Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om systematiska hyressättningsmetoder och prissättningsmetoder i allmänhet. Utgångspunkten tas i metoden ?Rätt Hyra? i Norrköping och dess implementering och uppbyggnad.Metod: Uppsatsen tar en kvalitativ utgångspunkt. Genom personliga intervjuer samt praxis och regelverk presenterar jag en bild av dagens hyresmarknad. Jag har valt att arbeta med teori som rör dagens hyressättningsmetod, fastighetsförvaltning samt generell prissättning och marknadsföring.

Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan den kan ha på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr, uppdraget är att utifrån deras omorganisation se hur implementering har nått ut till de anställda. Syftet med min uppsats är att se om de anställda tagit del av förändringen eller fortsätter i samma spår som tidigare. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Det teoretiska ramverket som jag använt mig av är organisationsförändring, organisationskultur samt arbetsgrupper och normer.

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rådande diskurser, ta reda på vilka eventuella regler som kunde tänkas styra personalens bemötande av placerade unga på ett svenskt hem för vård och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi därför hur det sociala arbetet med barn och unga omnämns i statliga direktiv för socialvård, tillika i personalens utsagor vid så kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog även del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försåg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk välfärdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmänhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthålla, reproducera och i vissa fall förändra den svenska barnavårdsdiskursen.

Inom barnsjukvård arbetar sjuksköterskor nära familjer. Hälsostödjande familjesamtal är ett exempel på familjecentrerad omvårdnad vilket är välgörande för familjer men har ännu inte implementerats i den svenska sjukvården. Implementering av ny forskning är en komplicerad process som påverkas av flera olika faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors inställningtill att implementera hälsostödjande familjesamtal på en barnonkologisk vårdavdelning. En kvalitativ metod valdes ochdata insamlades via fokusgruppintervjuer.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

Organisationer förändras ständigt och måste anpassa sig till sin omgivning. Orsakerna till förändringar beror delvis på organisationernas egna frivilliga beslut men även externa påtryckningar, till exempel på grund av lagar och direktiv. Hur anställda uppfattar och reagerar på förändringar påverkar hur effektivt förändringarna implementeras. Därför är det nödvändigt för företaget att göra vad de kan för att anställda ska acceptera förändringen.Denna studie undersöker hur anställda reagerar vid organisationsförändringar. Syftet är att redogöra för hur och varför anställda reagerar i olika typer av organisationsförändringar.

67-årsregeln återfinns i 32 a § LAS och innebär att en arbetstagare har rätt att behålla sin anställning fram till 67 års ålder. Efter 67 års ålder är det arbetsgivaren som avgör om arbetstagaren får behålla sin anställning eller om anställningen avslutas.Regeln blev uppmärksammad genom ett fall från tingsrätten som genom överklagande hamnat hos AD. En anställd, vars anställning upphörde vid 67 års ålder, ansåg att regeln utgjorde åldersdiskriminering enligt arbetslivsdirektivet. AD ansåg att de frågor som tingsrätten hänsköt till EU-domstolen var relevanta och att frågan om 67-årsregeln strider mot EU-rätten kvarstår.För att avgöra om 67-årsregeln är förenlig med EU-rätten måste arbetslivsdirektivet vara tillämpligt. Arbetslivsdirektivet är tillämpligt om regeln rör exempelvis anställningens längd.

Denna studie inriktar sig på bevarande av åkermarksareal utifrån ett hållbart resurshanteringsperspektiv. Syftet är att analysera förutsättningarna för åkermarkens bevarande genom en kartläggning av faktiskt och önskvärt handlingsutrymme på regional nivå i Sverige. Studien utgår ifrån ett induktivt förhållningssätt men har fäste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriärer. Det empiriska materialet bygger på en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands länsstyrelse för att kartlägga det praktiska, upplevda samt önskvärda handlingsutrymme för åkermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mål -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivåns formella handlingsutrymme i frågan.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Därmed finns också ett stort behov av bl.a. krisstöd. Medarbetare inom polisen måste kunna känna sig trygga gällande detta. De måste veta att de får ett gott psykosocialt omhändertagande om de utsätts för psykiskt påfrestande händelser för att må bra och för att kunna trivas med yrket.

Immaterialrätten består av olika moment, bland annat upphovsrätt, patent samt varumärkesrätt, den här uppsatsen utgör en komparation mellan svensk och amerikansk upphovsrätt. På upphovsrättens område finns en rad olika internationella konventioner, bland annat, Bernkonventionen, TRIPS-avtalet samt WCT. I och med att länder ansluter sig till konventionerna och ratificerar dem i deras lagstiftning blir de också bundna av att följa dem och tillhandahålla de rättsmedel som föreskrivs för att kunna upprätthålla en fungerande upphovsrättslagstiftning. På upphovsrättens område har även EU kommit upp med direktiv, bland annat infosoc-direktivet samt IPRED-direktivet, dessa bygger i huvudsak på de internationella konventionerna.Konventionerna är gjorda av minimibestämmelser vilket innebär att länderna kan ha en hårdare tillämpning än vad som föreskrivs i konventionerna. Minimiskydden är till för att de utvecklingsländer som inte har någon fungerande lagstiftning så att upphovsmannens rätt kan tillvaratas där.Författaren har i en omfattande analys kommit fram till slutsatsen att svensk och amerikansk upphovsrätt är förenliga med de internationella konventioner som de är bundna av, främst TRIPS-avtalet vad gäller tillhandahållande av rättsmedel för att säkerställa att upphovsrätten följs.

Syftet med denna rapport är att belysa problemen med att jobba skift, främst nattpassen. Utryckningsavdelningen kräver bemanning dygnet runt och ständig beredskap för att rycka ut när något brott begås eller när polisens hjälp behövs. Det är främst skiftarbete, som innefattar nattjänstgöring, som inkräktar på fritid. Enligt Arbetstidslagen ska man ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Dygnsvilan ska vara mellan midnatt och 05.00.

Det övergripande syftet med studien var att kartlägga attityder och åsikter kring användningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen på gymnasiet. Studien bestod av två delstudier; en vars syfte var att redogöra för lärarnas åsikter och attityder till undervisningsspråket i engelskundervisningen, deras användning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade läroplanens direktiv om språkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och åsikter till bruket av undervisningsspråket samt deras uppskattade användning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjälp av två enkätundersökningar som besvarades av 29 engelsklärare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lärarna och eleverna var positivt inställda till ett dominant målspråksanvändande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang där båda parterna ofta använde svenska.

In previous contact with secondary schools, we have noticed a dull setting for friluftsliv among teachers in Physical Education and Health. We suspected that both teaching and assessment are sometimes conducted in error. Under the provisions of Skolverket the teacher must involve all elements mentioned in the core content of the curriculum and the assessment of students' knowledge may be based only on what is expressed in the syllabus for each course. Research shows that the implementation of the curriculum have failed in the subjects investigated (Skolinspektionen, 2013:22). We have identified a gap of knowledge regarding the situation of friluftsliv in the course physical education 1.