Quadrotor UAVs are self-stabilizing, autonomous flying machines that has recently become more popular than ever. Unmanned Aerial Vehicles have their roots in the military, where they were developed for use in reconnaissance and combat. During the last few years, advances in the fields of electronic sensors, electric motors and microcontrollers have enabled smaller designs and autonomic flight control even for private use. The quadrotor, which is the particular kind of UAV we are looking closer at in this paper, has 4 rotors in an X-like formation. This configuration has many advantages such as good lift capacity, non-complex mechanical structure and serviceability.In this project we aquired a current overview of the domain and determine whether it is possible to construct a quadrotor UAV designed for use in a WISENET sensor network on a low budget and short time schedule.Based on existing community project AeroQuad, a quadrotor is constructed with a budget of about 500 euro.

Syftet med denna studie var att göra en metodpluralistisk uppföljning pÄ de som deltagit i Regionförbundets utbildning om att stÀrka barn- och förÀldraperspektivet i missbruks- och beroendevÄrd. Syftet var Àven att undersöka deltagarnas upplevelser om och pÄ vilket sÀtt utbildningen pÄverkat deras eget arbete med missbruksfrÄgor. Studien utgÄr frÄn en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkÀtundersökning med samtliga deltagare i Regionförbundets utbildning genomfördes dÀrefter valdes tre personer för en djupgÄende intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrÄn olika organisationer och verksamheter.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig UpptÀckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna pÄ Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuer. BÄda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domÀnen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domÀnen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjÀlpare samt barriÀrer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya lÀroplanen Lgr 11.PÄ uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga lÀroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger pÄ huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna pÄ varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer Àn hÀlften av kommunerna i ett svenskt lÀn stÀllde upp pÄ intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte pÄ problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och klargöra de kritiska faktorer som teoretiskt finns vid införandet av ett affÀrssystem i en organisation. UtifrÄn dessa faktorer har vi med hjÀlp av sex telefonintervjuer analyserat hur LÀnsarbetsnÀmnden i Norrbotten bedrivit sitt arbete, utifrÄn slutanvÀndarnas perspektiv, vid införandet av ett affÀrssystem. Slutligen har vi genomfört en analys dÀr vi jÀmfört hur LÀnsarbetsnÀmndens implementeringsarbete stÀmmer överens med den teori vi funnit om implementering av affÀrssystem. Resultatet av studien visar pÄ spridda uppfattningar bland personalen. Detta pÄ grund av att utbildningarna har hanterats pÄ olika sÀtt men Àven pÄ grund av att olika individer har olika erfarenheter gÀllande datorer.

Tidigare studier har visat att den inledande fasen Àr den viktigaste för framtida fokus vid enimplementering av ett miljöledningssystem. Denna studie har studerat hur förhÄllandet mellanupplevda fördelar, delaktighet och attityder förÀndras vid en implementering avmiljöledningssystemet ISO 14001. Studien undersökte Àven hur attityderna, och indirekt de andranÀmnda faktorerna, pÄverkar förÀndringsmotstÄndet/-benÀgenheten. För att svara pÄ dettareviderade vi Giangreco och Pecceis (2005) tvÄfaktorsmodell, baserat pÄ tidigare forskning. Detinsamlade materialet kommer frÀmst frÄn intervjuer av de anstÀllda pÄ ett litet företag.

I dagens samhÀlle Àr systembyte inte nÄgonting nytt och begreppet inte speciellt frÀmmande. Detta Àr en daglig hÀndelse ute hos organisationerna. Anledningarna till att ett systembyte sker hos en organisation Àr oÀndliga, men nÄgra tydligt framtrÀdande aspekter finns. Idag sÄ Àr effektivitet mycket viktigt och det Àr ofta en kategori som man vill höja i och med att man byter eller förnyar systemet. Det ska gÄ fortare och ge mer.

AbstraktGenom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumÀrkesprofilen och dess anstÀlldas Äsikter cirka tre Är efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta Àr en fallstudie dÀr studiens resultat bygger pÄ ett intervjutillfÀlle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frÄgestÀllningar berör anstÀlldas identifikation och upplevda mervÀrde av det nya interna varumÀrket. Studien tillÀmpar identitets- och mervÀrdes teorier inom varumÀrkesarbete som förklarar hur varumÀrken kan pÄverka.

In today's social work there is an ambition to work evidence-based in order to improve quality and competency in business. This study is made in a disability administration which has introduced a common approach towards users for all employees. The approach is called low arousal approach. The purpose of the study is to investigate how a method takes hold and implements within an organization. The empirical data is analyzed by theories of professionalization, idea dissemination and translation.

Denna studie behandlar implementering av lean pÄ en informationsprocess för fel- och avvikelserapportering i produktutvecklingen hos Saab AB, under affÀrsomrÄdet Security and Defence Solutions (SDS) och sektionen Command & Control Systems (C2S). MÄlet med studien Àr att genom kartlÀggning av informationsflödet analysera hur leanfilosofi och leanmetoder kan implementeras för att utvÀrdera och förbÀttra informationsprocesser samt vilket problematik som finns förknippat med detta och kan avhjÀlpas av detta. Studiens mÄl Àr Àven att analysera hur mÀtetal kan anvÀndas för att mÀta effektivitet och att se vilka potentiella risker som finns förknippat med detta samt sÄ Àr mÄlet att analysera hur ett företags organisationskultur pÄverkar flödet i informationsprocessen samt en implementering av lean.Uppgiften löstes genom att skapa en gedigen kunskap inom omrÄdet genom teoretiska kÀllor och simultant sÄ utfördes en omfattande fallstudie med 21 kvalitativa intervjuer som huvudsaklig bas dÀr flera perspektiv framkom som bidrog till en övergripande kartlÀggning över informationsflödet. Det empiriska materialet analyserades gentemot det teoretiska ramverket, dÀr Likers 14 identifierade principer för implementering fungerat som utgÄngspunkt, vilket ledde fram till att ett flertal slutsatser kunde dras.Slutsatserna sammanfattas och illustreras i en figur som pÄvisar den generella problematik som behöver begrundas vid ett införande liknande det analyserade. I figuren belyser vi slutsatsen att företagskulturen genomsyrar varje steg av implementeringen av lean och att det första steget mÄste vara att se till sÄ att kulturen Àr mottaglig för implementeringen och den förÀndring det innebÀr.

Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. MÄlet med dessa förordningar Àr att sÀkerstÀlla sÀkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet sÀkra livsmedel bygger i sin tur pÄ strategin frÄn jord till bord dÀr EU: s mÄl Àr att livsmedel ska behandlas pÄ ett sÀkert sÀtt i hela produktionskedjan till försÀljning. Det Àr i nulÀget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och mÄlet Àr att livsmedel ska vara lika sÀkra var man Àn befinner sig inom EU: s grÀnser. Uppsatsen syfte Àr att analysera hur lÄngt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus pÄ utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping)..

Den kommunala verksamheten har under de senaste Ären genomgÄtt en hel del förÀndringar och med hjÀlp av ny teknik har arbetsprocesser och arbetssÀtt effektiviserats. NÀr en kommun beslutat att implementera ett ekonomiskt informationssystem ÄterstÄr det att förankra förÀndringen i organisationen. Denna förankring har dock visat sig vara oerhört viktig eftersom implementeringen pÄverkas av en mÀngd olika faktorer. Problem uppstÄr ofta vid implementering pÄ grund av att allt för mycket fokus riktas mot de tekniska delarna. Att implementera ett ekonomiskt informationssystem handlar inte om teknik, datorer eller nÀtverk.

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som anvÀnder sig av digital teknik i vardagen pÄ förskolan. För att genomföra studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn pÄ en förskola och vid ett senare tillfÀlle intervjuade vi barnen pÄ förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vÄr studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus pÄ digital teknik Resultatet av vÄr studie visade att bÄde leken och anvÀndandet av den digitala tekniken skiljer sig Ät mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.

 I det föreliggande arbetet undersöks dels huruvida verkstÀlligheten av domstolsbeslut gÀllande utvisning med Äterreseförbud omgÀrdas av nÄgra implementeringsproblem, dels av vilken karaktÀr dessa Àr och ur vad de Àr sprungna. Undersökningen, som Àr inom ramarna för det som brukar kallas policyanalys, sker med utgÄngspunkt i en teoretisk modell som tar hÀnsyn till tre olika typer av generella villkor som mÄste vara uppfyllda för att en lyckad implementering av ett överordnat beslut skall kunna sÀgas vara för handen. Studien bygger pÄ en numerÀr genomgÄng av alla utvisningsÀrenden  som handlagts av Polismyndigheten i VÀsternorrlands lÀn under en femÄrsperiod, samt pÄ intervjuer med tillÀmpare pÄ olika nivÄer. Syftet med arbetet Àr att svara pÄ frÄgorna: finns implementeringsproblem i den studerade kontexten? Om sÄ Àr fallet, vilken karaktÀr har problemen och vad Àr det som gör att de uppstÄr? .