Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rÀtt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rÀtt till information och rÀtt att komma till tals ut-ifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgÄr ifrÄn. Vilken in-formation barnen har fÄtt ta del av, och om och nÀr barnen fÄr komma till tals pÄ Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmÀrksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framstÀlla informationsmaterial till asylsökande barn.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer alla typer av patienter av olika etniciteter, Äldrar och kön, med olika skador och sjukdomar och med olika tidigare erfarenheter av hÀlso- och sjukvÄrden. Patienten har mycket kontakt med sjuksköterskan pÄ akutmottagningen, och dÀrför Àr det viktigt att mötet mellan sjuksköterskan och patienten uppfattas som positivt. Forskning tyder dock pÄ att detta inte alltid Àr fallet.Syfte: Att beskriva hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan pÄ en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie av mixad metod med konvergent design baserad pÄ fem kvalitativa och fem kvantitativa studier.Resultat: Fyra teman framkom: Brist pÄ information och kommunikation; Patienten vill inte vara till besvÀr; Ointresse och dÄligt bemötande samt Bra vÄrd och ett gott bemötande.Slutsats: Mötet mellan sjuksköterskan och patienten pÄ akutmottagningen blev ofta lidande pÄ grund av bristande information, ointresse och dÄligt bemötande frÄn sjuksköterskan. Mötet var mer positivt pÄ akutmottagningar pÄ landsbyggden, med anledning av att stressen och arbetsbördan dÀr var lÀgre.Klinisk betydelse: Genom att öka medvetenheten om problemen som belyses i denna studie och genom att implementera resultatet till akutmottagningar, ges möjligheten att förbÀttra vÄrden och öka vÀlbefinnandet för patienterna pÄ akutmottagningen..

Alkohol Àr den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan Ären 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan pÄ en arbetsplats omrÀknas till nÀstan 10 liter ren alkohol per anstÀlld och Är. SÄ mÄnga som 10-20% av personalen pÄ en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlÀngningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som pÄverkar att personer inte Äterfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. UtifrÄn frÄgestÀllningarna granskades innehÄll i öppenvÄrdsbehandlingar som gav positiv effekt pÄ Äterfallsrisken samt andra preventiva faktorer för Äterfall.

Syftet med uppsatsen Àr att studera styrdokument- frÄn nationell till lokal nivÄ- vad gÀller synen pÄ etnisk och kulturell mÄngfald i skolan. Min ambition Àr Àven att med utgÄngspunkt frÄn befintliga styrdokument undersöka hur skolledare pÄ en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument betrÀffande mÄngfald samt hur de tillÀmpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mÄngfald som direktiv samt dess förverkligande Àr sÄledes uppsatsen röda trÄd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och nÀrmar sig mÄngfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhÄller vÀrdet av kulturell och etnisk mÄngfald. Dock kan ingen definition pÄ mÄngfaldsbegreppet utrönas.

Syftet med denna studie Àr att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhÀllsansvar som organisationer idag vÀljer att implementera. CSR Àr uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie Àmnar ifrÄgasÀtta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien Àr en kvalitativ textanalysstudie dÀr avsikten har varit att synliggöra mekanismer som pÄverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger pÄ en analys av tre offentliga organisationers hÄllbarhetsredovisningar.

Syftet Àr att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet pÄ Teliasonera AB med avseende pÄ arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförÀndringar. Vi analyserar Àven om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete nÀr det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation.Vi har för att kunna fÄ svar pÄ detta genomfört en förstudie av ett förÀndringsprojekt inom en enhet dÀr organisationsförÀndringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssÀtt. Detta under ledning av bÄde intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och tvÄ processansvariga ledare inom förÀndringsarbetet dÀr resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nÀsta steg insamlat data genom en enkÀtundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförÀndringar.VÄrt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns nÄgon skillnad i den utstrÀckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en pÄverkan pÄ arbetsmotivationen.Bidraget med denna studie Àr att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmÄgor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförÀndringar..

Tillsammans med ledningspersoner hos Munktell Science Park (som frÄn och med nu kommer kallas MSP) ska jag titta pÄ om organisationskultur Àr nÄgot vi kan pÄverka och dÄ sÀrskilt om det finns möjligheter att pÄverka MSPs organisationskultur. Idag finns det en etablerad vÀrdegrund och varumÀrkesstrategi hos MSP och denna vÀrdegrund ska ligga till grund för MSPs identitet.Alla som Àr hyresgÀster hos MSP och som befinner sig inom kvarteret Munktellstaden har vid tvÄ tillfÀllen fÄtt inbjudan till att delta i diskussionsbaserade workshops kallade Tankesmedjor. Ledningen (1)  vill att de som faktiskt ?Àr? bÀrare av deras vÀrdegrund ska delta och pÄverka frÄn första början. Dessa workshops har gett inputs till hur de som verkar inom MSPs vÀggar sjÀlva anser om sin nuvarande vÀrdegrund och hur de ska arbeta för att gemensamt förÀndra denna. Parallellt med utförandet av tankesmedjorna har en teoretisk referensram skapats.

Sjuksköterskor Àr den största yrkesgruppen inom hÀlso- och sjukvÄrden, de har en viktig roll och potential nÀr det handlar om att arbeta utifrÄn forskning samt med hjÀlp av den utveckla vÄrden. Studier visar dock att sjuksköterskor utnyttjar tillgÀnglig forskning i begrÀnsad omfattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som hindrar och, eller frÀmjar sjuksköterskans anvÀndande av evidensbaserad omvÄrdnad. Sökningar har skett i databaserna CINAHL och PubMed med sökorden Nursing practice, evidence based/Evidence-based nursing som Àmnesord och Barriers, Facilitate, Implementation och Utilization som fritextord. DÀrigenom har totalt 14 vetenskapliga artiklar identifierats, vilka litteraturstudiens resultat bygger pÄ.

Allteftersom det balanserade styrkortet vunnit allt fler anhÀngare sÄ har likasÄ informationsteknologin (IT) för att stödja det balanserade styrkortet ocksÄ fÄtt större fokus. FastÀn mÄnga sÀger att IT-stödet Àr en vÀldigt liten del av sjÀlva styrkortet i en organisation finns det ÀndÄ dÀr. För att det ska nÄ framgÄng krÀvs det ocksÄ att man inte förbiser dess existens. Syftet med rapporten Àr att i samband med det balanserade styrkortet, beskriva hur detta stöds med hjÀlp av IT, samt förklara hur man har valt att automatisera aktiviteter och nÀr man valt att implementera IT. Fallstudien visade pÄ att man i mÄnga fall har god nytta av IT-stödet för det balanserade styrkortet, men att det ocksÄ i vissa fall kan vara bÀttre med manuellt arbete, utan direkt inblandning av IT.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva inom vilka omrÄden motiverande samtal kan anvÀndas av personal inom hÀlso- och sjukvÄrd i behandlingen av personer med övervikt eller fetma. Vidare var syftet att beskriva vilka förmÄgor personalen som anvÀnder motiverande samtal bör inneha och vilken inverkan motiverande samtal har för personer med övervikt eller fetma som avser genomgÄ livsstilsförÀndringar. Litteratur söktes i databaserna Medline via PubMed samt Cinahl, och samtliga 12 studier som utgör resultatet var frÄn Ären 2005-2010. Huvudresultatet i studien visade att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal anvÀnder motiverande samtal till att implementera förÀndringar gÀllande kost, fysisk aktivitet, motivation samt tilltro till dessa i arbetet med personer med övervikt och fetma. Motiverande samtal kunde stÀrka dessa förÀndringar och det visade sig Àven vara ett bra komplement till beteendeinterventioner.

MÄnga av dagens företag jobbar aktivt med miljöfrÄgor. Ett sÀtt att jobba med miljö och integrera miljöarbetet i företagets verksamhet Àr att implementera ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem (MLS) Àr ett sÀtt att strukturera, styra samt organisera miljöarbetet i företag och andra organisationer genom praktiska handlingar. Det Àr ett verktyg att fördela ansvaret, organisera, prioritera och effektivisera arbetet för att pÄ sÄ sÀtt verka för en bÀttre miljö och uppfylla myndigheternas och intressenternas miljörelaterade krav.Denna studie fokuserar pÄ de organisatoriska aspekterna sÄsom ledningens och anstÀlldas roller och engagemang, förÀndringsprocesser och kommunikation inom företagets samtliga led. Syftet med denna studie var Àr att, genom intervjuer av miljöansvariga pÄ tre medelstora företag, fÄ en förstÄelse för hur medelstora företag upplever implementeringen av miljöledningssystem.Resultaten pekade pÄ att implementeringen i samtliga företag har blivit framgÄngsrikt och miljöfrÄgorna har blivit vÀl integrerade inom organisationerna.

Triathleter och cyklister Àr uthÄllighetsidrottare med extrem trÀningsvolym och stort krav pÄ aerob kapacitet, dock krÀvs Àven anaerob- power och muskelstyrka för delmoment som backar och tempovÀxlingar. MÄnga uthÄllighetsidrottare tvekar över att implementera styrketrÀning i tron att effekten ska pÄverka deras prestation negativt, dessutom gör den höga trÀningsvolymen det svÄrt att kombinera. StyrketrÀning som komplement till uthÄllighetstrÀning har dock visats ge positiv effekt och kan förslagsvis förbÀttra prestation. Syftet var att undersöka huruvida ett styrketrÀningspass per vecka kan förbÀttra anaerob kapacitet hos cyklister och triathleter samt om en eventuellt ökad benstyrka kan pÄverka simtiden hos triathleter. Metoden var en interventionsstudie med pre- och posttest dÀr deltagarna fick genomföra ett styrketrÀningspass innehÄllandes tre övningar, en gÄng per vecka under 12 veckors tid, som komplement till ordinarie trÀning.

Forskning med hjÀlp av mikroskopi har med tiden stÀllt merspecialicerade krav pÄ utrustning som anvÀnds. Utrustningenhar blivit mer bÀttre men samtidigt ocksÄ dyrare. Enhög kostnad innebÀr att avancerad mikroskopi inte kan anvÀndassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas pÄ sÄ sÀtt förberedas för framtidensforskning genom att anvÀnda gÄrdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan anvÀndasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvÀndas som komplement, eller möjligtvis ersÀttning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de tvÄ metodernaFLIP och FRAP.

Planerade organisationsförÀndringar Àr vanliga men fortfarande misslyckas mÄnga organisationer med att implementera förÀndringar pÄ ett effektivt sÀtt. DÄ organisationsförÀndringar vanligen ökar osÀkerheten bland medarbetare Àr det intressant att undersöka hur detta pÄverkar medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö.Studiens syfte Àr att undersöka kommunikationens roll i en turbulent organisationsförÀndring för att se vilka följder kommunikationen kan fÄ pÄ medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Fokus Àr pÄ hur de upplever arbetskrav, kontroll över sitt arbete och socialt stöd.En sekundÀranalys gjordes av Kommun X medarbetarenkÀt. Denna skickas Ärligen ut i november. EnkÀter frÄn Äret innan och Äret efter organisationsförÀndringen analyserades i statistikbehandlingsprogrammet SPSS.Analysen visade att organisationsförÀndringen inte pÄverkade medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. StÀderna stÄr för 70 ? 80 % av energianvÀndningen i EU och stÄr för lika stor andel av vÀxthusgasutslÀppen. Transporter Àr helt nödvÀndiga och viktiga för staden och samhÀllet, men Àr ocksÄ kÀllan till trÀngsel och miljöproblem i vÄra stÀder, sÄ som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila brÀnslen, fragmentering av öppna ytor med vÀgar, vÀxande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses transporter som en viktig del i styrningen mot en hÄllbar stadsutveckling och det Àr allmÀnt erkÀnt att det finns ett behov av att hantera efterfrÄgan pÄ resor. Denna studie visar pÄ att infrastrukturutbyggnaden Àr en viktig del i att ge goda förutsÀttningar för hÄllbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen.