Införandet av mÄl- och resultatstyrning tillhör de mest betydande förÀndringarna i den svenska statsförvaltningen under modern tid. Enligt regeringen Àr ett system för mÄl- och resultatstyrning det mest effektiva sÀttet att styra ett brett upplagt miljöarbete. Styrningen sker med hjÀlp av uppstÀllda mÄl, miljökvalitetsmÄl, men vÀgen att nÄ dit bestÀms inte i detalj utan kommuner, myndigheter, företag med flera ges stor frihet att vÀlja hur man vill arbeta för att nÄ mÄlen. MÄlstyrningen har visat sig stÀlla höga krav pÄ mÄlformulering, kommunikation och uppföljning och dess praktiska betydelse Àr livligt omdiskuterad. I studien genomförs en analys av de hinder och möjligheter som uppkommer i implementeringsarbetet av de svenska miljökvalitetsmÄlen.

Företag kan behöva förÀndra sitt sÀtt att arbeta av flera olika skÀl. Marknaden stÀller krav pÄ billigare lösningar med bibehÄllen kvalitet. Myndigheter stÀller krav pÄ större miljö­hÀnsyn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att granska tre olika företags förÀndringsarbete i samband med att RoHS-direktivet föreskrev att bly inte skall anvÀndas vid lödning. Ett företag har helt stÀllt om sin produktion, ett företag kör blandad produktion och ett av företagen endast en liten produktion med blyfritt eftersom dess kunder omfattas av de undantag som finns i direktivet.

Fler mÀnniskor lever allt lÀngre idag Àn tidigare vilket ökar andelen sköra Àldre i befolkningen. Sköra Àldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvÄrdnadsbehov. Det har visat sig att mÄnga sköra Àldre personer har nedsatt munhÀlsa och ökat tandvÄrdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvÄrdsstödet infördes Är 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fÄnga upp Àldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvÄrd. Det finns tecken som tyder pÄ att denna reform inte nÄtt ut i den utstrÀckning det var tÀnkt samt att vÄrdpersonal har bristfÀllig kunskap pÄ omrÄdet munhÀlsa.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar Àmnet urban odling med avsikten att identifiera vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med odling i staden. MÄlet med examensarbetet Àr att uppnÄ en större förstÄelse och kunskap inom detta Àmne. Varvsstaden i Malmö har valts som ett exempel för att illustrera hur odlingar skulle kunna implementeras i en central stadsdel som Àr under utveckling.Litteraturstudier har legat till grund för en kunskapsöversikt av olika aspekter av urban odling. En kvalitativ miniundersökning har utförts för att ta reda pÄ hur nyckelpersoner i Malmö frÄn de tre kategorierna; politiker, tjÀnstemÀn samt brukare ser pÄ urban odling och dess möjligheter och begrÀnsningar. Kunskapsöversikten om urban odling i allmÀnhet och beskrivningarna om Varvsstaden i Malmö har fungerat som underlag till idéskisser för hur odling i Varvsstaden skulle kunna se ut.Resultatet av examensarbetet visar pÄ att det finns mÄnga möjligheter med urban odling och att det finns mycket att vinna genom att odla i staden.

This thesis studies if public libraries in Sweden have taken part ofinformation regarding the Swedish government policy that publicareas are to be made accessible by 2010. Also studied is thesignificance of information and resources on the execution ofaccessibility adaptations at public libraries.The analysis uses Lennart Lundquist?s theory of implementation ofpublic policies, that the person executing the policy needs tounderstand, be able to and want to in order for the policy to besuccessfully executed. The study was carried out through a surveyand the thesis focuses on the factors of understanding and beingable to.The survey was sent by email to all 290 municipal libraries inSweden with an answering frequency of 65%. The results arepresented in table format with explanations.The thesis finds that a clear majority of respondents have hadaccess to information about accessibility adaptations, but thatmuch fewer consider the information clear enough.

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna nÀr det gÀller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mÄl- och resultatstyrning innebÀr att riksdag och regeringen anger nationella mÄl och riktlinjer för arbetet i skolan. MÄlen skall gÀlla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvÀrdig. Inom dessa ramar som staten anger Àr det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka i hur nÄgra BVC-sjuksköterskor arbetar för att belysa och upptÀcka postpartum depression hos nyblivna pappor. Studiens empiriska material bygger pÄ en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har Ätta BVC-sjuksköterskor intervjuats, varav sju av intervjuerna har anvÀnts för att presentera studiens resultat. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av Travelbees omvÄrdnadsteori, Von Bertalanffys generella systemteori samt Antonovskys KASAM. Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskorna inte aktivt arbetar för att belysa och upptÀcka postpartum depression hos nyblivna pappor, men att nÄgra av dem i enstaka fall har erbjudit pappan en EPDS-screening eller pappasamtal.

"Gömd men inte glömd" Àr resultatet av en studie av demokratin i socialförvaltningen i Lunds kommun. Genom att besvara frÄgestÀllningen: "Àr förvaltningen demokratisk?", utgör denna uppsats en djuporienetering i hur förhÄllandet mellan förvaltning och demokratin bör se ut och om detta efterlevs i praktiken. Studiens första del Àr av normativ karaktÀr dÀr vi faststÀller en demokratinorm genom den rÄdande vetenskapsdiskussionen kring demokrati samt med lagen som normkÀlla. Andra delen utgörs av en empirisk studie som bestÄr av intervjuer med politiker och förvaltningspersonal samt textanalys av riktlinjer för hur förvaltningsarbetet bör bedrivas.

Under de senaste Ären har anvÀndningen av interna sociala nÀtverk (ISN) markant ökat. En orsak till detta kan vara den ökade anvÀndningen av publika sociala nÀtverk (sÄ som Facebook eller Twitter) pÄ arbetstid, dÄ detta tenderar att sÀnka arbetsmoralen och effektiviteten hos de anstÀllda. Ett ISN fungerar i princip som ett socialt medium, men dock innanför ett företags eller organisations interna vÀggar och fokuserar mer pÄ att frÀmja samarbete, kommunikation och kunskapsutbyte. Detta examensarbete utreder hur man kan implementera ett ISN i en mindre organisation och fÄ det att leva i ett företags vardag. Vanligtvis anvÀnds ISN inom större företag för att frÀmst hitta och dela kunskap inom organisationen.I denna avhandling kommer jag (baserat pÄ genomförda metoder) skrÀddarsy ett grÀnssnitt för Xtractor Interactive AB i ett ISN som heter Totara Social.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, om deras arbetssÀtt kring naturvetenskap pÄverkas efter pÄbörjad implementering av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap Àr lÄgt, hur ser detta ut bland förskollÀrarna i verksamheten? Studien Àr kvalitativ dÀr förskollÀrarna fÄr besvara skriftligt pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor.    Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollÀrarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs sÄ att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.   Studien visar pÄ att förskollÀrarna anser att deras eget intresse och engagemang Àr betydelsefullt för barns lÀrande. Samt att deras uppdrag numer Àr tydligare och att de har ett bÀttre stöd frÄn lÀroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgÄr Àven i studien att förskollÀrarna anser att naturvetenskap Àr ett svÄrt Àmne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap dÄ de har dÄliga kunskaper kring Àmnet. Men nÄgra förskollÀrare har en allmÀnt positiv instÀllning till att naturvetenskapen har fÄtt en större del i förskolans lÀroplan. .

Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.

Genteknik Àr relativt nytt omrÄde och sÄ Àven de rÀttsliga regleringarna inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som Àr gÀllande rÀtt och om Sverige uppfyller kraven frÄn EU. En analys görs av bÄde EG-rÀttsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del prÀglat hur den svenska miljörÀtten har utvecklats och 4 Är efter intrÀdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras sÀrskilt GMO som en följd av de tvÄ direktiv frÄn EU angÄende GMO, Àven annan lagstiftning i miljöbalken berörs sÄsom 2 kapitlet.

Genteknik Àr relativt nytt omrÄde och sÄ Àven de rÀttsliga regleringarna inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som Àr gÀllande rÀtt och om Sverige uppfyller kraven frÄn EU. En analys görs av bÄde EG-rÀttsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del prÀglat hur den svenska miljörÀtten har utvecklats och 4 Är efter intrÀdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras sÀrskilt GMO som en följd av de tvÄ direktiv frÄn EU angÄende GMO, Àven annan lagstiftning i miljöbalken berörs sÄsom 2 kapitlet.

Timtilldelningen för idrottsÀmnet har sedan mitten pÄ 1900-talet bara minskat. Detta kan tyckas vara mÀrkligt i en tid dÄ vi rör oss allt mindre Àn nÄgonsin tidigare. Trots en ökad kunskap om rörelsens betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande tycks allt fler bli fysiskt inaktiva. Som en del i lösningen pÄ detta utfÀrdade regering 2003 en tillskrivning i lÀroplanen. TillÀgget innebar att alla skolor ska erbjuda samtliga elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Det Àr av vikt att implementera innovation i organisationer som verkar i en pÄverkbar och förÀnderlig miljö. De organisationer som pÄverkas av exempelvis politiska beslut har en svÄrare utmaning att bemöta detta. Vi ser Àven att organisationer inom tjÀnstesektorn och frÀmst tjÀnster som sker nÀra mÀnniskor Àven har en svÄrare utmaning nÀr det gÀller Àmnet innovation. Det finns en smÀrtgrÀns i effektivisering och utveckling inom organisationer som verkar i detta omrÄde. Eftersom omvÀrlden verkar i en pÄgÄende förÀndring anser vi att organisationer stÀndigt behöver bemöta detta för att kunna leverera, och dÄ Àr det viktigt att tjÀnsteföretag Àr medvetna om vikten och innebörden av innovation.