För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnämnden, CSN, och hur samarbetsklimatet påverkar kunskapsöverföringen. Det är enkvalitativ fallstudie som är inriktad på de ärenden som kräver bedömning. Dessa benämnskomplexa ärenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fås av att hanterakomplexa ärenden kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt för att säkerställa att liknande ärendenbehandlas på likartat sätt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer påolika positioner inom CSN.

Arbetets huvudsakliga del har varit att undersöka om slöjdens praktiska problemlösning används i kunskapssamhällets yrken. Vi har sedan gjort en direkt koppling till slöjdens problemlösning. För att ge läsaren en inblick i begreppen har vi ägnat mycket plats till definitionen av slöjd, problemlösning och kunskapssamhället. Metoden vi har använt är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Resultatet i vår studie visade att problemlösning var vanligt förekommande i våra informanters yrken men ingen kunde se ett samband mellan slöjdens problemlösning och yrkeslivets problemlösning.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

Syftet med undersökning har varit att ta reda på idrottslärarens kunskap om och förhållningssätt till ätstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslärare sig ha om ätstörningar?Har skolan någon handlingsplan för elever med ätstörningar?Hur agerar idrottslärare mot elever som visar tecken på ätstörningar?Finns det någon skillnad på hur lärarna uppfattar sin kunskap och med antalet år de har jobbat? MetodJag har använt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkäter med både öppna och slutna svarsalternativ. Enkäterna besvarades av 72 lärare från hela landet. Urvalet av lärarna skedde genom ett bekvämlighetsurval, där datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och Hälsokonventet på GIH i Stockholm och till idrottslärare som arbetade i Stockholmsområdet. Sammanställningen av enkäterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lärarna instämmer i de delvis har bra kunskaper kring ätstörningar.

Att ta tillvara på de erfarenheter och kunskaper som genereras i enorganisation är något som, enligt oss, bör ses som en självklarhet. Vårt syftemed uppsatsen är att ge Siemens Enterprise and Communication AB (SEC)en teoretisk referensram på hur man gör detta, samt att vi som författareskaffar oss en djupare förståelse för detta problem.SEC är en ganska nybildad organisation då de för inte allt för längesedanbröt sig loss från kontoret i Köpenhamn och skapade ett eget kontor iMalmö. På grund av att deras organisation är så pass ny har SEC uttryckt ettintresse om vad teorin säger om erfarenhet och kunskap inom organisationer.Vi har intervjuat tre avdelningschefer på företaget för att få en bild av derasnuvarande arbete med kunskap och erfarenhet, samt vad de har förförhoppningar på framtida kunskaps- och erfarenhetshantering.Då vi tycker att Knowledge Management (KM) är den teori som liggerproblemet närmst om hjärtat är det utifrån den vi valt att bygga vår uppsatskring. Till hjälp har vi valt att använda en berättelse om hur det kunde ha gåtttill när SEC implementerar KM i sin organisation. Berättelsen hjälper till attbelysa problemområdet samtidigt som den avslöjar hur organisationen äruppbyggd.Uppsatsen kommer inte visa någon färdig mall för hur erfarenhets- ochkunskapshantering skall gå till utan tenderar snarare till att, med hjälp av ennarrativ ansats, lyfta fram de punkter som KM litteraturen håller somviktigast..

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

Denna uppsats undersöker vad som utgör kunskapshanteringen på en enhet inom en bilkoncern. Syftet med studien är att undersöka vad som utgör hantering och överföring av kunskap och vilka förutsättningar respektive hinder som finns med hanteringen och överföringen på enheten. Enheten som undersöks ingår i en svensk bilkoncern som säljer personbilar och lastbilar samt erbjuder tjänster som verkstad och finansiering. Av totalt 1200 anställda på företaget arbetar 80 stycken av dem på den enhet vi ämnar undersöka i vår studie, varav åtta säljare har deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgår huvudsakligen från Alvesson och Kärremans modell Model of managerial intervention, Davenport och Prusaks teori om kunskapsöverföring och tyst kunskap av Gustavsson och Rolf.Resultatet visar att hantering och överföring av kunskap utgörs av enhetens intranät och social interaktion mellan medarbetarna. Förutsättningar och hinder för hantering och överföring av kunskap är autonomi, samverkan, dokumentation och tillit. I diskussionen diskuteras resultatet och vidare presenteras studiens slutsats.

Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskors upplever hälsorådgivning vid ohälsosam livsstil samt om de upplever sig ha tillräcklig kunskap i hur man utför hälsorådgivning. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i tre sökmotorer. Tio artiklar stämde mot syftet. Huvudresultat visade på återkommande faktorer där, sjuksköterskans roll, tidsbrist, följsamhet och kunskap, upplevdes viktiga av sjuksköterskor i deras hälsorådgivning. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist var en stor bidragande orsak till att individbaserad hälsorådgivning fick lägre prioritet än övrigt omvårdnadsarbete, trots att de visste att detta behövdes.

Bostadsprisutvecklingen i Stockholmsregionen har de två senaste decennierna varit mycket kraftig och från många håll diskuterats omfattande huruvida detta är en växande bubbla och när denna kommer spricka. Utöver detta har tendenser till högre belåning och fler hushåll med rörlig ränta noterats i Storstockholm. Med detta följer en högre räntekänslighet, där prisuppgångar ger hushållen stora tillgångsökningar medan ett prisfall skulle leda till en ansträngd situation på Stockholms bostadsmarknad som implicit skulle påverka det monetära systemet. Uppsatsen är därför skriven för att framställa argument till varför prisbilden kan förändras på olika sätt.Begreppet "bubbla" kan skilja sig beroende på vem som tillfrågas och det finns därför flera perspektiv när man diskuterar bubblor. Uppsatsen avser analysera historisk statistik, studera rapporter från institut och forskare samt att försöka se tidigare bostadsbubblor.

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lärares undervisning. Vi har valt att fokusera på lärares frågor i undervisningen då frågan utgör ett av många redskap som kan används för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara våra frågeställningar har vi studerat teorier om kunskap och lärande och tittat på olika typer av frågor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien är baserad på en strukturerad observationsform där vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser på två VFU-skolor (F-3) i norrort.

Människor som drabbas av stroke får ofta allvarliga komplikationer. Sjukdomen medför en förändrad framtid även för den närstående som tar på sig en vårdande roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av stroke. Analysen resulterade i sex kategorier: söka kunskap och insikt: svårigheter att anta nya roller: leva i en förändrad relation: erövra en ny normalitet i livet: hitta tillbaka till sig själv och omvärdera prioriteringar i livet. Resultatet beskriver att transition är en komplex process som integrerar många delar av människans livsvärld.

Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ?Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?? har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet.