Sökresultat:
2458 Uppsatser om Implementering av EU-direktiv - Sida 22 av 164
Förutsättningar för ett integrerat HBTQ-perspektiv i äldreomsorgen ? En fallstudie av tre implementeringsprojekt
Studien tog sin utgångspunkt i att äldre som möter äldreomsorgen idag är en alltmer heterogen grupp i fråga om livsstil och sexuell identitet. Trots att även gruppen äldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) är heterogen så visar forskning på att det inom gruppen finns särskilda behov när det kommer till vård och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att växa upp i ett homofientligt samhälle, där homosexualitet har varit både olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. Många har upplevelser av diskriminering grundad på sexuell läggning i kontakten med vård och omsorg, erfarenheter som kan komma att påverka vidare kontakt med sektorn och därmed känslor inför äldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i äldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsättningar, attityder och värderingar hos tillämparna som har potential att påverka implementeringen.
Vilka problem upplever projektledare att användare kan orsaka vid implementering av affärssystem?: en fallstudie i tre organisationer
I dagens allt hårdare konkurrens bland företag implementerar många organisationer en mängd olika affärssystem. Dessa affärssystem krävs för att förtagen skall kunna konkurrera på allt mer globala och flexibla marknaden. Projektledare ser dock ett antal problem relaterade till den blivande användaren som måste lösas för att implementeringen av ett affärssysystem skall lyckas. Studien har genomförts med teorier om användarproblem, lösningar och affärssystem. Data har erhållits genom personliga intervjuer med tre olika projektledare vid tre olika organisationer.
Den Lyckade Förändringen : Förändring av arbetsmetod inom bank utifrån ett ledarperspektiv i Sparbanken Rekarne
Sammanfattning ?Förändringsarbete av arbetsmetod utifrån ledarperspektiv?Datum: 27 maj 2014Niva?: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Fredrick Posti 901205 Roza Otman 910525 Titel: ?Den Lyckade Förändringen - Förändring av arbetsmetod inom bank utifrån ett ledarperspektiv?Handledare: Angelina SundströmNyckelord: Organisationsförändring, implementering av förändring, ledarskap, lyckat förändringsarbete. Frågeställning: Hur lyckades Sparbanken Rekarne med sitt förändringsarbete? Vilka bakomliggande faktorer var avgörande under förändringsarbetet?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva hur ledare inom bankverksamhet arbetar för att genomföra ett lyckat förändringsarbete.Metod: Denna uppsats har studerat Sparbanken Rekarnes förändring av arbetsmetod på allexpeditionen. Undersökningen genomfördes av kvalitativ ansats för att skapa förståelse av ämnet.
Funktionell familjeterapi (FFT), är den funktionell? : Familjebehandlarens erfarenheter av arbete med Funktionell familjeterapi (FFT) i socialtjänstens öppenvård
Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus.
Kritiska framgångsfaktorer vid implementeringar av ES-system
i byggbranschen
Inom byggbranschen har det bedrivits lite forskning kring hur företag i denna bransch skall gå tillväga för att öka sina chanser att lyckas med ES- implementeringar. Tidigare forskning som bedrivits har mestadels varit riktat mot ren tillverkningsindustri och därigenom har byggbranschen fått stå tillbaka inom forskningsområdet IT och organisation. Genom att det tidigare genomförts få studier på byggbranschen inom detta område valde jag att studera detta lite närmare. Syftet med studien var att undersöka hur fallföretaget Backgårdens Bygg AB skulle kunna öka sina chanser med att genomföra och få till stånd en lyckad implementering av ett ES-system. För att kunna undersöka detta valde jag att genomföra intervjuer med både arbetsledare, platschefer, inköpare och kalkylatorer.
Det systematiska kvalitetsledningssystemet i praktiken : - En studie om implementering av det systematiska kvalitetsledningssystemet inom hemvårdsförvaltningen i Halmstad kommun
AimThe aim of this study is to through managers in eldercares deskriptions of the systematic qualityleadingsystem examine the implementation process of this system in the eldercare in the municipality of Halmstad. BackgroundIn this paper the background explains elderly care and social work context, leadership in change and implementation processes. The theoretical frame illustrates Vedungs implementation theory and Webers model of bureaucracy MethodTo collect empirical data for this study, a qualitative research design was used in which eleven managers within Halmstads municipality home care management stood as respondents. ResultThe respondents highlighted a variety in the use of the systematic quality management system tool. The result describes that several obstacles were experienced in the use of the systematic quality system. ConclusionBased on the descriptions the respondents gives of the implementation process of the systematic quality management of Halmstad municipality home care management, the conclusion can be drawn that the implementation process has not resulted in the employees making use of systematic quality management in practice. The systematic quality management system that will ensure the quality of the care work is thus used to a limited extent..
Lean Logistics: Implementering av Lean och Supply Chain Management i svensk industri
Vårt moderna samhälle är idag beroende av dagliga transporter som både är en stor kostnad för producerande företag och dessutom har en stor miljöpåverkan. Främst eftersom klimatfrågan idag debatteras flitigt men också för att det finns stora incitament för företagen att minska sina transportkostnader kommer vi, med största sannolikhet att se stora effektiviseringar av denna bransch inom en snar framtid. I detta arbete behandlas därför i vilken utsträckning två välkända teorier, Lean och Supply Chain Management, kan användas för att optimera transporterna främst vad gäller kostnad och miljöpåverkan. Efter att ha analyserat ett flertal rapporter som behandlat dagens transporter, transporttyper av olika slag och pågående miljöregleringar samt intervjuer med två svenska industribolag har vi kommit fram till att dessa två teorier inte lämpar sig i alla situationer. Lönsamheten i användandet av dessa två teorier beror på vilken teknisk grad företagets produkter har samt hur stor företagens produktion är.
Samverkan för en likvärdig miljötillsyn : En intervjustudie i Östergötlands län
Denna studie inriktar sig på samverkan och tillsynsvägledning mellan länsstyrelse och kommuner i Östergötlands län samt dessa myndighetsnivåers samverkan med centrala myndigheter mot målet om en likvärdig miljötillsyn i länet. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur denna myndighetssamverkan påverkar implementering av miljölagstiftning i länet. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingående är Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som är ett samverkansprojekt där samtliga av Östergötlands tretton kommuner samt länsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, där intervjuer har utförts med handläggare samt miljöinspektörer vid länsstyrelsen i Östergötlands län samt Linköpings kommun och Finspångs komm n. För att underbygga detta empiriska material har även en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivåer inom miljöområdet.
Funktionshinderpolitiskt program : fallstudie om kommuns implementering av en FN-konvention
Author: Gabriella Agné and Helena LarssonTitle: Disability policy program ? a case study of a municipals implementation of UNs Convention on the Rights of Persons with Disabilities.Supervisor: Marianne Westring-NordhAssessor: Ulf DruggeThis study aims to examine how a small municipal in southern Sweden works with the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities and examine the assistant officers knowledge about this work and user organizations inclusion and user involvement.The study operates from a qualitative approach based on the results of nine semi-structured interviews with local politicians, assistance officers and representatives from three different user organizations.The results show that the municipal has chosen to work with the implementation of the convention by creating policy programs for their departments through dialogue with user organizations, and by mapping the accessibility to public places. The results also show that the assistant officers have been given no information regarding the convention or the policy programs from their employers and instead operate from national legislations and prepositions. The user organizations feel that they were initially included in the process, but that their impact has later been removed due to structural reorganization..
Implementering av miljökvalitetsmål : En analys kring miljömålsarbetet vid länsstyrelserna i Blekinge, Skåne och Örebro län
The works of an employee within an authority involves many laws and rules that have to be followed at the same time every case is unique and the resources are limited. This study wants to illustrate how national environmental goals are applied by länsstyrelserna in Sweden. How does the implementation of the environmental goals works by länsstyrelserna in Blekinge, Skåne and Örebro län? Which problems creates obstacles in the implementation of the environmental goals according to länsstyrelserna? What differs between länsstyrelserna in the implementation? Mainly it is the complexity of problems that will be illustrated here, which may result in different implementation sof the environmental goals by länsstyrelserna or that the environmentalgoals do not applys like intended. In this study sixteen national environmentalgoal are examined; ?fresh air?.
Omställning mot en cirkulär ekonomi : En studie om svenska kommuners påbörjade arbete med cirkulär ekonomi
Dagens samhälle präglas av en linjär ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmängder. Cirkulär ekonomi är en alternativ modell till den linjära ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergång till hållbara energikällor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulär ekonomi, vilka förutsättningar som krävs för en implementering samt vilka drivkrafter och svårigheter som identifierats i arbetet med att påbörja en implementering av cirkulär ekonomi. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulär ekonomi. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulär ekonomi är att jordens resurser håller på att utarmas och att det därför krävs förändrade resursflöden för att nå ett gott hållbarhetsarbete.
Hinder Bakom stödsystem : En studie över barriärer bakom användning av System C2 på Posten AB
SammanfattningGenom att implementera kontinuerligt förbättringsarbete skapas möjligheter för utveckling av företaget. Det är viktigt att följa den globalt fluktuerande efterfrågan för att kunna bemöta kundens krav och differentiera sig ifrån dess konkurrenter. Dock är en implementering av förbättringsprogram komplext och sätter höga krav på organisationen. Detta tvingar ansvariga till att ha förståelse, kunskap och drivkraft för konceptet. Denna studie baseras på hur Posten AB i Sverige ställer sig till förbättringsarbete. Idag använder sig företaget utav stödsystem C2 för att underlätta och skapa systematik i deras förbättringsarbete.
Effekterna av CSRD-direktivet p? h?llbarhetsintegration och ekonomistyrning i en organisation
Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst?
kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes
av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i
organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r
ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.
IMPLEMENTERING AV STATISTISK PROCESSTYRNING VID SMÅ SERIER
Statistisk processtyrning, SPS, är ett välkänt verktyg som används för kvalitetsförbättringar inom organisationer världen över. De senaste åren har tillverkande organisationer tenderat att gå mot kortare serier, vilket medför en problematik när de vill tillämpa statistiska metoder som är utvecklade för traditionell masstillverkning. Framgångsfaktorer för implementering av SPS vid små serier är ett relativt outforskat område och kräver därför ytterligare forskning. Syftet med denna studie var att ta fram en modell över hur SPS framgångsrikt kan implementeras av organisationer med små serier och en stor detaljflora. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod.
Hur kan den europeiska landskapskonventionen implementeras i Mölndals kommun genom en landskapspolicy?
Den europeiska landskapskonventionen (ELC) är en konvention som strävar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mångsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmänheten för att stärka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hållbart och demokratiskt. Sverige är en av de närmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gälla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pågått längre tid än så, men har ännu inte fått genomslagskraft på lokal nivå i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.