Uppdragsgivare för detta examensarbete Àr LÀnsstyrelsen Dalarna. MÄlet Àr att undersöka hur lÀmplig tekniken med CBS (Cell Broadcast Service) baserade textmeddelande Àr vid viktigt meddelande till allmÀnheten (VMA-larm). En tjÀnst som utnyttjar CBS-tekniken kan rÀdda liv om allmÀnheten i ett tidigt skede fÄr reda pÄ vad som hÀnt och vart de ska bege sig.Rapporten visar pÄ hur man kan anvÀnda SMS dÄ en krissituation uppstÄr. Med hjÀlp av CBS-tekniken skickas meddelandet till specifikt valda basstationer och alla mobiltelefoner som Àr uppkopplade mot den. Det positiva Àr att bara de som behöver fÄ veta vad som hÀnt fÄr meddelandet.Enligt specifikationerna (ETSI) pÄ GSM och 3G-nÀten i Sverige finns det stöd för utskick av CBS-meddelanden inbyggt i de befintliga nÀten.

Rapid Sequence Induction (RSI) Àr en induktionsstrategi   som anvÀnds nÀr det föreligger risk för aspiration. Metoden syftar till att   tiden frÄn anestesiinduktion till sÀkrad luftvÀg blir sÄ kort som möjlig.   Snabbverkande lÀkemedel ges i följd, patienten har höjd huvudÀnda och   ventileras inte innan luftvÀgen Àr sÀkrad pga. risken för aspiration.   Krikoidtryck kan ingÄ i RSI och Àr en metod som kan minimera risken för   aspiration.

Detta examensarbete har genomförts pÄ företaget Navigate Consulting Business Solutions AB, ett konsultbolag som erbjuder tjÀnster inom affÀrssystem, sÄsom val av affÀrssystemslösning, implementering och förvaltning.Företaget vill utöka sitt framtida affÀrssystem, Oracle E-Business Suite R12, genom att lÀgga till tidrapporteringsmodulen Oracle Time and Labor. För att ta reda pÄ om tidsrapporteringsmodulen möter verksamhetens krav och förvÀntningar Àr det nödvÀndigt att företaget fÄr en uppfattning hur systemet möjligtvis kan lÀmpa sig, innan de bestÀmmer sig för att implementera.Med detta som bakgrund och utgÄngspunkt syftar detta examensarbete till att visualisera den tidrapporteringsprocess och de krav som Navigate har för Oracle E-Business Suite R12, genom anvÀndning av prototyp.En inkrementell och iterativ arbetsmetod har tillÀmpats vid utveckling av denna prototyp. Resultatet av detta examensarbete Àr en interaktiv prototyp över företagets tidrapporteringsprocess. Stora delar av deras krav har visualiserats, och det har totalt producerats femton skÀrmbilder för att utveckla prototypen. Dessa har kopplats samman och tillförts med interaktivitet genom prototypverktyget Justinmind Prototyper.Trots att det har inneburit en tidskrÀvande process för utveckling av prototypen har man funnit potentiella fördelar.

Att hitta rÀtt i den stora, komplexa miljön pÄ Linköpings Universitetssjukhus Àr en utmaning. I nulÀget finns skyltning och information i miljön men denna fungerar inte pÄ ett tillrÀckligt bra sÀtt. Det Àr sÄ pass bristande att man har guider vid entrén för att vÀgleda besökare rÀtt, nÄgot som Àr bÄde opraktiskt och oekonomiskt. Syftet med denna designfallstudie var att utveckla ett wayshowingsystem för besökare pÄ Linköpings Universitetssjukhus kring dess södra entré och i huvudbyggnaden. För att uppfylla syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer och observationer i miljön samt insamling av data frÄn tidigare studier som gjorts i Àmnet.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats Àr att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstÀmmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förvÀntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbÀttra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i VÀsterÄs och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . UtifrÄn litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger pÄ de variabler som förvÀntas pÄverka missnöjeshanteringsprocessen.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att bland patienter med lÄngvarig smÀrta, som Àr remitterade till en smÀrtmottagning, undersöka förvÀntningar avseende det första besöket, i vilken utstrÀckning patienterna anser att dessa uppfylldes samt att undersöka vilka förvÀntningar patienterna har pÄ den fortsatta vÄrden och kontakten med SmÀrtmottagningen. Metod: En empirisk studie med kvalitativ deduktiv ansats. Datainsamling skedde genom att tio personer intervjuades pÄ SmÀrtmottagningen efter deras första besök. Materialet bearbetades med manifest innehÄllsanalys. Resultat: Patienter vid SmÀrtmottagningen hade i olika stor utstrÀckning förvÀntningar inför det första besöket och den fortsatta vÄrden.

Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsĂ€ttningar, genomförande samt pĂ„verkan pĂ„ undervisningen och elevers lĂ€rande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjĂ€lp av tvĂ„ fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehĂ„llsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, dĂ€r tvĂ„ representeras av arbetslag för ÅR F-3 och tvĂ„ av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsĂ€ttningar och utmaningar, men ocksĂ„ gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förvĂ€ntningarna. Faktorer som framhĂ„lls haft negativ inverkan pĂ„ implementeringen handlar frĂ€mst om dess förutsĂ€ttningar.

Kommunikation Àr centralt i en organisation och under de senaste Ären har valmöjligheterna i hur man kommunicerar radikalt ökat. Teknikutvecklingen har medfört att organisationer i större utstrÀckning anvÀnder sig av digitala kommunikationskanaler. En allt vanligare kommunikationskanal Àr intranÀt som fick sitt stora genombrott pÄ 90-talet. IntranÀtet för med sig fördelar för företag samtidigt som det innebÀr att de anstÀllda mÄste anpassa sig till ett nytt arbetsverktyg dÀr de sjÀlva förvÀntas ta del av information. MÀngden information pÄ intranÀten ökar och de riskerar att bli vildvuxna, detta samtidigt som tekniken bakom intranÀten stannat upp.

Sammanfattning Titel: AffÀrssystembranschen - En studie av branschens förutsÀttningar Författare: Peter Colliander, Jacob Lundblad, Sophie Monsén Handledare: Hans Knutsson Problem: AffÀrssystembranschen genomgÄr idag en omvÀlvande fas dÄ nya aktörer kommer in pÄ marknaden samtidigt som den tekniska utvecklingen gÄr allt fortare och befintliga aktörer Àndrar strategier. KonjunkturlÀget bidrar till pressen pÄ befintliga aktörer och det har debatterats mycket i affÀrspress huruvida vissa aktörer kommer att slÄs ut eller ej. MarknadslÀget tvingar sÄledes branschens aktörer att anpassa sig och eventuellt omvÀrdera befintliga affÀrsmodeller. Vi har dÀrför stÀllt oss följande frÄgor: Under vilka omstÀndigheter verkar vÀrldens helintegrerade affÀrssystemleverantörer idag och hur kan deras affÀrsmodeller utvecklas? Hur bör Intentia, IBS och IFS utforma sina affÀrsmodeller för att förbli konkurrenskraftiga? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva affÀrssystembranschens skiftande förutsÀttningar samt ge en bild av hur en affÀrssystemleverantör kan utforma sin affÀrsmodell för att förbli konkurrenskraftig.

Under de senaste Ären har en ny trend inom spelindustrin uppstÄtt dÄ en stor del av spelen har gÄtttillbaka till de tvÄdimensionella miljöerna som var vanligare i tv-spelens barndom, detta tack vareatt mobiltelefoner och deras spel har tagit allt större plats pÄ marknaden och de Àr oftatvÄdimensionella pÄ grund av sin begrÀnsade hÄrdvara. De tvÄdimensionella spelen har enligttradition inte haft nÄgon dynamisk ljussÀttning, utan de har bestÄtt utav fÀrdig grafik medförutbestÀmda intensiteter vilket gör att spelen kan se platta ut.Men inom andra omrÄden av spelindustrin, framförallt tredimensionella spel, har utvecklingen avdynamiska ljussÀttningsmetoder kommit lÄngt. Problemet med dessa metoder Àr att de krÀverobjektens normaler, vilka normalt inte finns tillgÀngligt i tvÄdimensionella bilder.Idag Àr mobiltelefonerna kraftfulla och klarar av mycket tyngre berÀkningar Àn vad de gjorde förbara nÄgra Är sedan. DÀrför undersökte vi möjligheten att implementera dynamisk ljussÀttning i etttvÄdimensionellt spel pÄ androidbaserade mobiltelefoner. För att genomföra detta krÀvdes ocksÄ attvi undersökte metoder för att generera normaler för tvÄdimensionell grafik.För att ett fullstÀndigt spel skulle kunna skapas sÄ implementerades ocksÄ saker somkollisionshantering, artificiell intelligens och procedurell generering av banor..

Triathleter och cyklister Àr uthÄllighetsidrottare med extrem trÀningsvolym och stort krav pÄ aerob kapacitet, dock krÀvs Àven anaerob- power och muskelstyrka för delmoment som backar och tempovÀxlingar. MÄnga uthÄllighetsidrottare tvekar över att implementera styrketrÀning i tron att effekten ska pÄverka deras prestation negativt, dessutom gör den höga trÀningsvolymen det svÄrt att kombinera. StyrketrÀning som komplement till uthÄllighetstrÀning har dock visats ge positiv effekt och kan förslagsvis förbÀttra prestation. Syftet var att undersöka huruvida ett styrketrÀningspass per vecka kan förbÀttra anaerob kapacitet hos cyklister och triathleter samt om en eventuellt ökad benstyrka kan pÄverka simtiden hos triathleter. Metoden var en interventionsstudie med pre- och posttest dÀr deltagarna fick genomföra ett styrketrÀningspass innehÄllandes tre övningar, en gÄng per vecka under 12 veckors tid, som komplement till ordinarie trÀning.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsĂ€ttningar, genomförande samt pĂ„verkan pĂ„ undervisningen och elevers lĂ€rande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjĂ€lp av tvĂ„ fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehĂ„llsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, dĂ€r tvĂ„ representeras av arbetslag för ÅR F-3 och tvĂ„ av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsĂ€ttningar och utmaningar, men ocksĂ„ gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förvĂ€ntningarna. Faktorer som framhĂ„lls haft negativ inverkan pĂ„ implementeringen handlar frĂ€mst om dess förutsĂ€ttningar.

I mÄnga organisationer Àr minskade utbildningskostnader ett av de viktiga skÀlen för att anvÀnda e-learning. En av de metoder som anvÀnds för detta Àr att dela inlÀrningsmaterial och information mellan olika system. PÄ sÄ sÀtt behöver samma material inte skapas om pÄ nytt och analys av insamlad information blir mycket enklare. Sharable Object Reference Model (SCORM) har lÀnge varit en standard för att ÄteranvÀnda inlÀrningsmaterial, men har med tiden blivit förlegad. E-learning utvecklas tillsammans med teknik och interaktions-möjligheter.

ForskningsfrÄgor: Vilken Àr den teoretiska potentialen för sinnesmarknadsföring? Vilken Àr den subjektivt varsebliva potentialen bland butikschefer? Vilka Àr skillnaderna mellan den praktiska och teoretiska potentialen?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva butikschefers subjektiva perception av potential för sinnesmarknadsföring och analysera det med hjÀlp utav teoretisk potential för sinnesmarknadsföring för att se skillnaderna emellan, samt tillhandahÄlla rekommendationer för hur företag kan skapa sinnesupplevelser.Metod: Studien Àr gjord utav kvalitativmetod. Författarna har utfört intervjuer med fyra olika butikschefer inom livsmedelssektorn. DÀrefter har författarna analyserat datamaterialet med hjÀlp utav de utvalda teorierna.Slutsatser: De verktyg som anvÀnds för att skapa upplevelse i den interiöra butiksmiljön Àr begrÀnsad. I vissa fall blir den begrÀnsad utav ekonomiska skÀl och i andra fall utav andra aspekter.