?Ska vi förändra oss nu igen?? Det börjar bli ett ganska medfaret talesätt, men samhället förändras i ett allt snabbare tempo. Omorganisation är ett mångskiftande fenomen i den offentliga sektorn. Jag har i min uppsats studerat en omorganisation inom sjukvårdens serviceverksamhet. Mina frågeställningar om fenomenet omorganisation var; Upplever personal sig delaktiga och känner de att de har fått tillräckligt med information? Har de förväntningar eller farhågor om sin anställningssituation inför den nya förvaltningen? Syftet med denna uppsats var att kartlägga personalens upplevelser inför en omorganisation.

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor..

Vi har identifierat att forskningen gällande Facebook som intern kommunikationskanal är bristfällig. Vår studie syftar därför till att undersöka hur facebookgrupper används som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsättningar sociala funktioner i intranät skapar. Vi har i vår studie använt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare på två organisationer och en innehållsanalys av material från en sluten facebookgrupp. Våra resultat tyder på att det finns många aspekter att ta hänsyn till om internkommunikationen sker på Facebook, däribland säkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt gränsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland våra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar när kommunikationen sker internt på Facebook.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i åldrarna 16-19 år (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotränare som var mellan 39-66 år gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades två semistrukturerade intervjuguider baserat på den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. Frågorna som ställdes var utifrån tre olika situationer; vardaglig träning, träningsläger respektive tävling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende på individerna och situationen.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.

Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi är ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga årtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur från 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem föräldrar och fem förskollärare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollärare och föräldrar om förskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kompetens kan tillvaratas på bästa sätt i samband pensionsavgångar och nyanställningar. Kompetens har i uppsatsen betraktats ur ett tolkande perspektiv, vilket i korthet innebär att en persons kompetens ses som beroende av dennes förståelse inför sitt arbete. Vidare vilar denna uppsats på följande grundantaganden; verkligheten utgörs av subjektiv föreställning, kunskap är socialt konstruerad samt att lärande sker genom samspel. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning av kvalitativ karaktär gällande ett antal ingenjörers förståelse inför sitt arbete på VA-verket i Malmö genomförts. Intervjuer med pensionsaktuella samt relativt nyutexaminerade ingenjörer visade att skillnaderna i de mer respektive mindre erfarna ingenjörernas förståelse och därmed kompetens, i första hand grundade sig i deras olika grad av erfarenhet från yrket.

Miljön har kommit allt mer i fokus de senaste åren och en bransch som är särskilt viktig är bilbranschen vilken påverkar miljön i stor utsträckning. Exempelvis den svenska regeringen har framfört en önskan om att vara helt oberoende av olja år 2020 och detta är något som uppenbarligen skulle påverka bilbranschen och tydliggör behövet av miljövänliga fordon. Dessa så kallade miljöfordon lanserades i större omfattning redan på 1990-talet men har ännu inte nått kommersiell framgång. Anledningen till detta har sannolikt att göra med olika faktorer förknippade med produkten vilka påverkar konsumenters adoption negativt. Med adoption menas den process i fem steg av Rogers (1995) som förklarar hur en konsument blir först medveten om en produkt och fram tills det att personen ifråga blir en regelbunden användare.

Syftet med studien har varit att belysa problematik kring jämställdhet i läromedel sett till genusaspekter som kön och etnicitet. Särskild uppmärksamhet har lagts vid hur kvinnor framställs i populärmusikhistoria. Huvudfrågan har varit att undersöka vilka kriterier man bör beakta när man skapar läromedel ur genusperspektiv. Jag har använt mig av explorativ metod vilken innebär att man samlar in material för att täcka kunskapsluckor på det valda området. En central del av undersökningen bestod i skapandet av läromedel.Mitt resultat pekar på betydelsen av ett tvärvetenskapligt perspektiv för att en text ska vara jämställd.

This thesis endavours to examine whether differences between original and translation in literary translation are systematic and predictable by studying a Swedish detective novel and its Japanese translation. The domain of the novel chosen for analysis is the reported speech (i.e. dialog).Translation Studies suggests that knowledge of the literary norms of the Target Language of the translation and of the status of translations in the Target Language's literary system, enables one to predict if and what differences between original and translation will appear.A survey of the scholarly literature concerning literary norms in the Japanese system and the status of translation within said system was performed and the following hypotheses were postulated: 1. Given sufficient knowledge of the norms of the Target Language's literary system and the status of translations within said system, the nature of differences between original and translation can be predicted. 2.

Effektiv logistik är ofta nyckeln bakom framgångsrika företag. Då logistik är ett väldigt komplext problemområde har det blivit nödvändigt att utveckla intelligenta system som hjälpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar är ett sådant system, vilket ska underlätta att flytta fokus från den enskilda artikeln till artiklar som kräver extra mycket uppmärksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsområdet de senaste åren. Denna har dock varit av ren matematisk karaktär där olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrån en samling parametrar. Hur parametrarna väljs och vilka implikationer valet av matematisk modell får är ännu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur läroplan och kursplaner förhåller sig till dessa argument. Därigenom hoppas jag kunna befästa skolmatematiken som sådan, men även bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. Därefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar på en ganska osäker grund, medan andra är väl underbyggda.

Syftet med studien har varit att beskriva och ge ökad förståelse för hur elever med hörselnedsättning deltar i dialog och samspel. Närmare bestämt har studien fokuserat elever som finns i hörselklassmiljö och har cohleaimplantat (CI) som sitt personliga hjälpmedel. I skolans styrdokument förespråkas elevaktiva arbetssätt och dialogen betonas särskilt. För att kunna vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling, krävs deltagande på lika villkor samt tillgång till ett gemensamt språk. I dag får 90% av alla döva barn i Sverige ett CI inopererat.

Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen på landskap förändrats och att det ställs nya krav på de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker på allmänhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft är något som i högsta grad påverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet är debatterad. Därför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta på detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrån denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll är de som tagit fram analysen för Uddevalla.

De senaste årtiondena har innefattat en mängd olika händelser vilka påverkat företagsklimatet på nationell samt global nivå, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av användandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har näringslivet i Europa gått från att mestadels bestå av stora koncerner till att bestå av en stor del småföretag. Strategisk planering som forskningsområde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om småföretagens strategiarbete lyser med sin frånvaro. Bland de teorier vilka finns tillgängliga är det anmärkningsvärt att en majoritet av dem är genererade under 80- samt 90-talet vilket således innebär att deras nutida förankring bör ifrågasättas.