Introduktion: MR-undersökningen är en teknik som blivit alltmer vanligt inom medicinsk diagnostik. Trots att MR-tekniken är en bra metod för att upptäcka patologi och skador kan MR-undersökningen vara associerad med rädsla, oro och ångest hos patienter. Många gånger har patienter liten kunskap om undersökningsprocessen. Informationskällor kan vara vänner eller anhöriga och genom deras erfarenheter skapar patienter egna idéer och uppfattningar om MR-undersökningen. Mötet mellan röntgensjuksköterskan och patienten är kort, vilket gör att röntgensjuksköterskans omhändertagande av patienter kan vara avgörande för patientens upplevelse av trygghet och välbefinnande.

Mirbazel SH. Jämförelse mellan kvinnor och mäns överlevnad baserad på resultat från arbetsprov och myokardscintigrafi. Examensarbete i Biomedicinsk Laboratorievetenskap, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde för Biomedicinsk Laboratorievetenskap, 2011. En av de vanligaste orsakerna till död både i utvecklingsländerna och i västvärlden är hjärtinfarkt som drabbar vanligtvis individer över 65 år. Hjärtischemi är den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt/ plötsligt hjärtstopp.

A vulnerable group in society is people with ASD (autism spectrum disorders) or autism. This group seems to increase, mainly due to genetic factors but also environmental problems. Medical research has accelerated in the U.S. and Europe. The biggest problem for people with disabilities is the inability to communicate, both verbally and socially.

Introduktion: Fosterdiagnostik med magnetkamerateknik (MR-teknik) har utvecklats mycket den senaste tiden och använts som en kompletterande metod till ultraljudsundersökning. Magnetkamera ger ingen joniserande strålning till patienterna, samt ger en mycket mer detaljerad bildinformation än vad andra metoder gör. I samband med MR kan de gravida kvinnorna uppleva olika psykiska påfrestningar genom både själva MR-undersökningen och oro för barnets hälsa. Även om MR-fosterdiagnostiken anses vara en säker undersökningsmetod för fostret föreligger det ändå en ovisshet angående de effekter som kan förekomma. Syfte: Syftet med examensarbetet är att genom publicerad forskning få kunskap som kan utveckla röntgensjuksköterskans möjlighet att ge optimalt stöd och information till gravida kvinnor vid fosterdiagnostik med MR-teknik utifrån följande aspekter: 1.

A vulnerable group in society is people with ASD (autism spectrum disorders) or autism. This group seems to increase, mainly due to genetic factors but also environmental problems. Medical research has accelerated in the U.S. and Europe. The biggest problem for people with disabilities is the inability to communicate, both verbally and socially.

Introduktion: I nuläget är Röntgenmammografi det första valet vid bröstcancerdiagnostik och har en genomgående sensitivitet på 78- 85 %. Vid avbildning av tätare bröstvävnad sjunker sensitiviteten och specificiteten för Röntgenmammografi och antalet falska positiva resultat ökar, vilket leder till onödiga biopsier,          Under 1990-talet utvecklades Breast Specific Gamma Imaging (BSGI) (Aktolun et al. 1992). BSGI är en teknik utvecklad för bröstavbildning. Tanken var att BSGI skulle komplettera Röntgenmammografi vid avbildning av tätare bröstvävnad.          Studier från Palmedo et al.

Magnetic resonance Imaging (MRI) has the potential to be used for the diagnosis and study of osteoarthrosis in the equine tarsal region. In the development of new diagnostic MRI techniques cadaver specimens are often used. To allow the use of cadaver legs for these types of studies it is important to know the effect of time after death on the MRI image. Since the relaxation times are temperature dependent, it is interesting to examine whether the time after death and the temperature of the cadaver may play a role in the image appearance and quality. The radio pulse sequences that show the different types of tissues are also important to know when pathological evaluation with MRI is used.

Före år 1895 kunde läkarna endast ställa en sannolik diagnos utifrån vad patienten kunde berätta och om det syntes någon förändring på utsidan av kroppen. Med röntgen blev det möjligt att se insidan av patienten utan att först skära upp densamma, man kan säga att säga att röntgen blev startskottet för diagnostisk avbildning.Vidareutvecklingen av röntgen gav CT (Computed Tomography) där röntgenrör och detektorer roterar runt patienten samtidigt som patientbordet förflyttas. Förutom CT utvecklades även MRI (Magnetic Resonance Imaging), PET (Positron Emission Tomography) och Ultraljud. Gemensamt för alla dessa olika metoder är att det produceras 3D-bilder.1990 kom en helt ny metod för diagnostisk avbildning, OCT (Optical Coherence Tomography), genom att mäta fasförskjutningen och intensitet av reflekterande ljus, ger det i realtid och oförstörande mätning (in vivo) en upplösning på 1 till 15 µm, mycket högre än alla andra vanliga bildåtergivningstekniker. OCT-maskinen kan jämföras med ultraljud, som använder reflektion av ljudvågor för tolkning [1].De första OCT-maskinerna var av typ TD (Time Domain), dessa hade låg upplösning och låg skanningshastighet.