Syftet med denna studie var att få en uppfattning om hur specialpedagogisk verksamhet hanteras i grundskolan. Vi valde att se på hur verksamheten fördelas mellan flickor/pojkar och på olika uppgivna orsaker (t.ex. ämnessvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter), samt hur verksamheten utformas och hur urvalet av elever till verksamheten går till. Vår ambition var också att få en inblick i lärares resonemang om specialpedagogisk verksamhet. Undersökningsgruppen svarade på frågor via enkäter och därefter blev några av lärarna intervjuade.

I denna studie har vi intervjuat fem fritidslärare med hjälp av en vinjett som utgångpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angående genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslärarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende på kön. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lärares tal om pojkar och flickor. För att få de svar som studiens syfte och frågor kräver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frågeställningar som studien utgår ifrån lyder: hur konstrueras genus i lärares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lärare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus är något som, utifrån de intervjuade fritidslärarnas perspektiv, inte får någon större uppmärksamhet i deras arbete.

Syftet med vår studie har dels varit att undersöka vilka aktiviteter kring läsning av skönlitteratur lärare använder sig av, med fokus på språkutveckling samt att undersöka vilka grunder dessa lärare vilar sina val av aktiviteter på. Vår hypotes var att endast läsning i sig inte bidrar till språkutveckling, snarare att det är aktiviteterna kring det lästa som främjar språkutvecklingen. Vi gjorde en kvalitativ studie, med tre observationer, där vi ville se hur lärarna jobbar med aktiviteter och kring skönlitteratur och vilka förutsättningar dessa kan ha på språkutvecklingen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi gjorde även fyra semistrukturerade intervjuer, för att ta reda på vilka grunder lärarnas val av aktiviteter vilar på och deras resonemang kring språkutvecklingen. Den tidigare forskningen som vi har presenterat, säger att det är av stor vikt att man följer upp det lästa i form av olika aktiviteter, både muntligt och skriftligt, eftersom att det stimulerar elevernas språk och lust att lära.

Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhållande till staden som den skiljs från genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det är ett avstånd till stadskärnan där alla funktioner såsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.Regionförstoringen ställer krav på mindre orter och småstäder när avstånd mäts i tid istället för kilometer, samtidigt som kraven på attraktiva boende- och livsmiljöer ständigt ökar i konkurrensen om nya invånare. Förhållandet mellan stad och land är en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de städer och orter som inte är dominerande i regionen.Sölvesborg är en småstad med medeltida rötter i Blekinge län som har haft en stor nedgång i sitt näringsliv när den stora arbetsplatsen på orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden är en trädgårdsstad, som ligger på Sölvesborgsvikens västra sida, som lockar med ett attraktivt boende med närhet till både skog och skärgård.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare ser på behov och motivation i förhållande till elevers lärande, och att undersöka vad som sker när elever inte ser behovet av att lära sig saker som något viktigt. Utvecklingspsykologin har fungerat som utgångspunkt då vi behandlat våra frågeställningar. Uppgiften har också innefattat att ta reda på hur lärare arbetar för att främja motivationen hos sina eleverna. Vi har intervjuat sex lärare från grundskolan. En trend vi såg hos de äldre lärarna var att de upplevde att eleverna är mindre motiverade nu än tidigare.

BAKGRUND: Ljud är en del av livet. Hur man upplever eller uppfattar ljud är olikaoch individuellt. I dagens förskolor förekommer det positiva ochnegativa ljud. Musik och sång är ljud som ofta upplevs som positiva,medan ljud från ventilationssystem, barnskrik, telefonsignaler ochljudet från hårda lekmaterial kan upplevas som störande ochoönskade.SYFTE: Vi vill med vår studie undersöka vad pedagoger har för upplevelseroch resonemang kring sin ljudmiljö i förskola.Våra tre frågeställningar är:Hur påverkas den psykosociala miljön av ljudmiljön?Hur påverkas pedagogernas arbete och barnens vardag?På vilket sätt arbetar pedagogerna med att förändra sin ljudmiljö?METOD: Studien är gjord med self report som metod, och är kvalitativ.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen.

Omkring 30 elever i de senare åren av gymnsieutbildningen fick av mig diskussionsuppgifter i vilka de skulle jämföra en svensk översatt text med dess originalversion på engelska. Sammanlagt svarade 17 elever på uppgifterna. Genom frågor för enskilda reflexioner inom ämnet, samlade jag mycket information vilket jag sedan kom att använda för att resonera kring min huvudsakliga fråga. Frågan behandlar hur personer utan nämnvärda förkunskaper eller intresse inom översättningsteori reagerade på en översatt text i jämförelse med dess originalversion. Diskussionsuppgiften genererade goda reflexioner hos ungdomarna som kan liknas vid dem som förs inom de teoretiska skolorna.

It was the purpose of the present study to explore thoughts and lines of reasonings concerning body perspectives in school. Based on students at a secondary school and on analyses of the curricula of the school, I reason about how we see the human being and the importance of it in school. In the introduction I start out from observations and highlight the body as a communicative channel leading up to the issue of students? basic view of man as integrated or devided in body and soul. A study of twelve interviews of students shows that thoughts about the two perspectives had not been identified until now but that a great deal of interest existed for discussion on this subject.

At the turn of the century 18/1900 Swedish law looked upon young people as being adults at about the age of 15. At 15, the young person had left school, had his first employment and provided for himself and also had been confirmed to full membership of the Swedish State Church. Thus he was to be considered an adult and responsible for his actions. Parents, society/school and Church had done what was expected of them and now it was up to the 15-years old to live according to the laws and to be punished if the laws were broken. Over the following hundred years, at the time of the millennium, Swedish society changed a lot.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

The school can be seen as a place that reflects the wider community. Here is a school welfare officer an important representative of the school social work. The main subject of our study is to clarify how the school welfare officers? talk about documentation in the individual meeting with the pupil. Through individual interviews with five school welfare officers in elementary schools in three municipalities in the southern part ofSweden, we have attempted to explore these main research question.In addition to qualitative interviews we have accomplished a survey study that included 178 school welfare officers throughout the country.The result of our two studies demonstrates the school welfare officers? free work where the choice to document or not is wide.

I detta arbete studeras ett försök att formulera frågemallar för reflektionsarbete i ämnet slöjd enligt Kreativ Frågeställning, ett moment ur en metod kallad LIP, LösningsInriktad Pedagogik. Detta för att ge eleverna förutsättningar att med metodens processfrågor (öppna frågor) kunna reflektera över hela slöjdprocessen och nyvunna kunskaper. LIP är egentligen att se som ett övergripande förhållningssätt som riktar sig mot avvikelser mot normer och osociala beteenden, till exempel störande av ordning i klassrummen, prat, ?trams? och så vidare. Arbetet är en kvalitativ empirisk undersökning av elevers planering och reflektionsarbete före och efter slöjdprojekt och undersökningen sker helt och hållet i den vardag elever och lärare rör sig i.

BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jämställdhet utifrån ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som är aktuella för studiens område lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhället kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrån ett genusperspektiv.