I detta arbete undersöker vi likheter och skillnader av hur litteraturen respektive utvecklare beskriver begreppet agile. För att komma fram till ett svar på frågeställningen gör vi en litteraturstudie där vi genom att jämföra dem olika agila utvecklingsprocesserna tar fram kriterier för hur begreppet agile beskrivs. Därefter gör vi intervjuer med representanter för 12 olika företag. Resultatet från dessa intervjuer ger oss ett svar på hur utvecklare beskriver agile..

Syftet med detta arbete är att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och på fritidshem.Våra frågeställningar är:Är det skillnad på uttryckssättet på mobbning i skola och på fritidshem?Hur yttrar sig mobbning i barns olika åldrar?Pedagogernas uppfattning om det är mest pojkar eller flickor som utsätter andra, eller själva blir utsatta för mobbning?Vad anser fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kännetecknar mobbarren eller mobbarna?För att få svar på frågeställningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollärare i förskoleklass, och tre grundskollärare.I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna är: mobbning på skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lärarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar på frågeställningarna i studien stämmer väl överens med vad litteratur, tidigare forskning säger och egna erfarenheter visat..

Denna rapport presenterar en utveckling av uDecide, som är ett sorts hjälpmedel för att lättare kunna ta beslut. Ett verktyg som man kan använda för att ställa frågor till andra människor med hjälp av en bild och svarsalternativ för att få ett personligt svar eller åsikt. Syftet med detta projekt är att utveckla en användbar hi-fi prototyp som i sin tur ska vidareutvecklas av webbyrån Roxbury och uDecidegrundarna. Arbetet utgår från en befintlig uDecide iOS mobilapplikation, och fokus har lagts på att förbättra användarupplevelsen och implementera nya funktioner. Med hjälp av förstudier och användartester har vi utvecklat en webbaserad, responsiv hi fi-prototyp.

Syftet med föreliggande studie är att testa om det finns en skillnadmellan säkerhet och korrekthet vid observation av en emotionell ochen neutral händelse. Ett annat syfte var att se om säkerhetenpåverkades positivt av bra minnesprestation. Ett experiment utfördesmed ett urval på 43 studenter där undersökningsdeltagarna fick se ettfilmklipp med antingen emotionellt eller neutralt innehåll, därefterintervjuades de angående innehållet i filmklippet och slutligen ombadsde att skatta säkerheten av varje påstående. Resultaten visade attsäkerheten vid korrekta svar var signifikant högre än vid felaktigasvar. Skillnad i säkerhet mellan emotionell och neutral observation varicke-signifikant och kunde antas bero på ett otillräckligt emotionelltinnehåll i filmklippet, eller den trygga experimentmiljön.

Detta arbete är en uppsats på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga fältet och undersöker hur skolämnet filosofi legitimeras utifrån Unesco:s filosofiarbete. Utgångspunkten är vad som kallas de didaktiska grundfrågorna ? eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst ämne studeras  ? och uppsatsen berör således även filosofididaktik i stor utsträckning.  Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur filosofiämnet legitimeras eller rättfärdigas, och mer specifikt hur Unesco  rättfärdigar filosofiundervisning. Forskningsfrågorna för uppsatsen är: Hur ser Unescos svar på legitimitetsfrågan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad får Unescos svar på legitimitetsfrågan för innebörd på filosofiundervisningen? Tillvägagångssättet för att kunna svara på dessa frågor har varit en beskrivning, tolkning och värdering av Unescos filosofiarbete.

Denna uppsats har i sitt syfte att visa vilken betydelse spelfilmer har för elevernas historiemedvetande. Jag frågade mig själv frågan hur lärare och kursplaner ser på historiska spelfilmer. Jag har använt intervjuer i min uppsats att få svar på mina frågor. Denna uppsats har gjorts i syfte att visa hur spelfilm påverkar lärare och elever. Jämförelser görs i uppsatsen mellan mina svar från intervjuer och tidigare forskning..

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i år tre. Barnens svar kategoriserades enligt två olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende på vilken modell som användes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick.

Syftet med studien är att ta reda på vad som får eleverna att söka sig till Fordonsprogrammets inriktning Transportteknik. Studien undersöker även hur utbildningen motsvarat elevernas förväntningar samt hur eleverna ser på sin motivation att slutföra studierna. Som metod har jag valt att göra en enkätundersökning bland elever i årskurs två och tre på Transportteknik på en gymnasieskola. Jag har lagt stor vikt vid att informanterna ska förbli anonyma. Enkäten hade till största delen öppna svar för att jag ville minska risken att styra elevernas svar och för att få reda hur eleverna ser på sina studier ur deras perspektiv.

Vårt syfte med studien var att belysa vilka möjligheter och förutsättningar myndigheter ger ungdomar till att stanna i sin hemkommun. Med studien ville vi få en kunskap om myndigheterna uppfattning av ungdomar. Valet av myndigheter baserades på hur deras beslut påverkar ungdomars framtid i val av utbildning, arbete och inflytande. Myndigheterna intervjuades med en grundmall, som var i en ostrukturerad form och med öppna frågor, per telefon eller under planerade möten. Målet med intervjuformen var att få informella svar.

SammanfattningSamarbetet med föräldrar är en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgång ska bli så bra som möjligt. Utifrån detta är syftet med vårt examensarbete att få en inblick i hur föräldrar till barn som har Downs syndrom ser på sina barns skolgång. Vår frågeställning lyder: Vilken möjlighet att välja skolform för sina barn upplever de föräldrar som svarat på enkäten att de har? Hur ser de föräldrar som svarat på enkäten på sina barns skolplacering? Om de föräldrar som svarat på enkäten hade möjlighet att välja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseår någon påverkan för hur föräldrarna har svarat?För att få svar på våra frågor valde vi att använda oss av en enkät. Enkäten lämnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem föräldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och två som gått inom träningsskolan.

Under 1990-talet ökade Regeringens krav på redovisning från myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, värdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benämndes Balanced Scorecard. Den byggde på principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. Mått för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra områden: finansiellt-, kund-, process- och lärandefokus.

Syftet med min studie var att ta reda på hur verksamma pedagoger upplever att läroplanens mål om undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslärare, speciallärare och lärare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sätt att se på förutsättningar och behov samt på den grupp de bedriver undervisning i. Något enhetligt svar finns inte, den här studiens informanter individualiserar utifrån olika premisser samt på olika sätt. Faktorer så som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Dagens ungdomar ställs inför många val som kommer att ha inverkan på deras liv. Gymnasievalet är bara ett av alla dessa val, men också ett bland de största. Från skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad på de sökande. Det förutsätts att alla hanterar valet på samma förnuftiga sätt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader på individers sätt att hantera val beroende på hur vår mognad ser ut. Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Uppsatsen är en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjälp av diskursanalys som teori och metod svarar på frågeställningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lärare i samhällsorienterade ämnen på gymnasieskolan? Vilken är dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende på vilka diskursiva konstruktioner av eleven och läraren som används. Något entydigt svar på vilken diskurs som är dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvändande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tänkas få. .