler människor att uppehålla sig där, inte bara för att de måste uträtta något ärende utan även för att de har lust till det.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.

Syfte: Syftet med arbetet är att belysa ämnet klimatplanering och ta fram ett gestaltningsförslag för Oscarsvarv i Luleå. Arbetet bör ses som en inspirationskälla för vidareutveckling av området och hur platsen kan utvecklas till ett högkvalitativt rekreationsområde med vistelsevärden över hela året. Frågeställning: Hur kan ett strandnära grönområde i centrala Luleå gestaltas för att skapa rekreationsvärden över hela året? Litteraturstudie: Den första delen behandlar resultatet av en litteraturstudie om klimatplanering och vind. Här presenteras teorier och undersökningar om människors aktiviteter och förhållande till det nodiska klimatet. Den huvudsakliga litteraturen som studerats är skriven av Norman Pressman, Ralph Erskine och Jan Gehl. Vind är en viktig faktor vid klimatplanering och därför koncentreras en del av litteraturstudien på teorier om vind. Främst har litteratur av Murtiz Glaumann studerats.