Mitt examensarbete har utgått från företaget Tirsén och Aili arkitekter hos vilka jag upprättat en bygglovsansökan för Axfood snabbgross i Luleå. Arbetet har inneburit nära samarbete med Arkitekt Bengt Aili som varit ansvarig för projektet. Jag har arbetat uteslutande i programmet Archicad i rollen av byggnadsingenjör. Mitt uppdrag var att skapa korrekta bygglovshandlingar utifrån de krav som ställs på dagens arbetsplatser. Jag har jobbat enligt de standarder som finns och letat mig fram till svar via litteratur och hemsidor samt via kontakt med senioringenjörer.

Forskningen syftar att underlätta för journalister att starta upp en frilansverksamhet. Vilka faktorer har frilansjournalister gemensamt? Sex stycken djupintervjuer har utförts med frilansjournalister. Det finns ett flertal olika faktorer och kunskaper som utgör en bra frilansare. ? Entreprenörsmässigt företagande, ? Selektivt nätverkande, ? En kombination av bred och djup kompetens, ? God planering och framförhållning, ? En bra drivkraft, att inte ge upp samt ? Den enskilt mest viktiga faktorn att vara trovärdig och pålitlig uppdragstagare.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa. Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt?Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt? MetodStudien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup.

Syftet med studien är att få kunskap om olika läsinlärningsmetoder, hur läsutveckling sker samt vilka eventuella förkunskaper barnet bör ha innan det ska lära sig läsa. Våra frågeställningar är: Hur ser lärarna på läsutveckling? Hur tänker lärarna kring läsprocessen? Vilka eventuella förkunskaper anser lärarna att barnet bör ha när det ska lära sig läsa? Vilka läsinlärningsmetoder använder lärarna sig av ute i verksamheten?. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat åtta yrkesverksamma lärare i åk 1-3..

Uppsatsen behandlar de nya grepp inom pedadogik som kommit att bli vanligare i och med omläggningen av skolsystemet 1994.  Etableringen av friskolor har gjort att utbildningsväsendet breddats, åtminstone till ytan, men samhällets krav på möjligheter att välja och flexibilitet på arbetsmarknaden har fått tveksamma effekter i grundskolan, där elever halkar efter kunskapsmässigt. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i en undersökt friskola studera hur dessa nya arbetssätt med stort eget ansvar och dito valfrihet har för effekt på ungdomar i de högre årskurserna, genom observationer, studier av forskning och svar från ungdomarna själva..

Personlig assistans är ett ständigt växande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberättigad resonerar när man väljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar på denna fråga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberättigade, varav två har kommunal anordnare och två har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen är till för personalen och att de privata anordnarna är till för de assistansberättigade.

Sammanfattningsvis visar studien att fysiska träffar bär organiseras på gymnasienivå en till två gång i månaden, så att kursmål uppnås och för att ge struktur för elever vid nätbaserad distansundervisning. Resultatet visar också att läraren bär införa struktur kring kontakter med elever via Internet, det är viktigt för eleverna att frågor besvaras snabbt samt kunskap om när svar kan förväntas. Dessutom visar studien att det är viktigt med en specialutformad lärplattformen, där samarbetsinlärning och gruppgemenskap kan ske. Skolan måste också ansvara får att tillgång till persondatorer med bredbandsuppkoppling finns att tillgå..

Syftet med detta arbete är att förstå hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjälper elever i deras arbete med texter. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur i ämnet och genomfört en mindre undersökning där jag provade teorierna på en grupp elever. Därefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att få veta vad de tyckte om arbetssättet. Resultatet av intervjuerna pekar på att skrivprocessen är en modell som hjälper de flesta elever men kräver övning och förståelse för hur man kan bli hjälpt. Dessutom anser jag att varje lärare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa. Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt?Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt? MetodStudien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup.

Forskning visar på att människan missbrukar jordens resurser allt mer. Detta leder till klimatförändringar, översvämningar, torka och utrotning av växter och djurarter. Forskning påvisar att utbildning kan vara nyckeln till förändring samt att det är hos barnen detta arbete bör starta. Vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor kan arbeta med hållbar utveckling samt om det finns några hinder eller möjligheter med detta arbete. Vi vill också undersöka hur Grön Flagg certifierade förskolor arbetar samt hur pedagogerna engagerar barnen i detta.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur fyra förskolor arbetar med skogen som resurs för att utveckla kunskaper i rumsuppfattning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få svar på våra tre frågeställningar. Resultatet visar att det sker ett lärande i rumsuppfattning i skogen. På två förskolor var lärarnas arbete med rumsuppfattning mycket medvetet och genomtänkt. På övriga förskolor var inlärningen av rumsuppfattning av mer slumpmässig karaktär.

Under de senaste decennierna har det vuxit fram en allmän förväntan om att företag ska betjäna både aktieägare och allmänheten. Det ställer i sin tur krav på revisorerna som måste vara medvetna om vilka förväntningar de olika intressenterna har. Olika intressenter har dessutom olika förväntningar på revisionen vilket inte förenklar situationen för revisorerna. Ett av kommunikationsmedlen som ett företag har idag med sina intressenter är den externredovisning som upprättas av revisorerna. Den allmänna opinionen har under den senaste tiden dock fört allvarlig kritik mot revisorer och hela revisionssystemet.

Denna uppsats handlar om en kurs, vid namn Elkompetens A, en grundläggande, men också behörighetsgivande kurs som ingår i Elprogrammets obligatoriska kurser. Den genomförs vid Carlsunds Utbildningscentrum i Motala på elprogrammets första årskurs.I detta arbete har jag försökt få svar på, vilken av två olika arbetsupplägg, som gav eleverna mest utbyte i form av kunskaper att bygga vidare på i nästkommande årskurser. Den stora skillnaden i uppläggen, är utgångspunkten för kursen. Efterforskningen är i första hand byggd på intervjuer med elever ur två olika årskullar..

Resultatet av denna undersökning visar att de egenskaper som både lärare och näringsliv förväntar sig av en elev som går ut från byggprogrammet ska besitta, är främst socialt betingade. Begrepp som socialkompetens, tidspassning och ansvarstagande är ofta förekommande svar från informanterna. Vi har även undersökt betygens betydelse vid en anställning inom byggbranschen där de visar sig ha en väldigt liten betydelse. Det verkar råda en samsyn mellan yrkeslärare och näringsliv på många punkter som skiljer sig från styrdokumentens direktiv..