Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

The purpose of this study was to see if there are any differences between high school girls and boy?s reception ability and memory after reading two Swedish lifestyle magazines.9 boys and 9 girls from ages 17-18 were chosen to participate in the study. They were placed in a room one by one where they had to read one women?s magazine (Cosmopolitan) and one men?s magazine (Café). They did not know this was a memory and reception test until after they finished their reading.With help from former reception studies and the magazines, questions were selected so the interviews would give as much information as possible.The study gave some unexpected results, for example both genders seemed to remember numbers very well even if they didn?t remember the article itself.

I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.           Undersökningen består metodologiskt av två delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.

Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått.

Enligt den deklarativa/procedurella modellen av språket (DP-modellen), utvecklad av M. T. Ullman, antas de neurala system som underligger det deklarativa minnet också understödja det mentala lexikonet, medan de neurala system som underligger det procedurella minnet antas understödja den mentala grammatiken. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att skapa referensdata för två datorbaserade test som avsåg att pröva icke-språklig deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida könsskillnader i testresultat kunde påvisas, eftersom tidigare forskning har funnit att kvinnor tenderar att ha en fördel när det gäller deklarativt minne.

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

The aim of this study was to gain an understanding about how people with a former alcohol abuse expresses and gives meaning to feelings of guilt and shame in autobiographical books. In particular the purpose of the study was to find out how the authors writes about feelings of guilt and shame, whether it was expressed explicitly or implicitly, and which meaning the authors gives to feelings of guilt and shame and how these feelings are related to each other. We randomly selected 8 autobiographical books by using different criterias. The foundation of this study was social constructionism, which is also a foundation for one of our analysis methods: discourse analyse. This analysis method was used for the analysis of the expressions that were made in an explicit way.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

The purpose of this essay is to investigate how the Dakota conflict in 1862 affected the Swedish immigrants in Minnesota and how the collective memory was shaped in that particular group of people. To examine the contents of the collective memory this essay uses the theories of Halbwachs on collective memory as well as Orm Øverlands theories on creating an identity and ethnic memory in USA since the concepts of collective memory and the process of creating an identity is connected on a basic level. The essay compares the collective memory created by the Swedish-Americans with the collective memories of the Dakota Indians and finds indications that both ethnic groups have a highly traumatized memory of the conflict. However the difference between the two groups is that the Indians have both positive and negative memories of the conflict while the Swedish-Americans only have negative memories. Furthermore the essay finds that the fear of Indians that was present in the Swedish-American ethnic groups can be traced back to events of the Dakota Conflict.

Flera studier har visat att man minns emotionella ord bättre än neutrala ord. I den här studien har en jämförelse mellan minnet för negativa, positiva och neutrala ord gjorts och den visade att det negativa ord man bäst kom ihåg. 48 personer deltog i experimentet som genomfördes på internet. Deltagarna fick studera 17 negativa, 17 positiva och 17 neutrala ord, totalt 51 ord. Varje ord visades i 400 ms, men inkodningstiden (dvs.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

I denna studie undersöktes om relationen mellan alkoholkonsumtion och episodiskt minne skiljer sig beroende på vilken allele av APOE genen en person har. Undersökningsdeltagarna delades upp i fyra grupper, medelålders män, medelålders kvinnor, äldre män och äldre kvinnor. Utbildningsnivå och ålder inom varje åldersgrupp användes som kovariat. APOE delades upp på ?4 bärare och icke bärare.

För att optimera sin teknik i olika kastgrenar använder idrottsmän på elitnivå idag mätningar med höghastighetskameror. Kamerautrustningen är dyr och svår att frakta. Utvärdering av det filmade materialet görs till stor del för hand. För att förenkla mätningarna fanns en ide om ett system som baserar sig på givare monterade inne i kastredskapet. Visionen är att bygga ett kastredskap som kan registrera sina egna rörelser under ett kast.