Sök:

Sökresultat:

502 Uppsatser om Immateriella tillgćngar - Sida 15 av 34

Att mÀta det omÀtbara

Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mÀta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjÀnstesamhÀlle vilket innebÀr att mÀnniskans bidrag i form av humankapital generellt vÀrderas högre Àn materiella tillgÄngar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hÄrdare affÀrsklimat och konkurrens. En konsekvens blir dÀrför att organisationer för sin överlevnad mÄste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rÀtt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera pÄ metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

NÀr tvÄ berÀttelser blir en : om H&Ms samarbete med Viktor & Rolf

Denna undersökning försöker skapa en förstĂ„else för vad som egentligen hĂ€nder nĂ€r klĂ€djĂ€tten H&M samarbetar med kĂ€nda modedesigners som Viktor & Rolf, och den paradox som uppstĂ„r nĂ€r det billiga och tillgĂ€ngliga möter det dyra och exklusiva. Litteraturstudier ger en förstĂ„else för vilka mekanismer som ligger bakom konstruktionen av ett varumĂ€rke och dess immateriella berĂ€ttelse. Genom intervjuer med olika personer synas samarbetet utifrĂ„n olika perspektiv. Även konsumenternas berĂ€ttelsekonstruktion granskas nĂ„got, för vilka Ă€r egentligen dem vi sett springa in pĂ„ H&M nĂ€r dörrarna öppnas och slĂ„ss över klĂ€der? Vad Ă€r det de egentligen köper? Genom ett deltagande i kommershysterin nĂ€r H&M slĂ€pper de Ă„trĂ„vĂ€rda klĂ€derna för försĂ€ljning, granskas fenomenet pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll.Uppsatsen kommer fram till att det Ă€r de immateriella berĂ€ttelserna som Ă€r avgörande för den hysteri som klĂ€derna ger upphov till.

Införande och implementering av internationella redovisningsstandarder : en jÀmförelse mellan ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i tvÄ globala företag, Scania koncern som Àr ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar och lite immateriella tillgÄngar jÀmfört med WSP group, som Àr ett konsultföretag med lite anlÀggningstillgÄngar och mycket immateriella tillgÄngar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP vÀrderar och avskriver sina materiella anlÀggningstillgÄngar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts Àven om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill sÀga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jÀmförbarhet enligt IASB:s förestÀllningsram.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna lÀst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga kÀllor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som sÀger att införandet av IFRS /IAS inte pÄverkade Scanias och WSP:s rÀkenskaper sÄ mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

L?sutmaningar efter epilepsidebut. Hur upplever vuxna l?sning efter insjuknande i epilepsi och hur skapar man epilepsiv?nliga texter?

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

Redovisning av forskning och utveckling inom lÀkemedelsindustrin

SammanfattningOlikheter mellan lÀnder och deras olika regelverk gör att företags Ärs-redovisningar skiljer sig Ät och intressenter fÄr svÄrare att jÀmföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och vÀrderingar vid redovisning, vilket gör att jÀmförbarheten mellan företag och vÀrdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgÄngar har diskuterats flitigt och det finns argument bÄde för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgÄngen i balansrÀkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom lÀkemedelsindustrin Àr en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla lÀkemedel som nÄr utvecklingsfasen kommer ut pÄ marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda lÀkemedlen Àr tillrÀckligt lönsamma för att sÄ smÄningom tÀcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).Undersökningen Àmnar svara pÄ följande frÄgor: Vilka Àr de huvudsakliga faktorer som begrÀnsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgÄng? Vilka Àr de tÀnkbara orsakerna bakom lÀkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?Syftet med uppsatsen Àr att identifiera hur företagen inom lÀkemedels-branschen redovisar FoU i sina rÀkenskaper, samt vilka begrÀnsningar och möjligheter företagen stÄr inför i och med gÀllande regelverk och rekommen-dationer.Uppsatsen Àr i huvudsak konstruerad med hjÀlp av den kvalitativa metoden.

Redovisningsval i lÀkemedelsföretag ?Hur noterade lÀkemedelsföretag i Sverige redovisar utgifter för forskning och utveckling

Bakgrund och problem: Varje Är investeras det stora summor i den forskningsbaserade lÀkemedelsindustrin. Investeringarna innebÀr stora risker dÄ det Àr fÄ lÀkemedel som genererar tillrÀckligt stora vinster för att tÀcka kostnaderna. Sedan Är 2005 har svenska koncerner tillÀmpat IFRS, vilket har medfört större krav pÄ redovisningen av FoU. Valet att aktivera eller kostnadsföra utgifterna för FoU har debatterats mycket och valet pÄverkar företagets finansiella stÀllning. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur redovisningen av FoU och patent ser ut hos lÀkemedelsföretag i Sverige som anvÀnder sig av IAS 38 och hur redovisningsvalen har pÄverkats av införandet av IFRS.

Kreditgivares bedömning av kunskapsföretag och dess
intellektuella kapital: fallstudier av fyra traditionella
banker

I dagens samhÀlle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgÄngar Àr till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgÄngar Àr kunskapen och kompetensen hos de anstÀllda. Dessa tillgÄngar kallas Àven intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag mÄste banker ta hÀnsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Hinder och utmaningar sjuksk?terskor m?ter i omv?rdnaden av patienter med sj?lvskadebeteende : En litteratur?versikt

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

VÀrdering av varumÀrken -En studie utifrÄn tvÄ företag

Bakgrund och problem: Ett varumÀrke Àr en immateriell tillgÄng som medverkar alltmerpositivt till ett företags ekonomiska stÀllning. Endast förvÀrvade varumÀrken fÄr lov att tasupp i balansrÀkningen vilket regleras av IFRS 3 om rörelseförvÀrv och IAS 38 omimmateriella tillgÄngar. Sedan Är 2005 skall alla noterade koncerner i Sverige upprÀtta sinÄrsredovisning enligt IFRS vilket bland annat innebÀr att immateriella tillgÄngar, dÀriblandvarumÀrken, skall identifieras och separeras frÄn goodwill. Att vÀrdera ett varumÀrke kan varaen svÄr process vid vilken företag lÀgger olika stor vikt. VÀrderingen försvÄras av att det intefinns nÄgon aktiv marknad för varumÀrken.

Mint & vintage : bevarande : hur, vad och varför?

StÀderna vÀxer och stadens omrÄden Àndrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera omrÄdena mer cent­rala och dÀrigenom Àven verksamheterna som varit place­rade dÀr, t.ex industriomrÄden. DÄ dessa ÀndÄ utgör en Ärsring i stadens historia kan det dÀrför vara intressant för kommande generationer att kunna utlÀsa stadens framvÀxt och historia. FrÄgan Àr vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn pÄ vad som rÀknas till kulturvÀrden.

En oanstÀndig frÀlsare : Marcella Althaus-Reids kristologi och Elisabeth Ohlson Wallins Ecce Homo

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Sjuksk?terskors upplevelser av vilka faktorer som bidrar till etisk stress : En litteratur?versikt

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

?Ni upplevde att ni hade en d?lig upplevelse?. En kvalitativ kritisk diskursanalys av f?retags svar p? negativa kundomd?men p? Trustpilot Frida Rapphed

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

SAMMANS?TTNING AV MAKROALGER I SVENSKA ?LGR?S?NGAR eDNA sp?rning och klimatf?r?ndringar

The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support. The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic variation.

Att vÄga ta steget : En kvalitativ studie om hur chefer arbetar med att nÄ sina mÄl och hur en omorganisation har pÄverkat detta arbete

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->