Diabetes är en av de stora folksjukdomarna och i Sverige beräknas det finnas minst 350 000 människor med diabetes. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och utgör cirka 90 % av alla diabetesfall. Diabetes är förenat med många följdsjukdomar och för tidig död. Detta ger upphov till betydande samhällskostnader. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer som ska ligga till grund för vårdprogrammen i respektive landsting.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka för- och nackdelar med arbetsmetoden fysisk aktivitet på recept (FaR) inom hälso- och sjukvården. Syftet är också att jämföra vilken kunskap hälso- och sjukvårdspersonal, det vill säga fysioterapeuter, läkare och sjuksköterskor, kontra hälsopedagoger har om FaR. Studien undersökte även huruvida hälso- och sjukvårdspersonalens egen fysiska aktivitetsnivå påverkar förskrivningen av FaR.MetodEn kvantitativ undersökning gjordes på 38 deltagare. Av alla deltagare var 15 fysioterapeuter, 10 sjuksköterskoroch 7 hälsopedagoger och 6 läkare. Deltagarna besvarade en enkät som omfattade frågor om upplevda för- och nackdelar med FaR som arbetsmetod, sin egen fysiska aktivitetsnivå samt kunskapsfrågor.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hälsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala län har under våren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hälsofrämjande projekt samt på sikt förbättra ungdomarnas hälsa gällande ökad fysisk aktivitet, bättre kost- och sömnvanor samt en bättre sammanhållning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som använts för datainsamling är fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och känslor kring hälsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen påverkan av projektets innehåll.

Transitorisk ischemisk attack (TIA) är en allvarlig förvarning till stroke som kan förorsaka både omfattande funktionsnedsättning och död. Det finns idag stark evidens för att fysisk aktivitet har en viktig roll i prevention av stroke. Fysisk aktivitet på recept® (FaR), är en metod som numera används i vården för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer som har drabbats av TIA upplevde att bli ordinerade FaR®, i vilken utsträckning de följde receptet och hur deras fysiska kapacitet påverkades av interventionen. Metod: Fem personer som varit inlagda vid Piteå älvdals sjukhus på grund av TIA deltog i studien.

Omkring åtta procent av den svenska befolkningen har en diagnostiserad astma medan ungefär 5-15 % av befolkningen över 45 år beräknas ha KOL. Idag finns det mediciner som hjälper mot dessa obstruktiva lungsjukdomar, varav några ska användas profylaktiskt. Tyvärr har flera studier visat att följsamheten för astma- och KOL-patienter är låg, i vissa undersökningar lägre än 50 %. Ett sätt att öka följsamheten kan vara att ange användningsområde på receptet. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur vanligt det är att användningsområde anges i doseringstexten och om angivelsen kan relateras till preparat (styrka), kön och åldersgrupp.

Omkring åtta procent av den svenska befolkningen har en diagnostiserad astma medan ungefär 5-15 % av befolkningen över 45 år beräknas ha KOL. Idag finns det mediciner som hjälper mot dessa obstruktiva lungsjukdomar, varav några ska användas profylaktiskt. Tyvärr har flera studier visat att följsamheten för astma- och KOL-patienter är låg, i vissa undersökningar lägre än 50 %. Ett sätt att öka följsamheten kan vara att ange användningsområde på receptet. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur vanligt det är att användningsområde anges i doseringstexten och om angivelsen kan relateras till preparat (styrka), kön och åldersgrupp. Data på alla receptexpeditioner i Sverige av läkemedel med ATC-kod R03AC02, R03AC03 samt R03AK under oktober månad 2007 hämtades från apotekens transaktionsdatabas och överfördes till Excelfiler för bearbetning.

Diabetes typ-2 är en sjukdom som kräver regelbunden medicinering för att patienten ska ha möjlighet att leva ett normalt liv med så få komplikationer som möjligt. Den här studien undersöker följsamheten till orala diabetesläkemedel bland patienter i åldern 70-79 år. Följsam anses en patient vara som tar medicin mellan 80-120 procent av ordinationen och i denna studie har vi likställt det med mängd uthämtat läkemedel i förhållande till ordinationen och utköpsfrekvensen. Avsikten med projektet är att med hjälp av det nya nationella läkemedelsregistret studera följsamheten samt bedöma om de som har indikationen utskriven på receptet har bättre följsamhet än de som inte har det. Materialet till studien kommer från data som registrerats på apoteken i Sverige.

Denna studie undersöker om lättillgänglig information om matrecepts koldioxidutsläpp kan göra att människor väljer miljövänligare måltider. Studien genomfördes under realistiska förhållanden med hjälp av en webbaserad prototyp som automatiskt beräknar och presenterar olika matrecepts koldioxidutsläpp när användaren surfar på en webbplats med recept. Beteendet vid val av måltider studerades för en grupp om 15 personer, både med och utan användning av prototypen. Deltagarnas upplevelse av prototypen samlades in genom fokusgrupper. Användning av prototypen resulterade i en minskning av deltagarnas genomsnittliga koldioxidutsläpp med ca 2,2 kilo per måltid (45 %).

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera de aspekter som är viktiga att beakta vid utformandet av ett bonussystem i ett snabbt växande kunskapsföretag. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har gjort en intensiv utformning av studien. Vi har gjort en fallstudie av 3:s bonussystem och för att samla information har vi huvudsakligen använt oss av intervjuer och enkäter. Teoretiska perspektiv: Vi har sett på teorier om belöningssystem och på teorier om vad som är viktigt att tänka på när det gäller kunskaps- och tillväxtföretag för att sedan försöka lägga samman dessa för att få fram de aspekter som vi anser är viktiga för att ett bonussystem skall fungera i denna typ av företag. Empiri: Empirin presenteras i uppsatsen tillsammans med analysen och dessa består av en presentation av 3:s bonussystem och de områden som innebär eller kan innebära problem för 3.

Typ 2-diabetes är ett stort och växande folkhälsoproblem i västvärlden. Om sjukdomen inte behandlas kommer den att på sikt orsaka organskador och sämre livskvalité för patienterna. Målet för behandlingen av diabetes är att bibehålla livskvalité och att förhindra komplikationer, både på kort och lång sikt. Sjukdomen behandlas med livsstilsförändringar och perorala läkemedel och i vissa fall också med tillägg av insulin. För att uppnå målet är det viktigt att patienten förses med kunskap och trygghet om sin situation och sin sjukdom.

Typ 2-diabetes är ett stort och växande folkhälsoproblem i västvärlden. Om sjukdomen inte behandlas kommer den att på sikt orsaka organskador och sämre livskvalité för patienterna. Målet för behandlingen av diabetes är att bibehålla livskvalité och att förhindra komplikationer, både på kort och lång sikt. Sjukdomen behandlas med livsstilsförändringar och perorala läkemedel och i vissa fall också med tillägg av insulin. För att uppnå målet är det viktigt att patienten förses med kunskap och trygghet om sin situation och sin sjukdom.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskor kan vidta för att få patienter >65 år att börja aktivera sig och/eller bibehålla sin fysiska aktivitet efter sjukhusvistelsen. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger både fysiska och psykiska sjukdomar. Fysisk aktivitet är även en viktig komponent för att förbättra hälsan vid många sjukdomar. Kunskaperna om människans åldrande har ökat markant under de senaste decennierna och levnadsvanornas betydelse för processerna i åldrandet har blivit tydligare. Det har skett en minskning av den fysiska aktiviteten hos många människor i samband med den stigande åldern.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Denna uppsats undersöker hur lagen om minoriteter och minoritetsspråk, samt skrivningen i den nya bibliotekslagen från 2014, om att de nationella minoriteterna är särskilt prioriterade på biblioteken, har påverkat arbetet gentemot samer i samiska förvaltningsområden. För att ta reda på detta har jag tittat på och analyserat biblioteksplaner från samiska förvaltningsområden Jag har även genomfört fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier som arbetar på folkbibliotek i samiska förvaltningsområden. Analysen av biblioteksplanerna visade att i många fall var planerna inaktuella och kom till före den nya bibliotekslagen där nationella minoriteter framhålls som prioriterad grupp. Genom att enbart tolka biblioteksplanerna kan man dra den slutsats att bibliotekslagens innehåll inte påverkat folkbiblioteken i förvaltningsområdena i någon större utsträckning. Det faktum att de undersökta kommunerna var förvaltningsområden för samiska verkar ha haft större inverkan på bibliotekens arbete.

Denna undersökning har som avsikt att ta reda på om åsikts- och beteendeförslag runt mat och livsstil förmedlas via texter tillhörande tre företag som säljer matkassar med recept och ingredienser för middagar till ett visst antal personer i en vecka via sin hemsida. Metoden som används är textanalysmodellen Appraisal som fokuserar subjektiva attityder i text. Studien utgår från en konstruktivistisk språksyn där social praktik och språk anses sammanlänkade. Resultatet visar att matkasseföretagen antyder att individen inte kan påverka eller lastas för tidsbrist i vardagen och att medvetenhet i matfrågor anses viktigt, specifikt hur mat ska betraktas definieras dock endast i vaga och allmänna beskrivningar..