Sweden has a long tradition as a mapmaking nation. Tens of thousands of historical maps,dating from the sixteenth century and onwards are still preserved in archives today, providinga rich resource for studies of city growth and changes in the landscape through time. For morethan ten years an effort has been made by public authorities to transfer this material frompaper onto digital media. Due to modern technology, as for example GeographicalInformation Systems (GIS), researchers have been given improved possibilities to study andanalyze this material. This study uses a qualitative approach, based on both literature studiesas well as map studies.

Detta arbete undersöker möjligheten att leverera och presentera undersökningsmaterial från miljöutredningar i digitalt format. Främst handlar det om GIS-material och rapporter. I dagens miljöarbete inom konsultbranschen efterfrågas allt oftare material som lättare går att använda direkt i kundens organisation. De förutsättningar som föreligger denna införsel av digitalt material har undersökts. Arbetet har skett i samarbete med Sweco Viaks Miljö- och Grundvattengrupp i Göteborg.

Kartor har använts inom en lång rad olika områden och för olika syften, allt från antikens vetenskapliga och filosofiska användning till militära syften under historiens krigstider. Det är just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska återges bestäms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. På detta sätt kan också kartframställaren påverka läsaren i en viss riktning. Men det måste på grund av detta därför alltid finnas en viss mening med kartan.

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål..

Det nya nätverksbaserade försvaret har lett till att kartor visas med elektroniska displayer istället för papperskartor. De symboler som används på dessa kartor för att visa på vilken verksamhet som finns inom ett område är utformade för pappersbruk vilket gör dem lätta att rita ut men därav ett statisk framträdande. Dessa verksamhetssymboler har utan modifieringar överförts från papperskartor till de elektroniska displayerna. På Försvarets materielverk startade ett projekt ?Dynamiska verksamhetssymboler? för att se över hur en anpassning av dagens verksamhetssymboler till dagens teknik kunde göras.

Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgår en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeogra-fin framgår att såväl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen är dock bristfäl-lig. I syftet väcktes därför frågor om vilka belägg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frågeställningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lärande i geografi i allmänhet? Vad skrivs i litteraturen om att använda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilärare ser på samt i vilken omfattning de använder digitala kartmedier? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie samt en en-kätundersökning. Litteraturstudieresultatet visade främst två saker.

Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgår en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeografin framgår att såväl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen är dock bristfällig. I syftet väcktes därför frågor om vilka belägg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frågeställningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lärande i geografi i allmänhet? Vad skrivs i litteraturen om att använda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilärare ser på samt i vilken omfattning de använder digitala kartmedier? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Litteraturstudieresultatet visade främst två saker.

Detta examensarbete är framtaget för att vara till hjälp åt tekniska förvaltningen och dess entreprenörer vid snöröjning i Luleå kommun. Denna rapport tar upp vikten av planeringen av snöupplag för att minska risken för negativ påverkan samt minska miljöbelastningen. Här ges också redogörelser av åtgärder som kan förbättra upplagsytornas funktion. Produkten av examensarbetet är kartor över de arbetsområden som jag tagit fram utifrån de plogområdeskartor som tekniska förvaltningen använder..

Barn finns i våra städer, i massor, och har funnits där i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgängliga för barn ändrat sig genom historien? Och hur länge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan är en representation av verkligheten, den verklighet som den är ritad i. Vad som finns med och varför beror på många saker, vad är syftet med kartan, för vem är kartan ritad och vem ska titta på den? Med detta i åtanke när man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har ändrat sig genom åren.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jämförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingsländer.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en presentationstjänst med karta och realtid på webben visualiseras för olika presentationsplattformar. Arbetet har resulterat i en designmodell med fokus på grafisk layout för PC, PDA och Wap-telefon. Designmodellen är tänkt att fungera som en vägvisare vid utveckling av grafiska användargränssnitt för olika presentationsplattformar. Designmodellen baseras på vedertagna teorier inom ämnesområdet. Med utgångspunkt av vad som framkommit från teorierna har en designmodell konstruerats.

NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) är ett nationellt miljöövervaknings-program som syftar till att undersöka och följa upp den biologiska mångfalden i Sverige ur ett landskaps perspektiv. En grundläggande del av rutininventeringarna är registrering av linjeobjekt. GPS-koordinater tas på varje linjeobjekt och matchas sedan mot kartunderlag och linjeobjektets naturtyp kan då avläsas. Alla kartor har en osäkerhet i klassning av naturtyp och gränsdragning som gör att klassning utifrån kartunderlag inte är lika exakt som klassning i fält, vilket skulle kunna bidra till att det finns en skillnad mellan de olika sätten att klassa linjeobjekt. Genom att titta på samma linjeobjekt i fält och på kartor och klassa linjeobjekten efter markslag och naturtyp kunde man jämföra klassningarna för att se hur tillförlitliga de olika kartunderlagen var.

Kandidatprojektet har tagit fram en test- och utvecklingsplattform som underlättar testning och förståelse av komplexa trafiksituationer. En förståelse som kan användas till att lösa så väl dagens som morgondagens trafikproblem. Dessa problem innefattar ökade köbildningar, en stigande olycksfrekvens samt den miljöpåverkan som trafikens koldioxidsutsläpp orsakar. Ett långsiktigt mål för detta projekt är att möjliggöra ett intelligentare och billigare sätt att lösa dessa problem.Specialiserade delsystem som innefattar en trafiksimulator, en kommunikationsnod-simulator, fysiska miniatyrfordon samt en kartklient vilka har integrerats för att skapa en omfattande test- och utvecklingsplattform. Plattformen har kapacitet att återge verklighetstrogna trafiksituationer och ger därför en möjlighet att testa olika lösningar.

Syftet med projektet var att tillverka en webbaserad kartvisningstjänst för att visualisera geografiska och infrastrukturella förändringar över tiden. Detta genom att historiska och dagsaktuella kartor överlappas och presenteras som en bild.Applikationen utvecklades i ASP.NET med programspråket Visual Basic. Som databashanterare användes Microsoft SQL-server 2000. För bearbetning av kartmaterialet användes Arcview 8. Som utvecklingsmetod användes David Siegels modell för att konstruera webbplatser.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av RFN i Vidsel, där bl.a. långdistansmissiler testflygs. Syftet är att utveckla en metod, en siktanalys, för att kunna beräkna en flyghöjd som garanterar sikt från en eller flera observationsplatser. Som programspråk användes det matematiska beräkningsprogrammet Matlab, som är ett flexibelt program innehållande fördefinierade metoder för en siktanalys. Arbetet har genomförts på en vanlig PC.

Hörneborg ligger på en udde i sjön Hörnsjön i Olofströms kommun i Blekinge län. En utgrävning av borgen gjordes 1997 för att fastställa funktion och ålder. 14C dateringar visade att borgen var byggd cirka 1030-1250 e.Kr. och förstördes genom brand någon gång mellan 1290 och 1420 e. Kr.