Huvudsyftet med uppsatsen är att klarlägga vilka förutsättningar och grundvärden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. Här belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, både deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgångsvärdena några implicita som påverkade designen av organisationen och vilka var de i sådana fall?Användes någon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen på? Är organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmän eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmän? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförändring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen är en bra utgångspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hänger ihop. Modellen påminner oss om att strukturen alltid ärknuten till andra komponenter i organisationen.

Våld i nära relationer betraktas som ett samhällsproblem, där tonåringar har uppmärksammats vara en extra sårbar grupp. Syftet med denna studie är att undersöka tonåringars attityder till våld i kärleksrelationer under tonårstiden. Hur skildrar tonåringar sina föreställningar om våld och vilka etiska och moraliska ställningstaganden gör de? Studien syftar även till att undersöka hur tonåringar förklarar förekomsten av våld i kärleksrelationer under tonårstiden och om det finns skillnader mellan tjejer och killars attityder.Denna studie har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, där data samlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Data har sedan tematiserats med hjälp av meningskoncentrat och analyserats utifrån en tolkningsram innehållande teorier på samhälls, grupp- och individnivå.De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att tonåringar har en relativt snäv bild av vad våld i nära relation som begrepp innefattar.

Gymnasieelevers attityder till alkohol och bilkörning En undersökning på en svensk gymnasieskola.

Syfte Vi vill undersöka attityder och värderingar om försörjningsstöd utifrån de krav som ställs på dem som får försörjningsstöd. Vi vill undersöka skillnader mellan en grupp socialsekreterare och en grupp arbetssökande. FrågeställningHur ser de yrkesverksamma och de arbetssökande på de krav som ställs för att få försörjningsstöd och finns det några skillnader mellan de yrkesverksamma och de arbetssökandes attityder och värderingar gällande försörjningsstöd? ? Hur ser de yrkesverksamma på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? Hur ser de arbetssökande på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? I vilka frågor skiljer sig våra två gruppers svar sig mest åt?? Hur ser våra informanters attityder och värderingar ut gällande försörjningsstöd?Metod Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning som sker med hjälp av insamling av data med en enkätintervju. Vi har använt oss av litteratur inom ämnet, vägledande studentlitteratur, tidigare forskning i form av uppsatser och forskningsartiklar.Resultat Svaren från enkäterna har vi delat in i tre teman, allmän information, krav och attityd.

Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden..

Det här är en korpusundersökning av hur riktningsbeskrivningar kan förändras i översättning från ryska till svenska. Det som undersöks är alla förekomster av "gå" och "komma" som står tillsammans med ett riktningsangivande perspektivt adverb. Förekomsterna är tagna ur de svenska översättningarna av de ryska källtexterna i den aktuella korpusen. Undersökningen baserar sig på teorier om olika sorters ekvivalens i översättning, samt på befintlig teori om svenska perspektiva adverb, rörelseverb i allmänhet och ryska rörelseverb i synnerhet. De övergripande resultaten är dessa: Svenskan har lättare att tillskriva rörelser en höjdaspekt i riktningen och detta avspeglas i flera fall i resultatet.

Genom enkätundersökningar och en litteraturstudie undersöktes det i detta arbete om hur studiehandledning och modersmålsundervisning kan påverka tvåspråkiga elever samt hur elevers attityder till undervisningsmetoderna ser ut. Jag kom fram till att modersmålsundervisningen har en stor roll för elevens kunskapsmässiga utveckling, såväl i modersmål samt i övriga ämnen samt att det spelar stor betydelse för elevens kulturella utveckling och identitet. Många av eleverna betonade modersmålsundervisningens påverkan på det kulturella perspektivet och hade ett generellt sätt positiv attityd till modersmålet. Kännedomen kring studiehandledningens effekter var låg av eleverna och en del kunde inte se hur studiehandledningen kan påverka deras språk, studieteknik, självkänsla eller utveckling i andra ämnen. Detta var dock inget generellt mönster då många av dem kunde se effekterna och hade en positiv attityd till studiehandledning..

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner människor världen över med HIV, varav Afrika är värst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger på elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i två övergripande teman och fyra underteman.

Även om pappor är underrepresenterade i forskning om föräldraskap (Pleck, 2012), är det ett kunskapsområde som växer (Plantin, 2001). En känslomässig aspekt av att vara pappa saknas i forskningen, därför har vi undersökt hur pappor talar om känslor med frågeställningarna: Hur förstår papporna de respektive känslorna när de är tillsammans med sina barn? Vilka explicita eller implicita föreställningar framträder när informanterna talar om att visa känslor när de är tillsammans med sina barn? Vi har gjort sex intervjuer med pappor med barn i åldrarna 3-12 år. Utifrån diskurspsykologisk metod framträdde olika sätt att förstå glädje och kärlek, ilska och irritation och ledsenhet, i enlighet med vår utgångspunkt att känslor produceras för och under specifika tillfällen (Edwards, 1999). Bland informanterna fanns en implicit, kulturell föreställning om att visa känslor efter barnens behov.

En trekant?? En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vår verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av våra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tänker och uttrycker vi inte helt individuellt.

Syftet med arbete är att undersöka vilka attityder pedagoger och barn har till barns lek och rörelse. Med hjälp av enkätundersökningarna och observationerna kom vi fram till att barn generellt tycker om att leka och röra på sig. Litteraturens syn på pojkar och flickors lek stämde dock inte alltid överens med vad vi såg på vår verksamhets förlagda utbildning (VFU). Vi vill även se hur barn vill ha det när de leker. Om de vill leka ensam eller flera tillsammans, bestämma själva vad de ska leka eller om de vill att någon ska bestämma vad de ska leka mm.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda på hur de upplever den subjektiva normen från föräldrarna. Frågeställningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen från föräldrar och vänner när det gäller alkoholrelaterade handlingar? Finns det något samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av föräldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna åt mellan ungdomarna beroende på kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgångspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker främst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm från föräldrarna.

Team cognition är en teori som beskriver gruppers beslutsfattandeprocesser. Detta arbete utvärderaren modell för team cognition baserat på mutual belief samt analyserar ett kodningsschema som ärbaserat på denna modell. Modellen utvärderades med hjälp av en högpresterande grupp dataspelare(World of Warcraft) vars kommunikation analyserades. Dataspelarnas kommunikation transkriberades och kodades enligt kodningsschemat. Analysen visade att mycket av spelarnas verbala kommunikation berör visuella cues exempelvis andra spelares positionering och aktiviteter.

Att anpassa och förändra sig i takt med sin omgivning är en nödvändighet för organisationer. Ledarskap i förändringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förändringar, men även medarbetares kunskap och insatser har kommit att värderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förändringar samt medarbetares syn på önskat ledarskap under organisatoriska förändringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa två variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie.

Studiens syfte var att undersöka fängelsereformsattityder i Sverige med syfte att utreda om dessa korrelerade med kön, politisk tillhörighet, ålder och urvalsgrupp. Detta utförs genom att replikera en tidigare amerikansk studie inom samma ämne. Resultaten från den svenska studien jämfördes även med den amerikanska. Urvalsgrupperna utgjordes av allmänheten(N=105), före-detta kriminella (N=48) och högskolestudenter vid Högskolan i Skövde (N=252). Respondenterna nåddes via en mailenkät.Resultaten visade att de svenska respondenterna hade mer positiva attityder gentemot fängelsereformer än deras amerikanska motparter.Före-detta kriminella var mer positivt inställda till fängelsereformer än studenter och allmänheten.