Bakgrund: Sederade eller medvetslösa patienter kan inte verbalt kommunicera sin smÀrta. SmÀrta Àr svÄrt för sjukvÄrdspersonalen att bedöma om beteendebaserade smÀrtskattningsinstrument inte Àr implementerade. Forskning har visat att neurokirurgiska intensivvÄrdspatienter upplevt moderat till svÄr smÀrta under vÄrdtiden pÄ intensivvÄrdsavdelningen och denna smÀrta har underbehandlats. Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) Àr ett smÀrtskattningsinstrument som nyligen validerats i Sverige för att kunna anvÀndas inom intensivvÄrden pÄ icke kommunikativa vuxna patienter, dock har neurokirurgiska intensivvÄrdspatienter exkluderats vid valideringen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskans uppfattning om CPOTs anvÀndbarhet inom neurokirurgisk intensivvÄrd.Metod: Mixed-method enkÀtstudie. En implementering av ett beteendebaserat smÀrtskattningsinstrument.Resultat: Elva sjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvÄrd deltog.

Fokus för ledarskapsforskningen har under det senaste Ärhundradet genomgÄtt en rad förÀndringar. Sedan början av 1900-talet har man intresserat sig för olika aspekter i ledarskapets utformning. Idag fokuserar forskningen pÄ det situationsanpassade ledarskapet, det vill sÀga att det inte finns ett bÀsta sÀtt att leda, utan att det Àr omstÀndigheterna som avgör hur ledarskapet skall utformas. Organisationer befinner sig enligt Alvesson (2009) i stÀndig förÀndring. För att en organisation ska vara effektiv Àr det av avgörande vikt att ledningen Àr villig att implementera förÀndringar och planera för dem.

This essay is from a student at the cultural science program in Karlstad University. The essay in Culture studies deals about the history use and about the cultural-historical values on buildings. The buildings are from a certain area called the neighborhood Almen and have in the past been threatening many times of demolition. The neighborhood Almen buildings survived a huge city fire back in the 19th century. Since then the buildings has been known as a memory and by the inhabitants and as the oldest part of the city left.

Med utgÄngspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, HÄllbar Stadsutveckling i KvillebÀcken och KongahÀlla som alla fÄtt ekonomiskt stöd frÄn Delegationen för HÄllbara StÀder har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör Àven hur de inblandade uppfattar pÄverkan frÄn den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken pÄverkan den skrivna ansökan har pÄ mottagandet av och arbetet med föreslagna ÄtgÀrder.Genom att stÀlla mitt material frÄgan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssÀtt pÄverkat förutsÀttningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som Àr Äterkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det dÀrför Àr vÀsentligt; att diskussioner innebÀr en lÀroprocess; att det finns möjligheter att bidra pÄ lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material Àr transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation rÄder..

I skapandet av staden har mÀnniskan möjlighet att göra om sig sjÀlv och förverkliga sitt hjÀrtas önskan. Hur och för vem staden ska utformas för Àr troligtvis en diskussion vilken kommer att finnas lika lÀnge som staden i sig. Genom historien har privat Àgande och andra samhÀlleliga former av dominans kontrollerat dess rum, vilket ofta resulterat i olika former av proteströrelser. Tactical urbanism har i flertalet stÀder vÀrlden över blivit en populÀr metod för att förbÀttra livskvaliteten i staden. Detta genom att lokala aktörer, frÀmst medborgarna, förÀndrar sitt nÀromrÄde med smÄskaliga förbÀttringar. Denna uppsats beskriver vad tactical urbanism Àr, teorin bakom metoden och vilka möjligheter och följder den kan medföra i stadsmiljön och i planeringen av staden.

TillvĂ€xtpolitik finns pĂ„ nationell sĂ„vĂ€l som pĂ„ regional och lokal nivĂ„. DĂ„ den lokala nivĂ„n Ă€r nĂ€rmast företagare i deras vardag spelar denna politik en avgörande roll förföretagsklimatet och tillvĂ€xten i regionen. Den nationella tillvĂ€xten Ă€r beroende av den regionala och lokala, varför en regional och lokal tillvĂ€xtpolitik Ă€r av stor vikt.Regeringen har dĂ€rför gett olika regionala aktörer i uppdrag att utarbeta regionala utvecklingsplaner. I Östergötland Ă€r det regionförbundet Östsam som i samarbete med lĂ€nets övriga aktörer fĂ„tt detta till uppgift. DĂ€rför antogs 2006 Östgötaregionen 2020 Regionalt Utvecklingsprogram vilken behandlar den regionala tillvĂ€xten och utvecklingen.Den regionala planens mĂ„lsĂ€ttningar gĂ€llande nĂ€ringsliv Ă€r enligt LĂ€nsstyrelsen till viss del möjliga att implementera i lokala nĂ€ringslivsstrategier.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

SAMMANDRAGÄmne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poĂ€ngHandledare: Cecilia LindholmTitel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen ? en studie av Ă„rsredovisningarSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var Ă€ven att undersöka huruvida det fanns nĂ„got samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i sĂ„ fall sĂ„g ut.Teori: Studien byggde i stor utstrĂ€ckning pĂ„ Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del anvĂ€nts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.Metod: 2008 Ă„rs Ă„rsredovisningar frĂ„n tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Följande rapport behandlar konstruktionen av ett system som kontinuerligt ska analysera kvaliteten pÄ vatten. Systemet Àr uppdelat i mÀtenheter som utför sjÀlva mÀtningen och en centraliserad server som man kan koppla upp sig mot för att övervaka/justera sina mÀtenheter.Uppdragsgivaren till projektet var forskare frÄn IFM pÄ Linköpings universitet. De hade sedan tidigare ett fungerande system för att analysera vatten kontinuerligt. VÄr uppgift var att ersÀtta deras system med ett nytt, som var baserat pÄ mindre och billigare hÄrdvara. Vi har visat att systemet gÄr att implementera pÄ den önskade hÄrdvaran.Rapporten skildrar Àven hur projektgruppen tog designbeslut under utvecklingsfasen.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

I planeringssammanhang Àr begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad mÄste man börja med att definiera begreppet. Dock Àr det ett begrepp som Àr svÄrt att definiera. Detta beror pÄ hur starkt kopplat det Àr till individens egna vÀrderingar om vad en ?attraktiv stad? Àr.

Den hÀr kandidatuppsatsen bygger pÄ litteraturstudier och behandlar begreppet planideal ur ett historiskt sÄ vÀl som samtida perspektiv. Uppsatsens fokus ligger pÄ diskussion kring vad dagens planideal skulle kunna vara, dÀr hÄllbarhet Àr ett centralt begrepp. Ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 lyfts fram som viktiga vÀrden och har sedan dess pÄverkat dagens stadsplanering. För att fÄ förstÄelse för vad för tidigare samhÀllsförÀndringar som ligger till grund för olika planideal ges en kortfattad historisk redogörelse för 1900-talets ideal för stadens fysiska form. I uppsatsens första del ges en historisk redogörelse för vilka planideal som dominerat i Sverige under 1900-talet och vad som föranlett dem.