Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det Àr möjligt för organisationer att hjÀlpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel pÄ verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas kÀnslor inför detta. Respondenterna valdes pÄ grund av deras lÄnga verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg pÄ arbetsplatsen och i sig sjÀlv. Respondenterna kunde inte sÀtta ord pÄ sina kunskaper dÄ de vÀrderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvÄrade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare pÄ Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring anvÀnts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet Àr implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur mÀn och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med lÀngre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids Àr explicit, att det finns en skillnad mellan hur mÀn och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med lÀngre erfarenhet besitter mer implicit kunskap.

The aim of this study was to gain an understanding about how people with a former alcohol abuse expresses and gives meaning to feelings of guilt and shame in autobiographical books. In particular the purpose of the study was to find out how the authors writes about feelings of guilt and shame, whether it was expressed explicitly or implicitly, and which meaning the authors gives to feelings of guilt and shame and how these feelings are related to each other. We randomly selected 8 autobiographical books by using different criterias. The foundation of this study was social constructionism, which is also a foundation for one of our analysis methods: discourse analyse. This analysis method was used for the analysis of the expressions that were made in an explicit way.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjÀlp av olika sprÄkliga mönster i rapporter frÄn skolinspektionen i en kommun. Undersökningen Àr upplagd som en fallstudiedesign, dÀr den teoretiska utgÄngspunkten Àr socialkonstruktionism. Empirin bestÄr av 33 skolrapporter frÄn utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingÄende redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes tvÄ kvalitativa textanalyser: en tematisk innehÄllsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingÄende beskrivningen av skolan. InnehÄllsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: mÄluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö.

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Uppsatsen undersöker och diskuterar begreppet "implicit författare" med utgÄngspunkt i en hypotetisk-intentionalistisk tolkningsmodell för skönlitterÀra texter. Uppsatsens syfte Àr att fördjupa och precisera begreppet "implicit författare", samt att visa hur begreppet kan vara behjÀlpligt vid en analys av ett skönlitterÀrt verk. Uppsatsen avslutas med en exemplifierande analys av inledningen till Karl Ove KnausgÄrds roman Min kamp..

Trots att flera forskare pÄvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svÄrt att genomföra i praktiken. I ett fÄtal lÀnder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, Àr formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar pÄ hur lÀrare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser pÄverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lÀrare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lÀrare bedömer formativt.

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Sammanfattning och förord Studien fokuserar pÄ lÀrarstudenters syn pÄ fritidspedagogens roll för fostran av barn pÄ fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation Àr studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fÀlt, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jÀmför jag Bourdiues tankar med nÄgra pedagoger sÄsom Dewey och SÀljö vilkas arbete Àr mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn pÄ fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lÀrarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik.

One of the main goals of the national curriculum is to encourage children?s personal opinion and support them in development of argumentation ability and communication skills. All this is very important for the children as members of the future society.The purpose of this essay is to investigate how primary school teachers estimate the meaning of the pupil?s argumentation as well as which methods and approaches are assumed by the teachers to be most appropriate for children?s argumentation development. The study also considers the questions how the teachers motivate their pupil has to argue in the classroom and how the students by themselves understand the concept of argumentation.

Aim: The study's aim and run-up are to investigate how journalists frame texts, during impact of those standards and values that they have, combined with the organization and in the nation where they work.Method/Material: The study looks on how the authors of articles at the Swedish newspaper "Dagens Nyheter" and the Norwegian newspaper "Dagbladet", uses the concept al-Qaida, in their news rapport, during the period 19:th of mars ? 24:th of august 2003. Two hundred articles were collected and divided into two groups, 1) the explicit group, there the text actu ally treated al-Qaida, 2) the implicit group, there the text e.g. linked to the name al-Qaida and the article itself treated another subject. Is it possible to see differences or resemblances, in the way that journa lists frame their texts? The main theoretical run-up is framing accor- ding to R.

Tidigare studier har pÄvisat att sprÄkliga förmÄgor har ett nÀra samband med Theory of Mind (ToM). PÄ senare tid har studier med hjÀlp av ögonrörelseteknik kunnat undersöka ToMförmÄga implicit och fynden tyder pÄ att barn redan i tvÄÄrsÄldern verkar ha en vÀlutvecklad implicit ToM-förmÄga. Resultaten frÄn en av dessa studier har funnit att sprÄkutvecklingen kan spela en avgörande roll i tillÀgnandet av ToM och tyder pÄ att det kan finnas ett orsakssamband mellan sprÄk och ToM. En viktig aspekt för att nÀrmare förstÄ ToMutvecklingen Àr att undersöka vilken betydelse den sprÄkliga förmÄgan har i tillÀgnandet av ToM. Det Àr fortfarande oklart om specifika delar av sprÄket har mer betydelse för ToMutvecklingen Àn andra och hur sambandet mellan sprÄkliga förmÄgor och ToM ser ut.

Funktionella brister i ett abstract kan leda till att den vetenskapliga rapporten riskerar att inte bli lÀst medan ett vÀlskrivet abstract kan fungera som en intrÀdesbiljett till den vetenskapliga arenan. Vetenskaplig sakprosa ska enligt genrens krav vara opersonlig och transparent, vilket oftast betyder ett restriktivt uttryck av författarröst. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrarstudenter anvÀnder författarröst i abstract. Studiens material bestÄr av 60 abstract frÄn tre lÀrarinriktningar, indelade efter utbildningslÀngd. Abstracten analyserades genom nÀrlÀsning med hjÀlp av en analysmodell avsedd att fÄnga de olika uttryck av författaröst som ryms i abstracten.