Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om jÀrnvÀgen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnÀra omrÄde som idag bestÄr till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi pÄ god Äkermark. Syftet med examensarbetet Àr att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sÀtts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning.

I detta examensarbete i Àmnet Fysisk planering lÀmnas förslag pÄ lÀmpliga sÀtt att förtÀta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrÄn mÄlet en hÄllbar stadsutveckling. En hÄllbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas ? Skönhet, AnvÀndbarhet och HÄllbarhet. För att tillÀmpa detta i den fysiska planeringen krÀvs en analys av förutsÀttningarna inom de aktuella omrÄden som berörs. Den analysmetod som tillÀmpas i detta arbete Àr i huvudsak Realistisk stadsanalys.

I denna uppsats undersöker vi olika elevers uppfattningar kring implementeringen av vÀrdegrund och normer i den svenska gymnasieskolan. Vi definierar lÀraren som en förvaltningstjÀnsteman och tar upp implementeringsproblematik som kan tÀnkas uppkomma inom skolan, i synnerhet de problem som uppkommer genom lÀrarens stÀllning som nÀrbyrÄkrat.Vi har valt att göra en kvantitativ fallstudie dÀr vi lÄtit elever svara pÄ enkÀter som vi sedan sammanstÀllt i form av deskriptiv statistik. Vi har Àven gjort en litteraturstudie kring lÀrarens roll som förvaltningstjÀnsteman.VÄr undersökning visade att endast drygt hÀlften av eleverna var medvetna om den vÀrdegrund och de normer som skolan skall implementera. Vi menar att detta kan bero pÄ att lÀraren har stor handlingsfrihet i kombination med oprecis och motsÀgelsefull mÄlstyrning. Dessa faktorer skulle kunna leda till att vÀrdegrund och normer inte prioriteras i undervisningen utan att lÀraren frÄngÄr sitt uppdrag..

Effektiva lÀrosÀtt för algoritmer Àr inte alltid det enklaste att hitta. Algoritmer som anvÀnds inom omrÄdet för artificiell intelligens kan ofta vara svÄra att förstÄ och ta lÄng tid att lÀra sig. Uppsatsen handlar om hur det kan vara möjligt att effektivisera lÀrandet av pathfindingalgoritmer genom att anvÀnda ett visuellt stödverktyg. LÀrometoden som uppsatsen anvÀnder sig av Àr att genom en kombinationen av sjÀlvimplementation och visualisering av pathfinding-algoritmer kunna öka effekten av dessa algoritmer. AnvÀndaren ges möjligheten att implementera fyra grundlÀggande pathfinding-algoritmer men Àven möjlighet att konstruera och implementera sina egna algoritmer.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda begreppet folkmord och sedan analysera huruvida de vÄldshandlingar som drabbar Darfurs befolkning i Sudan kan klassificeras som folkmord eller inte. För att kunna göra detta ska vi först analysera begreppet folkmord enligt FNs stadga och sedan jÀmföra de kriterierna med andra kÀnda akademikers syn pÄ vad ett folkmord innebÀr.Vi anvÀnder oss av en kvantitativ metod och genomför vÄr undersökning med hjÀlp av ett analysschema utformat frÄn FNs kriterier för folkmord samt tre andra forskares kompletteringar. Dessa tre forskare Àr Chalk, Jonassohn och Fein. De första tvÄ Àr statsvetare och den tredje Àr sociolog. Genom att operationalisera FN stadgan samt forskarnas kriterier skapar vi bedömningskriterier för att kunna analysera konflikten i Sudan.VÄr studie visar att FNs kriterier anses vara för snÀvt av mÄnga.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förÀndras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i nÀrliggande bebyggelse kommer att anvÀndas. Det offentliga rummets anvÀndande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tÀtort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden stÄr inför tvÄ spÀnnande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, Àr ett vÀldefinierat stadscentrum, som Àr tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Denna uppsats handlar om mobilitet inom hÄllbar stadsutveckling. Anledningen till valet av Àmne Àr de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, stÄr inför idag. Resurs- och miljöproblem stÀller krav pÄ en ny rumslig organisering av samhÀlleliga och sociala relationer för att en hÄllbar utveckling ska kunna Ästadkommas i framtiden. I dagens samhÀllsplanering Àr det dÀrför viktigt att planera för stÀder med en blandstadskaraktÀr, dÀr nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hÄllbarheten och dels för att underlÀtta för ett minskat resande i vardagen.

Mindfulness i klinisk behandling Àr ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sÀtt att definiera, operationalisera och tillÀmpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att ÄskÄdliggöra terapeuters kvalitativt varierande sÀtt att beskriva, anvÀnda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpÄ en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet gÄr i linje med den internationella forskningsdebatten och ÄskÄdliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillÀmpar och upplever sitt arbete med mindfulness.

Eva Carlbrink KĂ€llman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svĂ„righeter att implementera en ny organisationsmodell.FörĂ€ndringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hĂ€nga med i utvecklingen betonas allmĂ€nt vid organisationsförĂ€ndringar.Denna studie undersöker en pĂ„börjad förĂ€ndringsprocess i en offentlig organisation.Syftet Ă€r att lĂ€ra mer om de perspektiv som Ă€r verksamma i den kommunala förĂ€ndringsprocessen.Den empiriska studien Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r med inledande observationeroch fem intervjuer frĂ„n en samverkande grupp inför den kommande förĂ€ndringen.Metoden som anvĂ€nts för analys av det empiriska materialet Ă€r Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka Ă€r: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byrĂ„kratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frĂ„gor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att Ă„terspegla, pĂ„verka och pĂ„verkas av de fyradiskurserna..

I dagens hÄrda konkurrenssituation krÀvs det mer och mer av företags informations-system. Detta gör att fler och fler företag vÀljer att implementera ett integrerat affÀrs-system. Integreringen gör att företag fÄr en enhetlig systemmiljö för hela företagets informationsbehandling. Implementeringen Àr dock en kostsam och tidskrÀvande process (Ekstrand, 1998). Mitt arbete behandlar frÄgestÀllningarna om varför företag vÀljer att implementera ett affÀrssystem, hur implementeringen förlöpte samt hur affÀrssystemet fungerar nÀr implementeringen Àr fÀrdig.Bland de företag jag vÀnde mig till sÄ var den frÀmsta anledningen till att företag installerar ett affÀrssystem att systemen Àr omfattande och integrerade.Jag kom Àven till slutsatsen att det nÀstan Àr omöjligt att genomföra en implementering av ett affÀrssystem helt smÀrtfritt.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare pÄ nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare frÄn bÄde Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn pÄ Swedbanks internationalisering. Studien har utgÄtt frÄn Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom Àmnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frÄgor skapats med utgÄngspunkt i teorin, dessa frÄgor anvÀnds senare för att kategorisera kÀllmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förÀndringar eller nÀr en lÄgkonjunktur intrÀffar och att den svenska synen pÄ konsensus inte Àr gÀllande överallt.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare pÄ nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare frÄn bÄde Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn pÄ Swedbanks internationalisering. Studien har utgÄtt frÄn Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom Àmnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frÄgor skapats med utgÄngspunkt i teorin, dessa frÄgor anvÀnds senare för att kategorisera kÀllmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förÀndringar eller nÀr en lÄgkonjunktur intrÀffar och att den svenska synen pÄ konsensus inte Àr gÀllande överallt.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare pÄ nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare frÄn bÄde Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn pÄ Swedbanks internationalisering. Studien har utgÄtt frÄn Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom Àmnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frÄgor skapats med utgÄngspunkt i teorin, dessa frÄgor anvÀnds senare för att kategorisera kÀllmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förÀndringar eller nÀr en lÄgkonjunktur intrÀffar och att den svenska synen pÄ konsensus inte Àr gÀllande överallt.

Bakgrund: Vid överrapportering anvÀnds oftast envÀgskommunikation dÀr informationen utgÄr frÄn en person och tas emot av en annan, utan möjlighet till att stÀlla följdfrÄgor. Bristande kommunikation inom vÄrden Àr idag en stor bidragande faktor till feltolkningar, missförstÄnd och att viktig information kan gÄ förlorad. Kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) hjÀlper till att strukturera och sÀkerstÀlla informationsöverföringen vid överrapportering. Syfte: Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur specialistsjuksköterskor pÄ en intensivvÄrdsavdelning upplever SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats har anvÀnts i denna studie.

Vad menar man med en grön stad? Varför Àr det nÄgot att strÀva efter? ?Det gröna? i stadsplaneringssammanhang har ofta dubbla betydelser, dÀr begreppet rymmer bÄde vÀxtlighet och miljövÀnlighet i ett. Termen Äterfinns bland annat i dokumentation sÄsom PM, översiktsplaner och policydokument dÀr man talar om strategier och metoder för en hÄllbar stadsutveckling. Det finns mÄnga forskningsrön som visar pÄ positiva effekter av grönska i staden, men hur kan man gÄ tillvÀga för att sÀkra ett grönt resultat? Grönytefaktor Àr en modell som ursprungligen utarbetats i Berlin, Tyskland och som sedan importerats till Sverige via Malmö.