Studiens syfte Àr att undersöka vilken betydelse planerare upplever att deras arbete med medborgardialoger har för svensk stadsutveckling. Metod för datainsamling Àr kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med aktiva planerare pÄ nationell, lokal och stadsdelsnivÄ. Intervjuerna kompletteras med en litteraturstudie av medborgardialoger. Det samlade empiriska materialet analyseras med hjÀlp av Purdys (2012) utvÀrderingsmodell för samverkansprocesser i offentlig förvaltning som bygger pÄ de tre begreppen formell auktoritet, diskursiv legitimitet och resurstillgÄng vilken Àven kompletterats med Foresters (1989) teori om planeringsprocessernas beroende av dess innehÄll och kontext. Studien visar att arbetet med medborgardialoger i Sverige idag upplevs ha en betydelse för bÄde den fysiska planeringen och för andra för staden viktiga vÀrden som den sociala sammanhÄllningen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur en stad som anordnar OS hanterar stadsutveckling. PÄ senare tid har den Internationella Olympiska Kommittén (IOC) haft en hÄllning dÀr de uppmuntrar kandidatstÀder att planera för det olympiska arv som spelen medför. Det finns historiska exempel som visar att OS tidigare medfört en rad ohÄllbara arv, dÀribland underutnyttjad infrastruktur som blivit en dyr börda för skattebetalare att underhÄlla.Detta arbete gÄr in djupgÄende pÄ Londons vÀrdskap av OS Är 2012. Vad som gör London extra intressant att undersöka Àr att staden nÀmligen var den första vÀrdstad som kunde planera för den IOC:s vision om ?legacy? fullt ut.

Dagens urbaniseringstakt innebÀr att majoriteten av alla svenskar nu bor i stÀder. Detta stÀller stora krav pÄ politiker och tjÀnstemÀn att skapa goda livsmiljöer med hÀnsyn till de tre vÀlkÀnda hÄllbarhetsaspekterna; ekologisk, social och ekonomisk. För att möjliggöra en hÄllbar stadsutveckling gÀller det bland annat att; identifiera vilka problem som aktiviteterna i staden orsakar, sÀtta upp en vision om hur man vill att en mer hÄllbar stad ska se ut, dÀrefter gÀller det att bryta ned visionen i delmÄl som Àr vÀldefinierade och förankrade bland bÄde politiker, tjÀnstemÀn och innevÄnare, sist och slutligen gÀller det att ha en arbetsplan och Àven en strategi för uppföljning om mÄlen nÄs. Arbetet med hÄllbar stadsutveckling fortgÄr hela tiden utifrÄn de rÄdande förutsÀttningarna, det gÄr inte att uppnÄ ett tillstÄnd dÄ allt blivit hÄllbart. Med bakgrund av detta har Regeringen tillsatt Delegationen för hÄllbara stÀder, som Är 2008-2010 delade ut ekonomiskt stöd till investerings- och planeringsprojekt i Sverige med hÄllbarhetsambitioner.

BÄde under min tidigare utbildning, frÀmst inom nationalekonomi vid Lunds universitet, men Àven senare i min yrkesutövning inom bygg- och fastighetsbranschen under en period av 15 Är, har jag frÀmst kommit i kontakt med problemstÀllningar vilka i nÄgon mÄn haft som syfte att utmynna i en slutsats med kvantitativ relevans. DÄ jag som del av programmet Urban utveckling och planering skulle skriva en uppsats pÄ D-nivÄ, ett arbete som resulterade i förevarande rapport, valde jag dÀrför en problemformulering och en metod som bÄda gav mig möjlighet att bredda min kompetens, snarare Àn fördjupa den. Denna studie strÀvar efter att utveckla en teori för stadsutveckling ur ett fastighetsföretagarperspektiv. Den specifika situation som arbetet fokuserar pÄ Àr stadsdelen Norra Sorgenfri i Malmö. Teorin har genererats med anvÀndning av metoden grundad teori och datorprogrammet Atlas/ti. LÀsaren finner förhoppningsvis att den teori som utvecklas har en allmÀn relevans för stadsutveckling och hur kommunens planarbete kan förÀndras. Den som Àr intresserad av just vitaliseringen av Norra Sorgenfri bör ocksÄ kunna finna nÄgot av vÀrde.

En hÄllbar utveckling Àr ett stort begrepp och innefattar det mesta i samhÀllet. Sveriges regering har som uttalat politiskt mÄl att samhÀllsplaneringen ska ske mot en hÄllbar utveckling, men det finns idag ingen allmÀnt kÀnd metod för kommunerna att anvÀnda i planeringen mot ett hÄllbart samhÀlle. Syftet med denna fallstudie har varit att genomföra en deltagandebaserad backcasting för att undersöka dess potential som metod i planeringen av en legitim och hÄllbar stadsutveckling, vilka för- och nackdelar metoden har, samt att undersöka betydelsen av begreppet ?En hÄllbar stad?. Deltagandebaserad backcasting Àr en kombination av traditionell backcasting och stakeholder workshops, vilket innebÀr att en framtidsvision skapas i seminarieform med lokala aktörer, som sedan Àven diskuterar och tar fram möjliga sÀtt att uppnÄ visionen.

Denna uppsats belyser hur de olika delarna av samhÀllsbyggnadssektorn arbetar med frÄgor relaterade till miljömÀssig hÄllbar utveckling. Genom att skapa en bild om hur samhÀllsbyggandets olika aktörer betraktar och arbetar med den hÄllbara utvecklingen Äterspeglas en bred bild av vad som hÀnder inom rÄdande stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ de olika fokuseringsomrÄdena som finns inom den hÄllbara stadsutvecklingen och uppmÀrksamma de skillnader samt likheter som existerar i synsÀtt och arbetssÀtt hos de olika aktörerna. Genom att jag har studerat de olika förhÄllningssÀtten behandlas allt frÄn kommunala strategidokument till miljöklassningssystem för byggnader som anvÀnds allt mer frekvent av byggherrar under de senaste fem Ären. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie samt en tredelad fallstudie dÀr kommunala översiktsplaner, anvÀndandet av miljöklassningssystem och branschspecifika tidskrifter granskats för perioden 2005?2009.

I Sverige vÀxer intresset för att odla sina egna grönsaker, men fÄ bostadsomrÄden erbjuder möjlighet till odling och det Àr högt tryck pÄ befintliga kolonilotter. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att ge plats Ät nya former av odling i den urbana miljön. En sÄdan utveckling gÄr i linje med den omstÀllning mot hÄllbar stadsutveckling som stÀderna stÄr inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel pÄ hÄllbara lösningar och en vÀg att gÄ Àr att lÄta medborgarna odla i det offentliga rummet. Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbÀttrad hÄllbar stadsutveckling. Projektet som föreslÄs Àr att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invÄnare anlÀgger en stadsdelstrÀdgÄrd pÄ den stora gröningen i Folkparken.

Att veta vilka sociala vÀrden grönomrÄden har Àr vÀsentligt för en hÄllbar stadsutveckling. En analys av sociala vÀrden ur olika perspektiv ger en helhetsbild och den kan fungera som bra underlag för utvecklingsprocesser i ett samhÀlle dÀr förtÀtning Àr tendensen som kÀnnetecknar stadsutveckling. HÀssleholm Àr ett intressant fall att studera. Den Àr en viktig kommunikationspunkt och en stad som vÀxer inÄt. Den Àr omgiven av uppskattade naturomrÄden men grönomrÄden finns ocksÄ in i staden och dessa grönytor, som Àr viktiga för mÀnniskor med begrÀnsad rörlighet som t.ex.

The subject field studied in this essay is environmental scanning. The aim of this study is to analyse how three public organizations within the subject field sustainable development work with their environmental scanning. Most organizations have to relate to their surroundings such as clients and competitors. Environmental scanning is another very important field that organizations have to relate to in their work. This essay has three questions in focus which are the following;How is the work with environmental scanning in the three organizations arranged?How does the work with environmental scanning differ in the three organizations?How important is environmental scanning for the subject field sustainable development?The study was carried out through four conducted interviews with key persons within the three organizations.

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i hÄllbar stadsutveckling - med sÀrskild inriktning pÄ social hÄllbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus stÄr bostadsomrÄdet AlmgÄrden och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgÄngspunkt i teorier om socialt hÄllbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förstÄelse för bostadsomrÄdets betydelse för barns uppvÀxtvillkor. Uppsatsen innehÄller en nulÀgesbeskrivning och hÄllbarhetsanalys av AlmgÄrden som kontext, baserad huvudsakligen pÄ intervjuer med boende och olika företrÀdare för den kommunala verksamheten i omrÄdet. Sammantaget indikerar situationen pÄ AlmgÄrden sÀmre förutsÀttningar för god hÀlsa och vÀlfÀrd och medför faktorer som kan pÄverka barns uppvÀxtvillkor negativt.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

Stockholm Àr en vÀxande stad och för att bemöta det behov av bostÀder som expansionen medför, krÀvs att befintliga fastigheter utvecklas och fÄr nya, bÀttre anpassade ÀndamÄl. Det Àr framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som Àr belÀgna i attraktiva omrÄden med pÄgÄende stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling.Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex frÄn tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invÀndiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag stÀlls för byggnation i Sverige.Detta resulterade i sex individuella plan, men för att frÀmja hÄllbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts pÄ modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhÄlla ett nytt syfte..

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som hörs överallt idag. Men vad betyder det och vad Àr en hÄllbar stad? Som blivande landskapsarkitekt har jag blivit intresserad av vad jag kan göra i framtiden för att frÀmja en hÄllbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att öka min förstÄelse för hur planerare kan frÀmja utvecklandet av en hÄllbar stad samt att andra inom samma yrkesomrÄde skall kunna ta del av mina insikter. Jag har i denna uppsats fördjupat mig i hur svenska stÀder idag arbetar med hÄllbara lösningar med litteraturstudie som frÀmsta metod. Inledningsvis i uppsatsen, tas grundlÀggande mÄl, riktlinjer och regler upp för att ge en grund till följande redogörelser.

LÀrande Àr en viktig del i hÄllbar stadsutveckling. En hÄllbar stadsutveckling kan frÀmjas nÀr mÀnniskor i olika roller och med olika intressen, kÀnslor och vÀrderingar blir utrustade med kunskap och nÀr de har möjlighet till ett gemensamt lÀrande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vÄrt sociala beteende kan fÄ ekologiska konsekvenser pÄ samma sÀtt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva pÄ ett annat sÀtt. Att mÀnniskor har information och kunskaper om miljöns tillstÄnd och möjliga ÄtgÀrder kan ses som en förutsÀttning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hÄllbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltsÄ skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gÀllande miljöfrÄgor, vilket i sin tur underlÀttar arbetet för och bidrar till hÄllbar utveckling (WWF, 2007 lÀrande och delaktighet).