Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger, verksamma i en grundsärskola i norra Sverige, resonerar kring innehåll och metodval i den sexualundervisning de bedriver alternativt inte bedriver. För att ta del av pedagogernas resonemang har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med fyra verksamma pedagoger i grundsärskolan. Resultatet har diskuterats utifrån queerteori och sociokulturell inlärningsteori. Två av pedagogerna ansåg att det bedrivs sexualundervisning i verksamheten medan de andra två menar att sexualundervisning inte bedrivs. Resultatet visar att den vanligaste metoden för sexualundervisning är spontana dialoger som följer av elevers frågor.

Syftet med studien är att utifrån hemtjänst personalens erfarenheter få en förståelse för vilket behov äldre personer i eget boende har av kreativa aktiviteter. Urvalsgruppen bestod av hemtjänstpersonal från fyra kommuner, fördelat inom två län med en medelarbetstid i hemtjänsten på 18 år. Datainsamlingen inhämtades i form av semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Tre huvudfrågor med följdfrågor låg till grund för intervjuerna. I resultatet framkom tre kategorier vilka belyste och gav förståelse för behovet av kreativa aktiviteter, dessa var: ? Faktorer som påverkar behovet av kreativa aktiviteter?, ?Uppmärksammat behov av kreativa aktiviteter? samt ? Kreativa aktiviteter ger livslust?.

Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva variationen av strategier som elever använder sig av vid behandling av diskreta mängder inom tal i bråkform, då uppgifterna är av varierad art och där objekten är ordnade såväl som oordnade. För att erhålla ett brett underlag genomfördes uppgiftsdiagnoser, på 78 elever i årskurs sex, vilka utifrån elevernas svar och anteckningar analyserades för att identifiera förekommande strategier. Analysen resulterade i elva skilda strategier inom fyra övergripande kategorier: heltalstillämpning av tal i bråkform, formation av helhet, formation av enhet och operation på och med tal i bråkform.De ingående strategierna i kategorin heltalstillämpning av tal i bråkform nyttjar bråkuttryck som heltal på så vis att de ingående talen antingen utgör ett antal objekt eller ses som föremål för en operation. Inom formation av helhet ingår strategier inom vilka eleverna på olika sätt delar upp helheten utifrån nämnarens storlek medan strategierna inom formation av enhet har det gemensamt att eleverna utifrån sin förförståelse grupperar de ingående objekten i enheter. I vissa fall samlar eleverna objekten i större grupper medan elever i andra fall ser till varje enskilt objekt.

I denna studie får elever i skolår 1-4 möta ett för dem okänt roulettinspirerat lyckohjulsspel. På detta spelar fyra barn åt gången med två barn i varje lag. Sammanlagt deltog 60 barn under 15 spel i undersökningen. Undersökningen gjordes under våren 2005 och datainsamlingen gjordes på X-perimenthuset i Växjö. Syftet med studien var att beskriva barnens möte med lyckohjulet och försöka kartlägga och förklara vilka resonemang barnen använde för att motivera sina satsningar under spelet.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

ABSTRACTSusann   Paulsson- Sitt här och språka med mig. En studie om förskolepersonals tankar och resonemang om språkutveckling och barn med språkstörning-Sit down and talk to me. A study of preschool pedagogues beliefs about language development and children with specific language impairmentAntal sidor: 46Syftet med studien är att få en inblick och en förståelse för förskolepersonals  resonemang och tankar om språkutveckling och barn med språkstörning. Mitt syfte är också att studera om det finns tillräckligt med en förståelse på en förskola om barn med språkstörning. Jag vill fördjupa förståelsen för hur ett urval av förskolepersonal tänker och resonerar därför har jag valt att studera en förskola närmare, syftet med studien är inte att kunna dra generella slutsatser om hur all förskolepersonal tänker.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

 I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använder kreativa aktiviteter.  Kreativa aktiviteter som behandlingsmetod inom arbetsterapi har bevisat positiv effekt på individens hälsa. Inom psykiatrisk vård hjälper kreativa aktiviteter personer med psykisk ohälsa att hitta vägen tillbacka till ett tillfredställande liv. Dock saknas det tillräckligt med data hur svenska arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys för analysen av insamlade materialet.

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket eller vilka sätt lärare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lärares användande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de på att träna elever i grupparbete och hur ser de på förhållandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen är av kvalitativ karaktär där metoden för insamling av data består av enskilda intervjuer med sju gymnasielärare som arbetar på både yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lärarna som arbetar på rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lärare på studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lärarna ser på att träna elever i grupparbete ser man att vissa av lärarna är mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att träna eleverna i grupparbete, medan vissa är mer abstrakta i sitt resonemang.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras på olika nivåer. .

AbstractIntroduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ?god revisorssed?. This is specified through FAR?s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003.

Kreativitet och kulturella produkter får allt större betydelse i tillväxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri från andra, är bland annat den kreativa medarbetaren som känner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mål som denne strävar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mål. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehålls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens påverkan på vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvård. Till vår hjälp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. Frågeställningar: Vi har använt oss av två huvudfrågor som vi därunder bryter ner i konkreta frågor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvård?Vilken typ av etik använder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de på etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de på prohibition? Hur ser de på drogbruk? Hur ser de på människan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de på harm reductions påverkan på samhället?2 Hur kan man förstå harm reductionmetoders framväxt ur Baumans sociologiska perspektiv?Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhället? Hur kan harm reduction rättfärdigas etiskt utifrån ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsättningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions ställning i det senmoderna samhället? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter.