Den offentliga sektorn har genomgÄtt förÀndringar under de senaste 30 Ären. FörÀndringarna inom den offentliga sektorn har frÀmst skett inom styrning och redovisning. FörÀndringarna har inneburit att kommunerna har fÄtt ökat ansvar och fler uppgifter. Det balanserade styrkortet Àr ett exempel pÄ ett styrverktyg som utvecklades av Kaplan och Norton frÀmst för privata företag för att komplettera de finansiella vÀrdena med icke-finansiella. DÀrefter har ett antal svenska kommuner pÄ eget initiativ valt att implementera det balanserade styrkortet i sin verksamhet.

Examensarbetet Àr utfört hos Aaro Systems AB, som sÀljer ett datasystem som hanterar bokslut, redovisning och konsolidering av ekonomisk data för koncerner. En del av detta system Àr ett web-grÀnssnitt dÀr man kan generera och manipulera ekonomiska rapporter. Min uppgift var till en början att undersöka hur detta grÀnssnitt kunde anpassas för att visas pÄ mobila enheter. Det visade sig dock fungera bÀttre Àn vÀntat utan nÄgra störremodifikationer sÄ efter en vecka omdefinierade vi min uppgift till att utveckla ett övervakningssystem för kundernas applikationsservrar. Varje kund hos Aaro kör sin egen applikationsserver pÄ plats.

Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av nÀtverkssÀkerheten hos J BiL AB, bÄde pÄ social och teknisk nivÄ. Företaget Àr beroende av sÀkra Internet-anslutningar för att nÄ externa tjÀnster och interna servrar lokaliserade pÄ olika geografiska platser. Företaget har ingen IT-ansvarig som aktivt underhÄller och övervakar nÀtverket, utan konsulterar ett externt dataföretag. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera sÀkerheten, upptÀcka brister, ge förbÀttringsförslag och till viss del implementera lösningar. För att undersöka sÀkerheten har observationer och intervjuer med personalen gjorts och ett flertal attacker mot nÀtverket har utförts.

I den hÀr rapporten utvÀrderas ett antal olika collaborative filtering algoritmer för att ta reda pÄ vilken av dess som lÀmpar sig bÀst för att implementera Ät PlanEatSmile i en PHP/MySQL-miljö. MÄlet Àr att hitta en algoritm som klarar av att skapa rekommendationer i realtid och med hög precision. DÀrtill Àr det viktigt att algoritmen ska kunna skapa rekommendationer Ät nya anvÀndare (cold-start-problemet) samt att algoritmen ska skala vÀl nÀr sajten vÀxer.De algoritmer som undersöks Àr user-based collaborative filtering, item-based collaborative filtering och tendencies collaborative filtering. Samtliga algoritmer undersöks i tvÄ versioner. En version som utgÄr ifrÄn receptbetyget och en version som omvandlar receptbetygen till  ingrediensbetyg.Algoritmerna testas pÄ data insamlat genom en enkÀt för att avgöra deras precision.

BIM, Building information modeling, anses idag som det nÀsta stora arbetssÀttet som kommer revolutionera arbetet inom byggnads- och anlÀggningsbranschen. Det tros att BIM kommer förÀndra hela branschen med allt frÄn entreprenörer och konsulter till statens bestÀllare. Företagen i Sverige tar ett sort ansvar för att utveckla och implementera BIM som arbetsmetod dÄ de idag ser vinsterna som kommer komma med BIM. För BIM Àr inte bara ett arbetsredskap eller en teknik utan det Àr en helt annan arbetsmetod som kommer leda till mÄnga fördelar. Denna rapport presenterar översiktligt vad BIM Àr för den som inte riktigt vet vad det innebÀr och hur nulÀget ser ut idag i Sverige inom byggprojektering och Àven lite i övriga vÀrlden.

Examensarbetets mÄl var att ta fram en riskhanteringsprocess för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i BorÄs och implementera den i det nya ledningssystemet. Avsikten med riskhanteringsprocessen var att den skulle kunna anvÀndas till alla typer av risker.Risker avseende arbetsmiljö och miljö anvÀndes som bas för riskhanteringsprocessen och examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie, en inventering av potentiellt tillÀmpliga lagar, en nulÀgesanalys avseende SPs riskhantering och en övergripande inven-tering av förekommande risker. För att göra det möjligt för SP att genomföra ett kontinuerligt och holistiskt riskarbete togs ett förslag till verktyg för riskanalyser fram och verktyget anvÀndes vid tvÄ fallstudier. Riskhanteringsprocessen med framtaget verktyg förbereddes dÀrefter för att kunna implementeras i ledningssystemet.Det konstaterades att det under arbetstid var stor skillnad mellan vilka risker olika personer och grupper av personer utsatte sig för. Om Àven resa till och frÄn arbete inkluderades, var trafikolycka sannolikt den största risken för den övervÀgande delen av SPs personal.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som gör att en anvÀndare vill anvÀnda SMS i en organisation och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndandet av detta system, det vill sÀga acceptansen av att anvÀnda det. DÄ denna typ av system Àr relativt nya tyckte vi att detta var ett intressant Àmne att undersöka, samtidigt som vi ville se vilka faktorer som pÄverkar anvÀndaren i avseende till anvÀndning av ett specifikt SMS-baserat system. Det kan Àven vara intressant för företag som vill implementera eller utveckla den hÀr typen av system. UtifrÄn syftet bestÀmde vi oss för ett visst tillvÀgagÄngssÀtt som vi skulle anvÀnda oss av för att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. TillvÀgagÄngssÀttet var att leta i den litteratur vi haft pÄ tidigare kurser inom det systemvetenskapliga programmet för att hitta en teori som kunde ge oss stöd för ett resonemang.

TÀby galoppfÀllt kommer att genomgÄ en förvandling som innebÀr att ca 4000 nya bostÀder kommer att tillföras under en 15 Ärs period. TÀby kom-mun tillsammans med byggherrarna JM/Skanska och Viggbyholms fastig-hets AB driver projektet med mÄlet om en sammanhÄllen, hÄllbar park i stad. I snitt flyttar svensken 11 gÄnger under sin livstid. Detta innebÀr att de som flyttar in i startskedet av utbyggnaden med stor sannolikhet kommer att hinna flytta ut innan hela stadsdelen Àr fÀrdigt utbyggd. Att stadsdelens ut-byggnad sker pÄ ett sÄdant sÀtt att mÄlen om en hÄllbar och sammanhÄllen stad inte bara uppfylls i och med projektets fÀrdigstÀllande ut Àven bÀddas in som en röd trÄd under hela byggtiden Àr alltsÄ mycket viktig.

Stora Enso har sedan 2012 arbetat för att implementera ett nytt drivningkoncept, kallat RÀtt Metod, med det primÀra mÄlet att minska körskadorna, men som förhoppningsvis ocksÄ kan ge andra positiva följdeffekter. Till exempel en förbÀttring av arbetsmiljön. Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ huruvida RÀtt Metod har lett till förÀndrad psykosocial arbetsmiljö hos berörda maskinförare, och pÄ vilket sÀtt det yttrar sig. Vi undersökte Äsikterna hos Ätta maskinförare och tvÄ produktionsledare med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Ett lag var Stora Ensos egna, och det andra ett entreprenörslag.

Projektering i byggbranschen Àr tids- och resurskrÀvande och ofta stÀlls projektörer inför uppgiften att utforma samma lösning i flera olika projekt. Det Àr vanligt att kopiera och anpassa ritningsunderlaget mellan olika projekt om lösningarna Àr likartade. Idag har mÄnga byggföretag utvecklat egna standarder för ett mer produktorienterat och modulariserat byggande, speciellt inom bostadsbyggandet. MÄnga forskare anser att ett produktfokuserade arbetssÀtt kan effektivisera byggandet.För att undersöka om det Àr möjligt att ocksÄ standardisera lösningar för infrastrukturprojekt genomfördes en fallstudie med syfte att utveckla en konfigurator som skall kunna producera specifikationer för utformning av cirkulationsplatser.Genom den enkÀtundersökning som genomfördes kunde slutsatser dras om vilka typer av cirkulationsplatser som var de vanligaste att projekteras vid Tyréns. I VÀgor och Gators utformning, som ges ut av Trafikverket pÄ uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, undersöktes parametrarna som bestÀmmer utformningen av cirkulationsplatser.

Detta examensarbete har utförts pĂ„ uppdrag av Koenigsegg Automotive AB, som utvecklar, tillverkar och sĂ€ljer högpresterande sportbilar. Företaget erbjuder fĂ€lgar tillverkade helt i kolfiberkomposit, som ger betydande viktbesparingar i jĂ€mförelse med traditionella metallfĂ€lgar.Efter tillverkningen krĂ€ver fĂ€lgarna viss bearbetning vid anlĂ€ggningsytan mellan fĂ€lg och dĂ€ck. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka möjligheten att utföra bearbetningen av fĂ€lgarna in-house i Ängelholm, och mĂ„let har varit att konstruera en maskin för detta Ă€ndamĂ„l.Projektet inleddes med en litteratursökning, dĂ€r svĂ„righeter och möjligheter gĂ€llande bearbetning av kolfiberkompositer undersöktes. Till följd av de undersökningar som gjordes, valdes bearbetningsmetoden svarvfrĂ€sning och ett antal konstuktionskoncept genererades. Genom ett antal utvĂ€rderingar utvecklades ett speciellt koncept vidare till ett komplett produktförslag.Produktförslaget Ă€r komplett med analyser, berĂ€kningar samt tillverkningsunderlag, som ger uppdragsgivaren bĂ€ttre insikt i sina möjligheter.

De senaste tio Ă„ren har flera hamnomrĂ„den i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostĂ€der och verksamheter, detta pĂ„ grund av de hamn- och industrinedlĂ€ggningar som drabbat mĂ„nga stĂ€der. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i bĂ„de planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts pĂ„ liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jĂ€mföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hĂ„llbarhetsperspektiv. Detta dĂ„ vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hĂ„llbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hĂ„llbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde dĂ€rför att arbeta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hĂ„llbara för att skapa ekologisk och social hĂ„llbarhet?? Behandlas hĂ„llbarhetsfrĂ„gor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hĂ„llbara? I sĂ„ fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som Ă€r profilerade som hĂ„llbara med stadsdelarna som inte Ă€r det? I sĂ„ fall, i vilken mĂ„n?För att besvara dessa frĂ„gestĂ€llningar undersökte vi tvĂ„ omrĂ„den som profilerar sig som hĂ„llbara, Östra KvillebĂ€cken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

Forskning med hjÀlp av mikroskopi har med tiden stÀllt merspecialicerade krav pÄ utrustning som anvÀnds. Utrustningenhar blivit mer bÀttre men samtidigt ocksÄ dyrare. Enhög kostnad innebÀr att avancerad mikroskopi inte kan anvÀndassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas pÄ sÄ sÀtt förberedas för framtidensforskning genom att anvÀnda gÄrdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan anvÀndasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvÀndas som komplement, eller möjligtvis ersÀttning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de tvÄ metodernaFLIP och FRAP.

Denna studie syftar till att utvĂ€rdera implementeringen av Idefics interventionen genom att undersöka nyckelpersonernas Ă„sikter om interventionens utformning, eventuella förslag pĂ„ förbĂ€ttringar samt deras Ă„sikter om interventionens tillĂ€mpning. Idefics Ă€r ett EU-projekt som startades 2006 och ska pĂ„gĂ„ fram till 2011. Syftet med projektet har varit att fĂ„ kunskap om vilka faktorer som bidrar till övervikt och fetma hos 2-10 Ă„r gamla barn, men ocksĂ„ att utveckla och implementera hĂ€lsofrĂ€mjande och förebyggande insatser i skola och i samhĂ€lle. HĂ€lsolĂ€get bland barn kartlades bĂ„de före och efter 1Âœ Ă„rs intervention. En slutlig sammanstĂ€llning av Idefics projektet kommer att göras, vilket denna studie inte kunnat ta del av.