Cancer mammae Àr den mest förekommande cancerformen hos kvinnor vÀrlden över. Etiologin Àr för nÀrvarande relativt okÀnd. I decennier har det förts en diskussion huruvida kost har ett samband med denna fruktade cancerform. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanstÀlla litteratur rörande omega 3 och omega 6 för att undersöka om det finns ett samband med cancer mammae. Litteraturstudiens metod grundar sig pÄ Forsberg & Wengström (2010).

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd frÄn Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas hÀrifrÄn utgör oftast en förutsÀttning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebÀra att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion Àr följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma frÄn en mÀngd olika instanser och aktörer bÄde inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiÀrer kan dock innebÀra att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehÄll och budskap, vilket kan komma att ifrÄgasÀtta filmskaparens konstnÀrliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av bÄde vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i frÄga. Den visar Àven vad nÄgra av svensk films olika aktörer, sÄsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnÀrligt skapande samt om det Àr tvÄ faktorer som gÄr att förena..

Dagens samhÀlle gÄr ifrÄn att vara industrisamhÀlle till att vara ett tjÀnste och servicesamhÀlle. SÄ gör Àven företagens IT-avdelningar som gÄr frÄn att erhÄlla produkter till att erbjuda tjÀnster. MÄnga verksamheter har anammat ramverket ITIL (Information Technology Infrastructure Library) för att genomföra denna förÀndringsprocess och börja tÀnka och arbeta med tjÀnster istÀllet för produkter. Men ITIL Àr bara möjliggöraren för dettasÄ det Àr företaget och personalen sjÀlva som mÄste förÀndras. Hur upplevs detta införandet av ITIL? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbetet med ITIL upplevs, hur ITIL Àr uppbyggt och visa pÄ kopplingen mellan ITIL och systemförvaltning.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Syftet med examensarbetet Àr att skapa en exempel- samling som kan anvÀndas vÀgledande och inspirerande vid omgestaltning av bostadsgÄrdar, till förmÄn för ekosystemtjÀnster. Exempelsamlingen tar Àven upp skötselaspekten, dÄ denna pÄverkar resultatet pÄ kort och lÄng sikt. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ och diskutera hur UtvÀrderingsverktyget för ekosystemtjÀnster, framtaget av Sweco och Riksbyggen, kan anvÀndas vid omgestaltning och om verktyget eventuellt kan anpassas till detta. Förhoppningen Àr att examensarbetet ska bidra till en ökad förstÄelse för och betydelsen av att frÀmja ekosystemtjÀnster i smÄskaliga projekt. EkosystemtjÀnster Àr de positiva effekter ekosystemen ger till mÀnniskors vÀlbefinnande. Idag förtÀtas stÀder och berövas pÄ den stadsnÀra naturen. Detta gör att den biologiska mÄngfalden hotas vilket i sin tur gör att ekosystemtjÀnster uteblir. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att pÄverka stadens utveckling mot ett mer hÄllbart samhÀlle. DÀrför Àr dessa kunskaper viktiga att ha med sig i yrkesrollen. Olika verktyg anvÀnds i dagslÀget för att utvÀrdera mark som exploateras.

MÄlet med detta verk var att undersöka vilken AI-teknik som Àr mest lÀmpad att styra beteende i ett artificiellt ekosystem. En tillstÄndsmaskin och en genetisk algoritm har implementerats. Dessa AI-tekniker har jÀmförts med avseende pÄ tre olika aspekter: effektivitet, anpassningsbarhet och flexibilitet. För att kunna genomföra tester har individer och en experimentmiljö implementerats. Testerna gjordes pÄ fyra olika banor.

Syftet var att undersöka anvÀndningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) pÄ tvÄ svenska museer och dess betydelse för museipedagogernas yrkesutövning. UtifrÄn detta skapades tre frÄgestÀllningar som berörde huruvida museerna har en strategi för anvÀndningen av IKT, om museipedagogerna anser att IKT fungerar som ett stöd och i sÄ fall pÄ vilket vis samt hur deras kompetensutveckling i att anvÀnda IKT ter sig. Datainsamlingsmetoden var semistrukterad intervju och resultatet analyserades via en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att museipedagogerna ser flera fördelar med IKT framförallt nÀr det gÀller att tillgÀngliggöra och förmedla utstÀllningarnas innehÄll och budskap pÄ ett lustfyllt och mer engagerande sÀtt för att möjliggöra fördjupad kunskap hos besökarna. Vidare framkom att museerna saknar tydliga strategier för anvÀndningen av IKT vilket kan kopplas till museipedagogernas önskan om fördjupad kompetens i att anvÀnda IKT i allmÀnhet och de möjligheter som olika typer av IKT-verktyg erbjuder i synnerhet.

Den hÀr studien syftar till att göra en miljöstrategisk jÀmförelse av tvÄ olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebÀr en jÀmförelse av sÄvÀl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundlÀggande reningseffektiviteten. MÄlsÀttningen Àr att visa att en rotzon Àr ett vÀl sÄ bra alternativ som en markbÀdd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig ocksÄ stÀmma. BetrÀffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvÀrdiga.

Ångest och oro Ă€r vanligt förekommande hos personer som vĂ„rdas palliativt och det kan ge upphov till sĂ€mre livskvalitet. Det Ă€r viktigt att identifiera icke-farmakologiska interventioner som kan lindra Ă„ngestsymptom. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av att anvĂ€nda icke farmakologiska interventioner för att lindra Ă„ngest och oro patienter som vĂ„rdas palliativt. Efter litteratursökning i sex databaser inkluderades 15 artiklar som resulterade i fyra olika typer av interventioner: beröring: psykologiska interventioner: musik:övrig sinnestimulering. Resultatet visade att beröring, psykologiska interventioner och musik hade positiv inverkan pĂ„ Ă„ngest och oro hos patienter som vĂ„rdas palliativt.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, ett samarbete mellan det privata nÀringslivet och den statliga Förtroendekommissionen, har arbetat fram en kod vars syfte Àr att ge en samlad bild av god svensk praxis pÄ omrÄdet och bidra till en förbÀttrad styrning av svenska bolag. Denna uppsats bygger pÄ en kvalitativ undersökning, dÀr intervjuer har gjorts med fyra mindre företag och tvÄ sakkunniga inom Àmnet bolagsstyrning. Uppsatsen Àmnar undersöka hur revideringen av Svensk Kod för bolagsstyrning pÄverkar vÄra intervjuföretag, Oasmia Pharmaceutical AB, Tretti.se AB, Avalon Enterprise AB och Firefly AB. Analysen utvÀrderar skillnaderna mellan Kollegiets syfte med Koden och företagens instÀllning till den. Ett flertal observationer kunde göras, genom vilka författarna har dragit slutsatsen att företagen i dagslÀget inte Àr fullt insatta i Kodens syfte och att de har en varierande instÀllning till revideringen av Koden.

Sverige fick i augusti 2011 en ny lÀroplan som det runt om pÄ skolorna satsats enormt mycket tid och resurser pÄ att implementera. VÄrt syfte med undersökningen Àr att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos nÄgra rektorer och lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi har valt att rikta vÄra forskningsfrÄgor mot tre omrÄden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat anvÀnt oss av det lÀroplansbetÀnkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vÄr empiri utifrÄn bÄde den kritik och de förslag pÄ förÀndringar som ges i denna samt utifrÄn relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod dÄ vi ville fÄ fram individuella skildringar och upplevelser av vÄra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lÀrarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gÀllande deras syn pÄ sin framtida profession.

I dagens nÀringsliv Àr effektiv kommunikation och informationsutbyte mellan företag en förutsÀttning för verksamheten. NÀringslivet utmÀrks av förÀndring; företag köps upp, företag slÄs samman, företag samarbetar i projektform. Behovet av att integrera varandras informationssystem stÄr i paritet med ovanstÄende förÀndringar. Ett stort problem med systemintegration Àr variationsrikedomen mellan informationssystemen, betrÀffande teknisk plattform och programsprÄk. Webservices erbjuder metoder att enkelt integrera olika informationssystem med varandra.I rapporten beskrivs hur webservices implementeras och vilka tekniska komponenter som ingÄr, samt de fördelar som webservicetekniken ger.

Syftet med min uppsats Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i svenska som andrasprĂ„k samverkar med yrkeslĂ€rare pĂ„ gymnasiet pĂ„ nĂ„gra utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lĂ€rarna Ă€r att höja elevernas motivation att lĂ€sa det gymnasiegemensamma Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp frĂ„n praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ metod.

The Latvian building company Laval un Partneri Ltd (Laval) posted Latvian construction workers at the rebuilding of a school in Vaxholm in autumn 2004. Because the company refused to sign a collective agreement with Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads), which is the Swedish trade union for constructions workers, Byggnads put the construction site under a boycott. Next Laval sued Byggnads for damages in the Swedish Labour Court (AD) because Laval considers the boycott as well as ByggnadŽs demand that Laval signs a collective agreement incompatible with EC Law. AD has now demanded a preliminary ruling from the European Court of Justice (ECJ). While waiting for the preliminary ruling from the ECJ, several important questions of principle stand unanswered.

De senaste Ă„ren har befolkningen i Stockholms lĂ€n ökat med ungefĂ€r 35 000 personer Ă„rligen (Statistiska centralbyrĂ„n, 2013). En snabb befolkningsökning stĂ€ller krav pĂ„ dagens samhĂ€lle och av den anledningen krĂ€vs förutom fler bostĂ€der en utökad kollektivtrafik. Av denna anledning föreslog Socialdemokraterna skapandet av en helt ny tunnelbanelinje, den Lila linjen. Syftet med detta arbete Ă€r att bidra med fakta och undersöka stadsutvecklingspotentialen för tre utvalda omrĂ„den (HagsĂ€tra, Älvsjö och ÅrstafĂ€ltet) lĂ€ngs den föreslagna tunnelbanelinjen och vilka av dessa som lĂ€mpar sig bĂ€st för exploatering utifrĂ„n uppstĂ€llda kriterier. Vi vill Ă€ven med detta arbete belysa hur viktig spĂ„rinfrastrukturen har varit och Ă€r för bostadsbyggandet i Sverige.