Med sjukvårdens växande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att ställa krav på vetenskaplig tillförlitlighet när det argumenteras för eller emot olika omvårdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvårdnad genom följande specifika frågeställningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvårdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frågeställning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd från ledning och kollegor, Implementering av evidens kan leda till ökad vårdkvalitén, samt brist på resurser, brist på utbildning och brist på stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt säkrar de resursbehov som presenterats.

Syftet med denna rapport är tvådelat. För det första görs ett försök att på ett djupare plan studera stödet för användandet av problembaserat lärande som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som historiker i allmänhet använder sig av. Det går också att finna stöd för metoden ur ett samhällsperspektiv. Den snabbt växande, och skiftande kunskapsmassan kräver ett problematiserande, och kritiskt förhållningssätt.

Syftet med den här studien är att med hjälp avImplementeringsteorin ta reda på huruvidalärare i gymnasieskolanförstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar ävenatt det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i Implementeringen..

Denna studies syfte är att undersöka hur någralärare i grundskolan har upplevtImplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsättning från och med årskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, Implementeringen ställsi relation till lärarnas upplevelser samt tidigare forskning kringImplementering.Skolverket har, på uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för Implementeringen av Lgr 11 (Läroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpå lokal nivå ligger hos huvudmän, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har åtta lärare från fyra olika skolor i två olikakommuner medverkat i studien, varav fyra är nyckelpersoner på respektive skola.Resultaten visar att lärarna generellt sett är positiva till reformen, men attImplementeringsarbetet är kraftigt ifrågasatt och i behov av förbättring..

Det är oftast upp till chefen att introducera en nyanställd i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det är denhär processen som det här arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlätta. Dels för chefen och dels för den nyanställde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en Implementering av en prototyp ingått. Ilitteraturstudien har fokus legat på områdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gått genom tre iterationer,från pappersprototyper till digitala bilder som använts som mall underImplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

The implementation of a material requirements planning system is a complex and demanding task. There has been much research into what factors are important in such implementations, but seemingly very little about the links between critical success factors and management control systems. This thesis attempts, through a case study, to answer the question of how management control systems affect the implementation of an MRP system in ASSA AB, a Swedish manufacturing firm. Data is primarily collected through interviews. Theory regarding implementation success definitions, critical success factors as well as management control systems is presented.

Undersökningen handlar om en kommuns arbete med Implementering av surfplattor i förskoleverksamheten samt pedagogernas upplevelse av den nya tekniken i förskolan. I studien belyses pedagogernas syn på surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Valet föll sig naturligt då det är en primär metod för att få fram den information man söker. I resultatet visar det sig att kommunen inte hade någon plan på hur arbetet med surfplattor i förskolan skulle se ut.

Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB är ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik på järnväg. Planering av transportsystem är komplext eftersom det ingår många resurslag och planeringen dessutom begränsas av den mängd spårkapacitet som finns att tillgå. Det finns hjälpmedel tillgängliga för produktionsplanering för järnvägssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal föråldrade systemstöd mot ett nytt med målsättningen att få en mer integrerad produktionsplanering.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Syfte: Författarna ämnar att undersöka om samband finns mellan KPO och produktivitetsförändringar. I samband med detta har vi även för avsikt att undersöka vilka motiv och faktorer som bör tas i beaktande inför en Implementering av denna typ av outsourcing. Metod: I uppsatsen används ingen egen insamlad empiri, utan enbart sekundärdata. Dessa sekundärdata är både kvantitativa i form av statistik och rapporter men även kvalitativa i form av en intervju vilka är utgivna av branchföretag. Vi har studerat tidigare forskning och teorier inom ämnet vilket utgör det teoretiska ramverk som vi sedan baserar vår analys på.

Programmeringsspråken Visual C++, C# och VB.NET (Visual Basic.NET) jämförs, med tyngdpunkt på en praktisk jämförelse av fyra exempelapplikationer. Exempelapplikationen WordCount visar att Visual C++ har förutsättningar förbäst prestanda, men att även C# och VB.NET ger helt godtagbar prestanda. Valet av färdiga klasser är viktigare än språket. Ett olämpligt val kan göra prestandan mycket sämre än förväntat, medan den allra bästa prestandan ofta erhålls med en egen Implementering. Applikationen FFT visar att flyttalsprestandan är bättre i C# än i VB.NET.

Lean är ett koncept med människor i fokus som inkluderar dess tanke- och arbetssätt samt de metoder och verktyg som används. Problem kan dock uppstå ifall konceptets helhet inte implementeras, särskilt en förändring av tankesätt är det som medarbetare ofta motsätter sig. Vi ämnar därför utröna möjliga förutsättningar till hur en välvilja till förändring skapas samt hur systemet med lean förmedlas på ett sätt så att helhetsbilden framgår. En teoristudie används till att identifiera förutsättningar och en fallstudie förklarar nödvändigheten med de identifierade förutsättningarna. Förutsättningarna som uppdagades var engagemang och delaktighet från ledarskapet samtidigt som en medvetenhet kring helheten av lean behövs för att uppnå detta engagemang.

I samband med att en produkt eller en produktflora implementeras i ett produktkonfigurationssystem hos ett företag uppstår många gånger ett behov av att reda ut relationer för varianter inom produkten eller inom produktfloran. För att skapa en översikt av informationen och inkluderande varianter finns det ett antal olika tekniker. En av dessa tekniker kallas Produktvariantmaster, vilket är en layoutteknik som är utvecklad vid tekniska universitetet i Köpenhamn (Technical University of Denmark). Metoden kan liknas vid ett mer etablerat klassdiagram dock med den elementära skillnaden att modellen delas in i tre olika vyer, där de olika intressenternas specifika intresseområden presenteras. Tidigare har denna metod använts i fall där antalet varianter hos produktfloran har varit överskådligt.Idag saknas en produktanalysteknik som kan agera stöd vid programmering av ett produktkonfigurationssystem hos Fläkt Woods i Jönköping, ett företag som tillverkar luftbehandlingsaggregat.

Detta examensarbete har utförts vid Fosie Mekaniska AB i Malmö. Fosie mekaniska AB är en verkstad som är anpassad för de flesta former av legoarbete. De är specialiserade på maskinbearbetning av små och medelstora serier. Syftet med examensarbetet hos Fosie Mekaniska AB är att välja en maskinavdelning i maskinparken med höga ställtider, för att sedan ta fram förslag och metoder som kan minimera dessa i produktionen och för senare eventuell Implementering. Långa ställtider är den främsta orsaken till den låga utnyttjandegraden för produktionsmaskiner.

BakgrundÅr 1994 trädde den första upplagan av Mervärdesskattelagen i kraft i Sverige och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Sedan Sveriges inträde i EU påverkas vår lagstiftning av bestämmelser inom EU, så som direktiv och förordningar. EG:s förändringsarbete inom mervärdeskatteområdet syftar bland annat till att modernisera regelverket utefter förändringar i handeln och att bevara medlemsstaternas skatteintäkter. Under år 2009 har svensk regering lagt fram en proposition som syftar till att införliva ett antal EG-direktiv där tre stora förändringar kan urskiljas; bedömning av omsättningsland för tjänster, periodisk sammanställning samt återbetalning av moms. Dessa förändringar är tänkta att träda i kraft i svensk mervärdesskattelag i januari 2010.