Sökresultat:
502 Uppsatser om Immateriella tillgćngar - Sida 13 av 34
Kvinnors upplevda trygghet vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats
Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.
ĂVERFRĂSEN : den bortglömda maskinen
Mitt examensarbete handlar om den utfasade snickerimaskinen överfrÀsen. Maskinen försvann frÄn verkstÀderna för mer Àn 30 Är sedan och den erfarenhetsbaserad kunskapen om hur den anvÀndes finns hos före detta verkmÀstare och arbetare. Genom platsbesök och intervjuer pÄ verkstÀder och föreningar dokumenterar jag den immateriella kunskap som inte gÄr att finna i litteraturen. Jag kommer sedan sjÀlv göra praktiska tester pÄ maskinen för att verifiera den nyvunna kunskapen men ocksÄ för att undersöka om maskinen har nÄgra anvÀndingsomrÄden i det moderna snickeriet..
VarumÀrke - en tillgÄng i balansrÀkningen?
Uppsatsen behandlar Àmnena varumÀrkesredovisning och varumÀrkesvÀrdering. Syftet med uppsatsen Àr att definiera begreppet varumÀrke, klargöra lagar och normer inom omrÄdet och utreda huruvida varumÀrken kan tas upp av företag som en tillgÄng. VÀrderingsmetoder för varumÀrke ska klarlÀggas och vi Àmnar Àven att förklara hur svenska företag behandlar varumÀrken bÄde redovisningstekniskt samt hur de visar övrig extern information i sina Ärsredovisningar. Vi har anvÀnt oss av litteratur, lagar, normer, intervjuer och en fallstudie för att klargöra vad varumÀrken Àr, hur vÀrdering kan göras samt vad som krÀvs för att fÄ ta upp varumÀrken som tillgÄngar i balansrÀkningen. För att kunna visa hur svenska företag redogör för sina varumÀrken har vi studerat Ärsredovisningar frÄn 20 svenska företag med starka varumÀrken.
Intellektuellt kapital hos svenska noterade bolag : en studie inom lÀkemedelsbranschen
UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.
Allokeringsproblematik : - En följd av IFRS 3 regler?
Bakgrund: Ă
r 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrÀtta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebÀra vÀsentliga förÀndringar för noterade bolag. Syftet med IFRS Àr att försöka harmonisera de olika europeiska lÀndernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jÀmförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angÄende företagsförvÀrv, Àr en del av IFRS. I jÀmförelse med tidigare svenska regler stÀlldes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angÄende iden-tifiering av förvÀrvade tillgÄngar vid ett företagsförvÀrv.
BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt
Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och
sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller
sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver
f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och
samh?llsniv?.
Redovisning av humankapital : Hur ser utvecklingen ut?
Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.
Kvinnors upplevelser av urininkontinens : En litteraturstudie
Bakgrund: Urininkontinens f?rekommer hos b?de kvinnor och m?n, men ?r betydligt vanligare bland kvinnor. Globalt uppskattas det vara miljontals kvinnor som p?verkas. Urininkontinens definieras som ofrivillig f?rlust av urin och kan uppst? i samband med graviditet, f?rlossning eller i klimakteriet.
Möjlighet till prisavdrag för immateriella tjÀnster : vid kommersiella avtal
This study's main objective was to identify adolescents participation in alternative sport activities and which kind of physical activity that was preferred by adolescents who didn't had any earlier experience of sport clubs. The study combined interviews and surveys with the purpose to get both adolescents and sport leaders perspective. A total of five interviews were performed and fifty-four surveys was collected. The results showed that adolescents already physical active were those who participated in alternative sport activities. Who participate in alternative sport activities can depend on habitus, comprehended capital forms and in which social field the sport activities exists..
IFRS 3 FörelseförvÀrv Implementering i svenska storbanker
Bakgrund och problem: Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för koncernredovisning. Den nya plattformen, IFRS, Àr ett steg mot en internationell harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet. En av de nya standarder som ingÄr i IFRS Àr IFRS 3 RörelseförvÀrv. Standarden reglerar hur noterade koncernföretag inom EU skall redovisa förvÀrv av andra företag. Nya reglementet skapar alltid anpassningsvÄrigheter.
Blood on my lips
Keramik, foto. Text, musik. Hur kan dessa element sammanföras? Denna process, bÄde fysisk och psykisk, har varit en bearbetning utav sÄvÀl materiella som immateriella material.I den musikaliska genre jag tillhör finns en mörk sida jag kÀnner ett starkt slÀktskap till. Detta mörker finns alltid i min skugga men stundom blir svÀrtan dÀri djupare.
FoU : Företagens tillvÀgagÄngssÀtt vid aktivering av utvecklingsutgifter
MÄnga stora svenska företag har nÄtt sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar pÄ ett sÀtt sÄ att företaget vÀxer i sitt kunskapsförsprÄng. Detta uppnÄs genom att investera i forskning och utveckling (FoU). FöresprÄkare för aktivering av immateriella resurser sÄsom utvecklingsutgifter pÄstÄr att aktiveringen av utvecklingsutgifter Àr svÄrbedömd, eftersom det i de immateriella investeringarna alltid finns en osÀkerhet, dÄ utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska börsnoterade företag gÄr tillvÀga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstÄ företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som Àr relevanta vid detta beslut ska Àven undersökas.De utvalda företagen som ingick i undersökningen Àr Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgrÀnsad aspekt av ett problem pÄ djupet under en begrÀnsad tidsrymd anvÀnder sig forskarna av en fallstudie.
Ăr sjĂ€lvförvĂ„llat rus en ursĂ€ktande omstĂ€ndighet i den svenskarĂ€ttssalen?
Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.
BevisvÀrdering av sociala medier : Facebook
Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.
Kontaktförbud : Hur fungerar det och vad har det för verkan i praktiken?
Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.