Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Vi lÀmnar snart upplevelsesamhÀllet bakom oss och gÄr mot en ny tid. En tid dÀr den hÄllbara utvecklingen spelar stor roll och mÀnniskor kommer att existera i samförstÄnd med naturen istÀllet för över den. Denna trend kallas det transmoderna samhÀllet och identifierades av Luyckx (1998) samt Rodriguez (2001). Samtidigt talar Pine & Gilmore (1999) om transformationsupplevelser vilket innebÀr upplevelser av livsstilsförÀndrande art. Jag tyckte det var intressant att kombinera dessa begrepp och undersöka hur man kan skapa en transformationsupplevelse i syfte för en hÄllbar utveckling och en ökad livskvalitet och dÀrmed bidra till ett transmodernt samhÀlle.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Equality between men and women has as an ideal won an increasing impact on the contemporary Swedish society and has established as a factor influencing all areas of society from politics to business and private life. The focus of this essay is to explore the impact of equality on hegemonic masculinity and relations of masculinities. The aim of the essay has moreover been to investigate the consequences of an increased focus on men and critique of masculinity due to a growing influence of feminism and women?s movement in Sweden. The study is based on interviews with four members of staff working in a men?s clinic for sexual and reproductive health in Stockholm, JĂ€rva Mansmottagning.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats undersöker den reparativa rÀttvisans vÀrden och mÄlsÀttningar samt filosofins förhÄllande till det etablerade straffrÀttssystemet. Uppsatsen förankras pÄ det praktiska planet genom att undersöka medling som reparativ process. I fokus stÄr lag (2002:445) om medling med anledning av brott. Denna uppsats fokuserar frÀmst pÄ dessa specifika frÄgestÀllningar:- Vad Àr reparativ rÀttvisa och vilka grundlÀggande vÀrden stÄr den för?- Hur förhÄller sig den reparativa rÀttvisan till det etablerade straffrÀttssystemet?- Vilka Àr de grundlÀggande mÄlen och syftena med medling enligt medlingslagen?- Vilket förhÄllande har medling till det svenska straffrÀttssystemet?Reparativ rÀttvisa Àr en rÀttsfilosofi som har etablerats de senaste 30 Ären och som kÀnnetecknas av att den har formulerat en kritik mot det rÄdande vÀsterlÀndska straffrÀttssystemet.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Den hÀr uppsatsen startade i en reflektion över vilka elever som kommer in pÄ populÀra gymnasieutbildningar. Uppslaget kom efter en genomgÄng av skolkatalogernas klassfotografier, pÄ en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. PÄ bilderna som visade det populÀra Medieprogrammets elever var tvÄ aspekter tydliga. För det första att flesta studerande Àr flickor. Det andra Àr att mÄnga av flickorna har ett utseende och en kroppsform som anknyter till de klassiska proportionerna och dragen hos klassisk grekisk och italiensk konst, ett ideal som ligger till grund för vad vi idag upplever som estetiskt vackert.

Syftet med mitt examensarbete Àr att belysa resonemang rörande normalt respektive onormalt, maktstrukturer, genusfrÄgor och kommunikationsprocesser, med utgÄngspunkt i konstnÀren Catherine Opies fotografi Self-Portrait/Cutting frÄn 1993. Verket rymmer en komplexitet eftersom brottet mot vÄra heteronormativa förestÀllningar utrycks sÄ explicit. Det finns en ambivalens och direkthet i verket som fascinerar. De motstridiga lÀsningarna vÀcker ett behov av att förstÄ bilden pÄ ett mer nyanserat sÀtt. Jag har medvetet valt att studera Self-Portrait utifrÄn teorier som ligger till grund för mÄnga konstnÀrer som vÀljer att röra sig i grÀnslandet för det samhÀllet satt upp som norm.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

ProblemstÀllning: Low tech-komponenter anses enligt teoretiska rekommendationer ofta som icke kritiska. Dock har de egenskaper som en gÄng ansÄgs synnerligen low tech förmodligen förÀndrats och blivit mer komplexa i takt med att underliggande krav inom high tech-miljöer har ökat. Det Àr befogat att diskutera och kanske omdefiniera de eventuellt senare omprioriterade komponenterna, vilka i aggregerad form representerar en produkt pÄ systemnivÄ. Hur borde processen för den eventuella omprioriteringen genomföras och vilka krav kommer att pÄverka företaget? Den ökade komplexiteten kring produktegenskaperna kan ocksÄ innebÀra att leverantörer försöker bli unika, vilket implicit pÄverkar Sony Ericsson.

Telecom, Internet och TrÄdlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband Àr förknippat med osÀkerhetsfaktorer, vilka frÀmst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjÀnsterna inom 3G, krÀvs integration mellan branscherna och det stÀlls nya krav pÄ högteknologiska företags resurser och management. Syftet Àr att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. ForskningsfrÄgorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna dÀr kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nÄ framgÄng, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssÀtt.

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans frÀmsta politiska idéer och principer: demokrati och mÀnskliga rÀttigheter, folkrÀtten, fred och sÀkerhet samt jÀmlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkÀnda politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhÀngare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i tvÄ internationella frÄgor och företeelser. Demokrati och mÀnskliga rÀttigheter har analyserats utifrÄn diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrÀtten utifrÄn avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och sÀkerhet utifrÄn kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jÀmlikhet utifrÄn solidaritet med utvecklingslÀnder och jÀmlikhet i industrilÀnderna.Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frÄgestÀllningar:· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frÄgor och företeelser han engagerade sig i?· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frÄgor och företeelser han de facto gjorde?· Vilken slags vÀrldsordningen föresprÄkade Olof Palme?Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och vÀrldspolitik: realismen, liberalismen och marxismen.

AbstractThis essay has as its purpose to discuss the current legal regulation of the concept of humanitarian intervention. The inconsistencies in the debate over the legal status of this concept, and the legal uncertainty it brings to the acts of states and the lives of their nationals is a motivating factor for the writing of this essay. However, it has been clear from the outset that the concept of humanitarian intervention is intricately connected to political and moral ideas and values. Thus, the attitude taken towards this doctrine will be highly dependent on the perspectives of the state, government or single author representing it.Following this starting point, the aim of this essay is not to present a single answer as to whether humanitarian intervention is, or is not, legal, but to research, compare and analyze the different arguments put forward in this subject in international law today. Hopefully, this will provide the reader of this essay with some insight into the sources of international law of today and how the principles of state sovereignty, non-intervention, the prohibition of force and the protection of human rights relate to the concept of humanitarian intervention.A frank overview of the UN Charter does not support use of force except in the case of self-defence or without a Security Council mandate.