The aim of the study is to investigate pupils? attitudes to and experiences of reading aloud by the teacher in grade 1. The study answers questions about how the pupils perceive the reading aloud, what they think they learn from it, and what books they prefer the teacher to read from. The study was conducted with the aid of semi-structured interviews with eleven pupils, six girls and five boys. The study shows that the pupils have a great deal to say about reading aloud.

The aim of the study was to investigate the students´ attitudes towards mathematics, their knowledge in the subject area they find the least interesting and whether laborative/practical working methods could awaken their interest and curiosity. During our work, we have looked into previous studies regarding girls´ and boys´ attitude and performance in mathematics. We handed out surveys to students in grade 9 at a School with many people from other cultures and nationalities in Malmö in order to find the answers to our questions. The result showed that most of the students thought that the subject area "scaling" was the least interesting. The implemented action program was a laborative/practical task within the "scaling" area.

Sexuella närmanden som sker via nätet är dokumenterat i ett flertal studier. Dessa närmanden kan se ut på olika sätt, ofta i form av trakasserier. Anonymitet är en förutsättning för att kunna utsätta andra för sexuella närmanden. Bakom en dataskärm kan individer låtsas vara någon annan och därmed tänja på gränserna. Människor använder internet i olika syften, bland annat för att finna sexuella partners och kärlekspartners.

Att läsa svenska som andraspråk på gymnasiet är idag likställt med attläsa modersmålsvenska. Dock är det många andraspråkselever som intedeltar i svenska som andraspråksundervisningen på grund av att de haren negativ attityd till ämnet. Tidigare forskning på området visar attmodersmålssvenska har högre status och att föräldrar, kamrater ochlärares syn på vilket språk som är viktigast påverkar flerspråkiga elever.Att inte tillhöra skolans monokulturella norm anses som avvikande ochkan bidra till flerspråkiga elevers negativa inställning till svenska somandraspråk. I denna studie undersöks hur utländska elever födda iSveriges attityder till ämnet svenska som andraspråk påverkar derasämnesval på gymnasiet. Ett övergripande syfte är att nå en ökadförståelse för de processer som påverkar individen i hennes strävan attfölja sina attityder och vad som inträffar när hennes förväntningar intestämmer överens med hennes sociala verklighet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ämnet idrott och hälsa för att se hur undervisningen bedrivs av lärarna samt vad elevernas inställning är till ämnet och om det ser det som ett kunskapsämne. Syftet är även att jämföra elevernas inställning jämt emot lärarnas uppfattningar och se om det finns någon skillnad beroende på om de bor i storstaden eller på landsbygden. Arbetet besvarar frågorna: Vad har eleverna för attityder till skolidrotten? Finns det någon könsskillnad? Hur gör idrottslärarna för att förändra inställningen hos de elever som är negativa till skolidrotten? Bedrivs ämnet hälsa under idrottslektioner? Vad vill eleverna och lärarna förändra med skolidrotten? Idrottar/motionerar eleverna på fritiden? Studien utgår ifrån det kognitiva och det salutogena perspektiven. Undersökningens urval består av några idrottslärare samt elever i år 3-5 på en skola på landsbygden och en i storstaden.

Denna uppsats handlar om attityder till ämnet svenska som andraspråk. Som verksam lärare på en gymnasieskola har jag många gånger mötts av negativa attityder till ämnet från både kollegor, skolledare och elever. Attityderna har många ansikten. De kan komma till uttryck i hur skolledare arbetar med personalrekrytering och organisationsmodeller, hur andra aktörer i skolan ser på ämnet (som ett stöd eller steg in i svenskan), och hur de ser på dem som deltar i undervisningen i svenska som andraspråk.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka attityder några lärare i svenska som andraspråk och deras elever har till ämnet svenska som andraspråk i två gymnasieskolor i Dalarnas län. Förutom själva attitydundersökningen vill jag ta reda på vilka organisationsmodeller de undersökta skolorna har arbetat fram för ämnet, samt om man kan se något samband mellan lärarnas och elevernas attityder och hur ämnet har organiserats på skolorna.För att få svar på dessa frågor har jag valt att använda två olika metoder.

Denna uppsats undersöker hur idén om det ideala parförhållandet och de genusnormer som detta ideal skapar, uttrycks på en svensk nätdejtingsida. Materialet utgörs av fyrtio presentationer författade av tjugo kvinnor respektive män som skapat en profil på dejtingsajten match.com, och som alla identifierar sig som heterosexuella. Diskussionen baserar sig både på vilka ramar själva sajten sätter för vad som är möjligt att söka och vilka normer personerna själva ger uttryck för och förhåller sig till i sina presentationer. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i queer och diskursteori.I uppsatsen argumenteras det för att både nätdejting som fenomen och det som framkommer ur människors individuella presentationer, visar att människor vill innanför den heteronormativa ramen och att detta till stor del beror på att det bara är där som man enligt den hegemoniska berättelsen kan finna äkta tillfredsställelse i livet. Men för att komma innanför denna norm, måste man inta vissa subjektspositioner och anta vissa implicita regler/traditioner/värden i en välutformad mall för hur ens liv ska formeras.

I den svenska skolan är tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmån för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var därför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i två klasser som läste svenska som andraspråk i årskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de två observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna låtits integrera läsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av läraren konsekvent användning av autentiska och öppna frågor, uppföljning och positiv bedömning.

Specialarbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: VT 2014Handledare: Sofia Tingsell.

Vårt syfte med studien var att undersöka barnens och deras föräldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket barnen vistas utomhus i skolan och på fritiden. Vi ville ta reda på om det finns skillnader och likheter mellan barnens och föräldrarnas attityder till lärande utomhus och inställning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med barnen och en kvantitativ enkätundersökning med deras förälder.Resultatet visade att en majoritet av barnen och deras förälder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva inställningen som de flesta föräldrar och barn hade till barnens utomhuspedagogik. En majoritet av barnen och föräldrarna tyckte om att vistas utomhus, även om några av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen..

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasieungdomars sexuella erfarenheter ser ut samt att jämföra om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ungdomar som går studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram samt om ungdomars sexuella erfarenheter skiljer sig åt beroende på könstillhörighet. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäter delades ut till ungdomar i årskurs 1-3 på en gymnasieskola. Studien baseras på 104 ifyllda enkäter. De teoretiska utgångspunkter som används vid analysen av det empiriska materialet är begreppet ?Kärleksideologin?, ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön, genus och sexualitet samt ett utvecklingsteoretiskt perspektiv vilket skildrar både den biologiska och psykologiska synen på ungdomars utveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 år, i både högstadieskola och gymnasieskola vid två orter i norra Sverige. Frågeställningarna för studien berörde ämnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal från två skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som något viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang när det kom till arbetet med målgruppen.

En ökad grad av uppsägningar har på senare år blivit ett problem inom vården och ledarskapsstil har visat sig vara av betydelse när det gäller intentionen till uppsägning hos de anställda. Arbetsrelaterade attityder har också visat sig vara viktiga när det gäller att motverka intentionen till uppsägning. Syftet med den här studien var att undersöka om de arbetsrelaterade attityderna arbetstillfredsställelse, arbetsinlevelse och organisationssamhörighet har en medierande effekt på relationen mellan respektive ledarskapsstil och intentionen till uppsägning hos de anställda. Data inhämtades från tre akutsjukhus i Stockholmsregionen. Resultatet visade ett signifikant negativt samband mellan ledarskapsstil och intention till uppsägning.

Specialarbete inom lärarprogrammet, 15 hpSvenska språket, LSV410Ht 2011Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 ? Matematik årskurs 9 visade på resultatförsämringar i elevernas matematiska kunnande från 1992 till 2003. Eleverna angav också i utvärderingen att ämnet matematik inte intresserade dem, trots att många av eleverna trodde sig ha användning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken ? intresse, lärande, kompetens visade att attityder till ämnet matematik inte bara påverkades under lektionerna i skolan utan för många elever var en positiv attityd till ämnet matematik ute i samhället en förutsättning för att de själva skulle nå en positiv matematikinlärning.Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till ämnet matematik och huruvida deras attityder skulle stämma överens med vad litteraturen visat och hur lärare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för ämnet.