År 2004 påbörjade Bokföringsnämnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebär att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 där var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall också enligt BFN tillämpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det på vissa ställen hänvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, detta framgår av 14 kap.

Allt fler nya företag etableras på den svenska marknaden jämfört med tidigare år. För nystartade företag kan de första åren vara svåra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis är stort. Banker är traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir särskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. Företagsvärdet finns i de immateriella tillgångarna där ägarrättigheter inte kan definieras, vilket gör att få företag kan verka livsdugliga i den sårbara uppstartningsfasen.

Organisation/Organisation Författare/AuthorsVäxjö Universitet Marcus GunnarssonEkonomihögskolan Olof PalmquistVäxjö UniversitySchool of Management and EconomicsDokumenttyp/Type of document Handledare/TutorExamensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/ExaminerRolf G LarssonTitel och undertitel/Title and subtitleMätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock marketSammanfattningBakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material.

Avsikten med denna studie var att utreda frågan: Vilka är de immateriella förutsättningarna i kreativa processer när de omvandlar något från konformt till originellt? Det primära syftet med att göra en undersökning på just det området var att kunna öka möjligheterna till att upprätthålla önskärd kreativitet, vilket enligt studiens resonemang kan understödja problemlösning samt i bästa fall leda från konformitet till originalitet. Undersökningen hade en så kallat abduktiv prägel vilken byggt på att olika teorier och empiriska exempel tillåtits växelverka isträvan att nå målet som beskrevs i föregående stycke. Jag ansåg att genom att välja ut ett antal exempel där originalitet hade uppnåtts skulle det gå att återblicka på de processer om skapat det originella, nämligen de kreativa. Även vissa andra typer av empiriskt material har använts för att skapa bärighet till resonemang och argumentation.

Entreprenörskap är ett begrepp som blir alltmer populärt och idag a?r det reglerat att entreprenörskap ska finnas på schemat inom nästan alla utbildningar. Begreppet konstnär däremot är ett begrepp som inte är lika självklart och populärt inom utbildningsväsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anställning utan istället uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. Då kultur och ekonomi länge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid självklar.

Goodwill är ett omtvistat ämne inom redovisning. I dagens samhälle har företag haft friheten att kunna välja vilken regel i anknytning till goodwill de vill använda och det med hänsyn till vilket resultat de eftersträvar. Våren 2004 offentliggjorde International Accounting Standard Board en ny standard, IFRS 3 för redovisning av företagsförvärv. IFRS 3 går ut på att goodwill inte längre är föremål för planenliga avskrivningar utan istället ska företag genomföra ett ?impairment test? som innebär att företagen genomför en ingående analys av goodwillvärdet årsvis.

Immateriella resurser är i dagens postindustriella samhälle organisationens främsta tillgång. I och med att jämställdhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jämställdhet är en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mätas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt JÄMIX används i organisationer och därmed bidra till en ökad förståelse för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jämställdhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat på JÄMIX i minst två år.

Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar som IFRS innebär för svenska börsnoterade företag. Vi vill även analysera dessa förändringar och se hur de påverkar företagen i verkligheten. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnå syftet. Vi har undersökt teorier kring problemen och därefter jämfört dessa teorier med det empiriska materialet. Grunden för det empiriska materialet har varit intervjuer med koncernredovisningsansvariga på tre börsnoterade företag och intervjuer med två auktoriserade revisorer.

Intellektuellt kapital anses av ma?nga vara en av de sto?rsta drivande faktorerna till fo?retags framga?ng och i litteraturen va?rderas den ofta som skillnaden mellan ett fo?retags marknadsva?rde och dess bokfo?rda va?rde. Market-to-book ratio a?r det relativa ma?ttet som beskriver denna skillnad och go?r det mo?jligt att ja?mfo?ra detta va?rde med andra fo?retag. Ma?let med denna uppsats a?r att underso?ka hur fo?retag redogo?r fo?r sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i fo?retags market-to-book ratio.

Tjänster är fundamentalt annorlunda än varor. Tjänster är immateriella, och kan inte lagras. Tjänster konsumeras och produceras samtidigt i sanningens ögonblick med kunden som medproducent. När den tekniska kvaliteten som erbjuds av tjänsteföretag är likvärdig mellan företag i samma bransch, får den funktionella kvaliteten större betydelse för kundens val av tjänsteutövare. Det här förhållandet är utmärkande för företag i hotellbranschen, där byggandet av kundlojalitet är viktigt.

Intellektuellt kapitalet är värdedrivande immateriella tillgångar sominte finns med i balansräkningen. Kapitalet kan betraktas vara en delav den skillnad som finns mellan företags marknadsvärde ochbokförda värde. Eftersom de finansiella rapporterna inte kan fånga detintellektuella kapitalet experimenterar företag med frivilliginformationsgivning för att förklara för kapitalmarknaden vadskillnaden består av. Det som är intressant med detta är att den, i bristpå riktlinjer, kan ta väldigt olika form. Därför syftar denna studie tillatt hitta likheter och skillnader i rapporteringen samt diskutera vaddetta kan bero på.

Syftet med uppsatsen är dels att studera vilken förankring som en taxiorganisations varumärke kan ha bland företagets växelpersonal dels att undersöka om det föreligger diskrepans mellan vad organisationen vill förmedla med sitt varumärke och de växelanställdas uppfattning om detsamma. Uppsatsen syftar till att försöka förstå och förklara denna eventuella diskrepans genom att knyta an till teorier om rollövertagande, organisationsidentitet och organisationskultur. Forsknings- och teoretiska perspektivI uppsatsen har teorier från det sociologiska fältet används liksom forskningsperspektiv på intern marknadsföring och produktsyn.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ metod där fyra medarbetare och en driftchef intervjuats. Intervjuerna spelades in via diktafon. För intervjuerna användes en strukturerad intervjuguide.ResultatResultatet visar att förankringen av varumärket hos växelmedarbetarna har brister.

Till följd av en ökad harmonisering inom EU skall alla börsnoterade företag inom EU följa och tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar från och med den 1 januari 2005. Företag som berörs är de som har aktier eller skuldebrev noterade på en reglerad marknad. I Sverige är Aktietorget, North Growth Market samt Stockholmsbörsen reglerade marknader. Den största förändringen till följd av IFRS implementeringen är att värdering av poster i balansräkningen kommer att ske till verkligt värde istället för till anskaffningsvärdet. Förändringen av värderingsprinciper kommer i sin tur att leda till en ökad volatitlitet i företagens resultat.

Bakgrund: Inom strategilitteraturen resoneras och diskuteras det om olika fördelar associerade med att vara internationellt verksam. Ett flertal av dessa fördelar återfinns även i resonemangen kring hur företag försöker skapa och utnyttja synergier genom en geografiskt diversifierad verksamhet. Syfte: Vi har för avsikt att utreda vilket teoretiskt stöd som finns för förekomsten av synergier associerade med företagens internationella närvaro, för att med denna utgångspunkt skapa en förståelse för hur internationellt etablerade företag, ur ett konkurrenskraftsstärkande perspektiv, resonerar kring förekomsten och utnyttjandet av dessa synergieffekter. Genomförande: Vi har genomfört tio intervjuer fördelade på studiens fyra fallstudie-företag; Flextronics, ÖPWC, Gunnebo och Attendo. Resultat: Vi har funnit ett teoretiskt och empiriskt stöd för ett fåtal internationellt associerade synergier, men finner de traditionella synergieffekterna intressanta även ur vårt internationella perspektiv.