IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid Implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid Implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa Implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.

Sedan urminnes tider har människan varit intresserad av den egna sexualiteten. I detta arbete sätter vi fokus på dagens gymnasieskola, där sex- och samlevnadsundervisningen nu är ett hett och omdiskuterat ämne. I dagens skola har området en ämnesövergripande karaktär, men för att ge mer utrymme till detta kunskapsområde strävar Skolverket efter att skriva in sex och samlevnad i bland annat naturkunskap A. Hur gymnasielärarna ser på denna Implementering, är det som vi författare har haft för avsikt att studera och fördjupa oss i. Målet med undersökningen var att belysa problematiken kring sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är kartlägga de kritiska faktorer vid införandet som kan orsaka en ytlig användning av ett balanserat styrkort. Metod: För att besvara syftet använde vi oss i undersökningen av en deduktiv ansats. Utifrån teorin identifierar vi ett antal kritiska faktorer under införandet av styrkortet som kan avgöra den framtida användningen av styrkortet. För att få en bild av vilka problem svenska företag har vid införandet av ett balanserat styrkort gjorde vi fyra kvalitativa intervjuer med konsulter. De faktorer vi identifierat utifrån teorin jämförs med resultatet av våra intervjuer.

I dagens hårda konkurrenssituation krävs det mer och mer av företags informations-system. Detta gör att fler och fler företag väljer att implementera ett integrerat affärs-system. Integreringen gör att företag får en enhetlig systemmiljö för hela företagets informationsbehandling. Implementeringen är dock en kostsam och tidskrävande process (Ekstrand, 1998). Mitt arbete behandlar frågeställningarna om varför företag väljer att implementera ett affärssystem, hur Implementeringen förlöpte samt hur affärssystemet fungerar när Implementeringen är färdig.Bland de företag jag vände mig till så var den främsta anledningen till att företag installerar ett affärssystem att systemen är omfattande och integrerade.Jag kom även till slutsatsen att det nästan är omöjligt att genomföra en Implementering av ett affärssystem helt smärtfritt.

Den ökade konkurrensen som skapats under det senaste århundradet har gett upphov till att företag försöker finna vägar för att stärka och bibehålla sin ställning på marknaden. Lean har med åren blivit ett framgångsrikt ledningssystem som spridit sig från Japan och bilindustrin till övriga världen och till andra sektorer. Implementeringsmöjligheterna har diskuterats och analyserats i ett flertal artiklar som beaktar Implementeringsprocessen och dess problematik. Den här uppsatsen syftar till att undersöka skillnader och likheter i framgångsfaktorer vid en Lean-Implementering, som identifierats i teorin, inom ett detaljhandelsföretag i en svensk kontext. Omfattningen har begränsats för att få en fördjupad förståelse för problematiken kring Implementering, därmed saknar studien generaliserbarhet. Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie och empirin har inhämtats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande Implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande Implementering samt kunskap förklarande faktorer.

Syftet med denna studie är att identifiera ett antal kritiska framgångsfaktorer för Implementering av ett nytt affärssystem, samt att utifrån dessa faktorer skapa en modell. Utgångspunkten för dessa parametrar är med fokus på användarna.I litteraturdelen redovisas ett antal olika projektmodeller och faktorer. För att kunna belysa de styrkor och svagheter som dessa modeller påvisar har jag granskat, analyserat och kritiserat dem, samt ställt dem emot varandra. Det som de flesta har gemensamt är att de saknar ett användarfokus. I den empiriska delen beskrivs två stycken fallstudier på Fagersta Stainless AB. Den första granskar en Implementering av affärssystemet Movex som genomfördes 1999.

Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Denna studie tar sitt ursprung i de senaste årens ekonomiska oroligheter där framförallt bilbranschen upplevt stora förändringar. Till följd av den faktiska globalisering som sker och en ökad konkurrens, inte minst på den svenska marknaden som denna studie avser, har förutsättningarna förändrats radikalt och nya sätt att kommunicera med kunderna har tillkommit. Marknadsmixen är inte längre lika betydande och kompletteras allt mer med relationsskapande aktiviteter, det vill säga relationen mellan kund och varumärke. Flertalet separata teorier finns tillgängliga vad gäller organisatoriska aspekter respektive Implementering av varumärkesstrategi. Vad vi sökt svar på är hur organisatoriska aspekter påverkat Implementering av tre svenska bilföretags varumärkesstrategier.Det centrala syftet med denna studie är att kartlägga hur tre bilföretag på den svenska marknaden har arbetat med Implementering av dess varumärkesstrategier.

Uppsatsens syfte är att jämföra hur kommuners avfallsdirektiv implementeras. Uppsatsen fokuseras kring Implementering och på faktorer som kan ha påverkan på Implementeringen. Studien har genomförts genom en jämförande studie där den gemensamma kommunala avfallsplanen, A2020, och Implementeringen av densamma ligger till grund. Göteborgsregionens 13 kommuner (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) skall alla arbeta utifrån samma avfallsplan ?A2020 ? avfallsplan för Göteborgsregionen? som fastställdes av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i september 2010.

Många företag väljer att övergå från ett styrsystem till ett annat för att anpassa sig till dagens snabba förändring. Beslutet att övergå från ett styrsystem till ett annat leder inte till några reella förändringar, det krävs att styrsystemet implementeras. Mycket arbete kvarstår för att få medarbetarna att använda sig av det nya styrsystemet. Denna process är problematisk och det finns många faktorer vilka kan driva på och bromsa upp Implementeringen. En del av vårt syfte består av att utveckla en teoretisk referensram för Implementering av ett nytt styrsystem.

Arbetet med anskaffning, anpassning och Implementering av standardsystem är komplext med många faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli så bra som möjligt krävs det därför att arbetet genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgå som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och är avsedda att ge stöd i själva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller å andra sidan behandlar olika sätt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingå i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istället för att behandla dessa som två separata delar.Utifrån analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingå i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förändringsstudie, projektstart och projektavslut..

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.

En ökad kundmedvetenhet och den ökande globala konkurrensen har gjort att det blivit allt viktigare för företag att bemöta och vårda sina kundrelationer. Detta har gjort att fler företag väljer att arbeta med Customer Relationship Management (CRM). CRM är ett verktyg som blir alltmer vanligt då det hanterar och vårdar kundrelationer och kan ge en betydande konkurrensfördel för företag. Tidigare studier hävdar att CRM kommer att ha en betydande roll i framtiden för läkemedelsindustrin på grund av dess komplexitet och industrins hårda konkurrens. Trots CRM:s ökade betydelse och att företag runt om i världen inversterar stora summor pengar på CRM har resultaten av Implementeringen ofta visat sig misslyckade eller overksamma.