Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Handelsbanken och Nordea styr sina organisationer.Fokus ligger på hur styrningen mellan dessa aktörer skiljer sig, samt hur det påverkarmedarbetarna. Då ekonomistyrning och verksamhetsstyrning skiljer sig från varandra ville vise hur medarbetarna påverkas av respektive styrsätt. Handelsbankens styrsätt skapades av JanWallander under tidigt 1970-tal. Han menade att budget kunde vara skadligt motorganisationen och utvecklade istället ett styrsystem som bygger på verkligt utfall och endecentraliserad organisation. Detta ger indikationer på att Handelsbanken använder ett merverksamhetsinriktat styrsätt.

Flygbranschen har på senare år blivit överrumplad av den snabba expansionen av Electronic Flight Bags (EFB) och introduktionen av bärbara läsplattor har öppnat upp för ett mer ekonomiskt alternativ till fast installerad utrustning. Med anledning av detta har NextJet beslutat sig för att genomföra en förstudie för att se om det går att implementera EFB i bolaget på ett säkert och kostnadseffektivt sätt.Den här studien visar att implementering av Electronic Flight Bag inte kunde påvisa några direkta ekonomiska besparingar men uppfattningen är att Electronic Flight Bag ger effektiviseringsförbättringar och kvalitetshöjande bidrag till verksamheten som väger upp kostnaden för investeringen och driften av systemet..

InledningKommunen och dess tjänstemän är en viktig aktör då det gäller att skapa godalevnadsförhållanden för sina invånare. På uppdrag av två kommuner har tjänstemäns tidigareerfarenheter av policyarbete och implementering undersökts. Policyprocessen är komplex ochdet finns ingen universell definition av policybegreppet. Policyn är en viktig del i denoffentliga sektorn och är ett stöd i det hälsofrämjande arbetet.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka tjänstemäns erfarenheter och upplevda behovinför implementering av nya policier.MetodEn kvalitativ metod valdes för att undersöka tjänstemännens erfarenheter. Tre olikafokusgruppsintervjuer genomfördes med tjänstemän med olika befattningar.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att implementeringen av dem blir framgångsrika är av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel där en misslyckad implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs.Följaktligen har flera studier gjorts gällande ERP-implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa på rekommenderade tillvägagångssätt genom att redogöra för implementeringens kritiska framgångsfaktorer ? de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgångsrik implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor.Författarna till denna uppsats ansåg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvändighet är applicerbara på organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgångsfaktorerna kan skilja sig åt eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor.

Bakgrund Många förbättringsarbeten kommer inte vården tillgodo därför att implementeringsprocessen inte fungerar optimalt. Stödpersoner har visat sig vara en bidragande faktor för en lyckad implementering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse i rollen som stödperson vid en implementering av ett nationellt kvalitetsregister (Senior alert). Design Studien genomfördes med kvalitativ ansats och åtta stödpersoner intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys inspirerad av Burnard.

Det finns drivkrafter för införande av virtuella möten i organisationer både i form av miljöaspekter och ekonomiska incitament. En omfattande förändring av mötesformer sker dock inte av sig själv. 2006 initierade Vägverket ett projekt kallat Resfri för att bygga upp en informationstjänst som kan hjälpa organisationer att ändra sina mötesvanor. För Vägverkets räkning har författarna utfört intervjuer med sju svenska organisationer och presenterat ett förslag på hur implementeringen av virtuella möten kan utvärderas. Framgångsfaktorer har identifierats och kopplats till utvärderingsverktyget SUMO.

Studien fokuserar kring ämnet implementering av en teknisk plattform inom en organisation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka problem som kan uppstå vid införandet av en teknisk plattform inom en verksamhet samt varför dessa problem uppstår. För att besvara frågeställningen genomfördes en kvalitativ fallstudie av ett projekt inom Region Skåne där fokus låg på att implementera en teknisk plattform. Resultatet från studien påvisade tre centrala problem som projektet stötte på under implementeringen av den tekniska plattformen men även orsaken till dessa problem. De tre centrala problem som identifierades var samarbets- och tekniska problem men även svårigheter att följa tidsplanen.

ABSTRACTTitel: Gavlegårdarnas BSC, Balanserat styrkort i ett fastighetsbolagNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Daniel Lazic & Adrian OttossonHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2011 - Maj Syfte: Vår C-uppsats tar sin början i en litteratur- och fallstudie som vi utförde i kursen Verksamhetsstyrning 2 där syftet var att fördjupa oss inom ett styrkoncept. Syftet med den här studien är att uppdatera Gavlegårdarnas balanserade styrkort. Genom en studie i litteraturen ville vi få en uppfattning samt presentera hur ett effektivt styrkort kan vara utformat. Därefter ville vi identifiera de brister som finns i Gavlegårdarnas styrkort och utifrån detta ge förslag på hur uppdateringen av styrkortet kan gå till.Metod: I vår studie har vi arbetat utifrån en deduktiv ansats. Vi valde att arbeta kring en kvalitativ vetenskaplig metod då vi skulle göra empiriska intervjuer.

As companies worldwide are in search of competitiveness and larger shares of the market, organizational change has become a key-factor to sustain a competitive edge. But as organizations consist of people, the human aspect of change is not to be disregarded. When change occurs, humans need time to find their new role in the organization, a process that takes time. In this thesis the authors ask themselves what an implementation process of a new managerial role looks like. To answer this question they?ve studied LRF Konsult.

Problemformulering:Vilken problematik möter svenska företag i deras leverantörskedja vidimplementering av CSR i Kina?Hur kan företag svenska arbeta för att överkomma den identifierade problematiken vidimplementering av CSR i Kina?Syfte:Studien ämnar undersöka vad svenska företag möter för problematik vidimplementering av CSR i Kina samt hur de strategiskt kan arbeta för att överkomma detta.Vidare belyser även studien intressenter som kan utgöra en del av problematiken.Metod:Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie där vi valt att anta en abduktiv ansats. Denempiriska datan utgörs av intervjuer med personer med spetskompetens inom CSR. Dåstudien riktar sig till den kinesiska marknaden genomfördes fyra av sex intervjuer i Shanghai,Kina.Slutsatser:Studien visar att det finns problem vilka är kopplade indirekt samt direkt tillföretags intressenter. Vidare visar studien att den identifierade problematiken kan i vissutsträckning överkommas genom att långsiktigt eftersträva delat värde för företagen och dessomgivning..

AB Svenska Spel är ett statligt ägt monopolföretag som levererar spel och lotter till det svenska samhället. I detta examensarbete har AB Svenska Spel och dess avdelning ombudsekonomi verkat som fallföretag. Avdelningen, vilken är placerad vid huvudkontoret i Visby, valdes ut då ekonomichefen deklarerade att deras arbetssätt upplevdes ineffektivt av medarbetarna.Examensarbetet inleddes med en förstudie där olika förbättringsområden inom avdelningen identifierades, där ett beslut sedan fattads att två av dessa områden som skulle vara i fokus i examensarbetet. De delar i avdelningen som skulle granskas var kreditbevakning samt arbetsflödet och de interna överlämningarna. Gemensamt för de identifierade förbättringsområdena var att dessa kunde ses som symtom på att avdelningen inte arbetade systematiskt med kvalitetsutveckling eller med en tydlig verksamhetsstyrning.

Syfte:Vi vill med utgångspunkt i relevant teori, undersöka och beskriva svenska småföretags affärssystem och genom att jämföra med teorin analysera införandeprocessen och konsekvenserna av denna. Metod:En fallstudie med fyra användareföretag och en systemutvecklare. Fallstudien baserades på halvstrukturerade intervjuer med nyckelanvändare på respektive fallföretag. Empirien har ställts mot relevant teori och analyserats och diskuterats. Slutsats:Användareföretagen är nöjda med affärssystemet trots att varken upphandling och implementering följer teorins normer..

Konceptet Lean har sitt ursprung från industrin men används idag även inom andra sektorer, exempelvis inom vård- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar Ständiga förbättringar. Syftet med studien är att ur ett chefsperspektiv få kunskaper om specifika framgångsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med Ständiga förbättringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller påbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar på betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmåga att anpassa arbetssättet till den egna enheten samt synen på Ständiga förbättringar som en ständigt pågående process.