Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts frÄn vision till verklighet. Gemensamt för projekten Àr att mÄlbilden varit inriktad pÄ nytta, identitet och mervÀrde. Kanal 5 i Stockholm Àr en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, dÀr verksamheterna Àndrats frÄn industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till Àldre lokaler som renoverats. Stadsutveckling.

I detta arbete analyseras möjligheter och begrÀnsningar med att implementera SPOC för EAC och fÄ dessa implementationer att kommunicera med varandra. Vikten av denna studie kommer av att SPOC Àr en central komponent i de system som krÀvs för att elektroniska resehandlingar inom Europa ska fungera. Arbetet har analyserat specifikationen för SPOC och med bakgrund av denna analys intervjuat personer som arbetar med utveckling av SPOC. Resultatet av dessa steg var en lista över utmaningar med att implementera SPOC som pÄvisar att specifikationen delvis Àr otydligt formulerad och inte tÀcker in alla delar som mÄste finnas i ett fungerande system. Dessutom genomfördes en analys av en implementation av SPOC som pÄvisade att det var möjligt att anvÀnda elliptiska kurvor för kryptering i SPOC-miljö, vilket mÄlats upp som en svÄrighet, under specifika förhÄllanden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.

I detta arbete undersöks möjligheterna att anvÀnda mikroalger som rÄvara för produktion av biogas, bÄde genom en litteraturstudie och genom en förstudie för hur en pilotanlÀggning för hÄllbar odling av mikroalger för biogasproduktion skulle kunna initieras. UtgÄngspunkten Àr hÄllbarhet, vilket innebÀr att odlingen av mikroalgerna baseras pÄ befintliga, outnyttjade samhÀllsflöden. Avloppsvatten och koldioxidutslÀpp Àr exempel pÄ flöden som kan orsaka negativ miljöpÄverkan i form av klimatförÀndringar, övergödning och försurning. Om dessa resurser istÀllet fÄr utgöra nÀrings- och kolkÀllor vid odling av mikroalger för produktion av biogas utnyttjas dessa resurser istÀllet till att generera hÄllbart producerad energi. NÀr biogasen ersÀtter fossila brÀnslen ökar miljövinsten ytterligare.

Syftet med vÄr studie Àr att upptÀcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgÄngsrikt arbete med elever pÄ resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte Àr ocksÄ att undersöka om dessa faktorer utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv gÄr att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan dÀr bÀttre kunna möta alla elever och pÄ sÄ sÀtt nÀrma sig mÄlet en skola för alla.Vi anvÀnde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod dÄ vi anser att den mest frÀmjar vÄrt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp dÀr stor vikt lÀggs vid att ta hÀnsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i.Resultatet pekar pÄ att det finns flera faktorer som upplevs som framgÄngsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem omrÄden; miljö, tid och nÀrvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt vÄra resultat flera av faktorerna som gÄr att implementera Àven i den ordinarie skolverksamheten..

Den hĂ€r rapporten tog sin början i det faktum att mĂ„nga företag och organisationer idag inte Ă€r insatta i vad IPv6 innebĂ€r och hur de ska gĂ„ tillvĂ€ga för att implementera IPv6. Det fanns vid tillfĂ€llet ingen komplett metod för hur en analys av ett nĂ€tverk gick till, vad som var viktigt att tĂ€nka pĂ„, vilka tekniker som fanns tillgĂ€ngliga och hur dessa implementerades.För att underlĂ€tta framtida övergĂ„ngar till IPv6 bestĂ€mde vi oss för att utveckla en generell metod som anvĂ€ndaren kan följa och lĂ€sa sig till vad de behöver tĂ€nka pĂ„ vid varje steg. Metoden ger ocksĂ„ exempel pĂ„ hur anvĂ€ndaren kan göra analyser och undersökningar som leder fram till en lösning som kan fungera för deras behov. Metoden besvarade frĂ„gestĂ€llningen ?Vad behöver ett företag göra för att kunna implementera IPv6 i en existerande nĂ€tverksmiljö??ÖvergĂ„ngen till IPv6 Ă€r igĂ„ng och mĂ„nga tekniker Ă€r inte fĂ€rdigutvecklade.

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda Àr ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus pÄ det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnÄ dessa syften har mÄlet varit att undersöka hur en av VÀxjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hÀnsyn till VÀxjö kommuns mÄl och landskapets förutsÀttningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av omrÄdets historia och förutsÀttningar som senare legat till grund för analysarbetet.

Inom barnsjukvÄrd arbetar sjuksköterskor nÀra familjer. HÀlsostödjande familjesamtal Àr ett exempel pÄ familjecentrerad omvÄrdnad vilket Àr vÀlgörande för familjer men har Ànnu inte implementerats i den svenska sjukvÄrden. Implementering av ny forskning Àr en komplicerad process som pÄverkas av flera olika faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors instÀllningtill att implementera hÀlsostödjande familjesamtal pÄ en barnonkologisk vÄrdavdelning. En kvalitativ metod valdes ochdata insamlades via fokusgruppintervjuer.

Titel HÄllbar stadsutveckling för delaktighet och invÄnardialog - En studie av unga kvinnorskommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mÄngkulturell stadsdelFörfattare Matilda Reiderstedt och Marina MilojkovicKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetTermin Höstterminen 2011Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionalautvecklingsfonden)Handledare Malin SveningssonSidantal 38 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos mÄlgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet Àr ocksÄ att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt.Metod Kvalitativa intervjuer.Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), HjÀllbo (3), StorÄs (1), Rannebergen (1) och GÄrdsten (1)Huvudresultat VÄrt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mÄl och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero pÄ brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av mun-till-mun-metoden gÀllande informationsspridningoch att utlÀndska medier dominerar över svenska i hemmet. TidningslÀsandet Àr hyfsat omfattande, men fÄ prenumererar pÄ nÄgon av de stora svenska dagstidningarna.Vidare kan vi konstatera att det rÄder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att nÄgra större förÀndringar kommer att bli mÀrkbara Àr svagt.VÄrt resultat visar ocksÄ att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frÄgor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanstÀllda och förtroendevalda..

Stora Tuna Àr ett stadsnÀra landskap i BorlÀnges utkant. OmrÄdet har som mÄnga andra liknande omrÄden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och Àn sÄ lÀnge en begrÀnsad utbyggnad av bostÀder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och omrÄdet stÄr idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som Àr önskvÀrt runt vÄra expanderande stÀder och tÀtorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna Àr ett omrÄde som ligger strax fem kilometer söder om BorlÀnge centrum och som frÄn olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse.

Flera olika studier visar att det finns brister i de insatser som kommunerna erbjuder barn som upplever vÄld, detta trots att regeringen skÀrpt lagstiftningen för mÄlgruppen. NÄgra kommuner i Sverige har börjat anvÀnda en ny metod, Kids club, som specifikt Àr utformad för gruppen barn som upplevt vÄld. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att genom att undersöka motiven till att kommuner vill implementera en ny metod för barn som upplevt vÄld, Kids club, förstÄ vilken form av motivation som ligger till grund för denna vilja. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, dÀr vi genom att genomföra intervjuer med representanter frÄn olika kommuner skapar förstÄelse för motiven bakom implementering av Kids club. De slutsatser vi fann i uppsatsen Àr att det finns tvÄ teman bakom motiven, dels enskilda personers motiv samt kommunen som organisations motiv.

En ökad konvergering av vÀrldens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sÄdant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och dÀrmed Àven i Sverige. För företag i Sverige förÀndrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar vÀrdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats frÄn flera hÄll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.

Ämnesfördjupande arbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitet, Ekonomistyrning, 2FE13E:3, VT 11Författare:Daniel Gustafsson & Emely ForsbergHandledare:Anders JerrelingFöretagets kontaktperson:Thomas JohanssonTitel:Utveckling av styrsystem för strategi och vision:En fallstudie pĂ„ Ekbacka AB Bakgrund och problem:För att effektivt kunna styra en verksamhet krĂ€vs ett sĂ„ kallat management control system, vilket Ă€r en process dĂ€r företagsledare pĂ„verkar och stödjer sina anstĂ€llda att implementera företagets strategier i arbetet. Ekbacka AB har i dagslĂ€get inte nĂ„got konkrets styrsystem för detta, vilket Ă€r ett problem dĂ„ inte alla inom verksamheten Ă€r medvetna om strategin och visionen. Det Ă€r extra viktigt att sjukvĂ„rdsorganisationer som Ekbacka AB riktar uppmĂ€rksamheten mot icke finansiella perspektiv sĂ„som patienter, medarbetare och processer. Problemet i denna studie blir dĂ€rmed hur ett styrsystem kan se ut som uppfyller Ekbackas behov av att implementera strategi och vision i hela verksamheten.Syfte:Syftet med detta projekt Ă€r att utforma ett förslag till styrsystem för Ekbacka AB.Metod:Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie och det empiriska materialet har samlats in med hjĂ€lp av semi ? strukturerade intervjuer.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. MÄnga stÀder och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det hÀr examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det Àr som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag nÀrmare pÄ ett avvecklat industriomrÄde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design frÀmja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgÄngsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i stÀder. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igÄng ordentligt.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.