Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik på universitetet beror till stor del på deras attityder till fysik och fysikundervisning. Studenternas attityd påverkar hur dem arbetar med föreläsningar, lektioner, laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förståelse kring kursinnehållet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som är fördelaktiga för fysikstudier på universitetsnivå. Men det finns väldigt lite forskning som visar om det är elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktäriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier..

Att avslöja sin homosexuella läggning blir allt vanligare i dagens samhälle, dock lever negativa attityder gentemot homosexualitet och homosexuella individer kvar. I vården som i resten av samhället speglas vi av heteronormativa attityder och tankar. Det förutsätts att de flesta människor lever enligt den heterosexuella normen, vilket kan göra det svårare för homosexuella personer att komma ut och vara öppna om sin homosexuella läggning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskans attityder och bemötande gentemot deras homosexuella läggning. Litteraturstudien utformades utifrån en induktiv ansats, där 14 vetenskapliga artiklar användes till resultatet.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder till matematik och om de kan senågon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkätundersökning i två klasser i skolår 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik är i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga åsikter överlag är att matematik är ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmänna attityden utåt i klasserna är en annan.I bakgrund tittar vi på tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde säger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi även upp olika faktorer som påverkar eleverna till deras attityder, exempel på dessafaktorer är familj, vänner och lärare..

Huvudsyftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer som kan påverka eleversattityder till skolmatematiken i skolår 4. Vi har även jämfört vårt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i åldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolår 4. Resultatet visar att eleverna harbåde positiva och negativa attityder till ämnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder är olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

Detta är en undersökning om pojkars attityder till läsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen är gjord bland pojkar som går ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört pojkars attityder till läsning i skolan. Jag har bland annat använt mig av Gunilla Molloys, Judith Langer, Malin Bardenstams och Magnus Perssons motståndskultur, föreställningsvärldar, identifikation och värdering av kultur. Vad gäller motståndet mot läsning har jag hittat attityder som pekar på ett motstånd hos pojkarna vad gäller att identifiera sig som läsare, detta trots att de läser och visar att de har behållning av det. Det är även tydligt att pojkarna gärna återvänder till redan kända föreställningsvärldar..

Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan elever och föräldrars attityder till naturvetenskap. Jag har också undersökt i vilken utsträckning eleverna får ta del av informell naturvetenskap utanför skolan. Elever på en liten skola i Skåne och deras föräldrar deltog i undersökningen som genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer. Jag intervjuade 5 elever och deras föräldrar och jag fick in 17 enkäter från föräldrar. Undersökningen visar att det finns ett visst samband mellan elevernas och föräldrarnas attityder till naturvetenskap.

HIV och AIDS förknippas fortfarande, mer än 20 år efter de första fallen, med fördomar och skam. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka attityder till HIV-positiva patienter som fanns bland västerländska sjuksköterskestudenter, samt hur dessa attityder påverkade sjuksköterskestudenternas omvårdnad av dessa patienter. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att positiva åsikter övervägde, även om negativa också förekom. I många fall berodde sjuksköterskestudenternas attityder på hur patienten hade ådragit sig smittan. Resultatet visade även att det fortfarande fanns alarmerande brister i kunskapen om HIV/AIDS.

Hepatit C är en blodburen smittsam infektion som drabbar miljoner människor varje år. De som smittats av denna sjukdom påverkas ofta av negativa känslor, samt upplevelsen av att de behandlas annorlunda på grund av sin sjukdom. Upplevelsen av att bli behandlad annorlunda sker både ute i samhället och inom vården. Då detta är en sjukdom som blivit allt vanligare ökar därför behovet av mer kunskap. Syftet med denna kunskapsöversikt var att beskriva vårdpersonals kunskap om och attityder till hepatit C.

Torneå stad och Haparanda kommun ligger på gränsen mellan Finland och Sverige. Dessa gränsstäder bildar ett öppet gränsområde, där fri övergång är möjligt. Städerna samarbetar ständigt med varandra och ?På gränsen- Rajalla?- projekt avser en av dessa samarbetsformer. Projektets syfte är att i mitt på riskgränsen bygga ett gemensamt stadscentrum.

Denna explorativa studie utgår från ett intresse för samspelet mellan den kliniska vardagen och det omgivande samhället. Sju mellanchefer på vårdcentraler och vuxenpsykiatriska öppenvårds-mottagningar har intervjuats i syfte att undersöka deras föreställningar och attityder runt psykoterapi som behandlingsform, exempelvis deras tankar om psykoterapins verkan och tillgänglighet liksom deras medvetenhet om och attityder till en ökande betoningen på evidensbaserad vård. Frågeställningar: 1. Hur beskriver cheferna psykoterapi som behandlingsform och vilka attityder har de till psykoterapi.2. Hur upplever cheferna psykoterapins villkor, exempelvis beträffande gränsdragningar och evidensbaserad vård, och vilka attityder har man.

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ?pluggproblem? och mobbning.

Bakgrund: Självskadebeteendet betraktas som ett folkhälsoproblem vilket har uppmärksammats mer på senare tid. Vårdpersonal möter denna patientgrupp inom olika vårdenheter då patienter med självskadebeteende kommer in på akutmottagningar för skador de vållat själv. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. En granskning gjordes av sju artiklar som svarade på studiens syfte.

Föreliggande studies övergripande syfte har varit att undersöka vilka attityder gymnasieelever i den svenska skolan har till religionsämnet i skolan och vilka generella attityder de har till andra aspekter av religion och kunskap om religion samt att undersöka vilka samband som råder mellan attityderna. Metoden för genomförandet av studien har varit kvantitativ och tillvägagångssättet för insamling av datamaterial har varit gruppenkäter. Alla gymnasieelever som deltog i studien gick på en och samma mångkulturella skola som var belägen i en av Stockholms förorter. Sammanlagt deltog 84 gymnasieelever i studien. Statistiskprogrammen Excel och SPSS har fungerat som verktyg för att organisera materialet och stapeldiagram, korstabeller och korrelationsanalyser har använts för att analysera och tolka resultatet.

Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers attityder till läroboken i matematik i grundskolans tidigare år. Genom intervjuer har fem lärares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som går i de fem klasser de intervjuade lärarna ansvar för, har besvarat en enkät med frågor gällande deras attityder till matematikämnet, läroboken i matematik samt övrig undervisning i andra ämnen. I tidigare forskning framkommer det att lärarna i stor utsträckning förlitar sig på läroboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lärarna styrs undervisningen i mångt och mycket av läroboken.

Bakgrund: Fler än 800. 000 personer i världen dör av suicid varje år. Psykisk ohälsa var den vanligaste riskfaktorn. Suicidala patienter kunde hos sjuksköterskor väcka varierade känslor och utmana deras existentiella frågor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder till suicidala patienter inom sjukvården.