Det här arbetet handlar om berättelser som ett sätt att skapa identitet och sammanhang. Jag har inriktat mig på berättelser på museer; hur berättelserna kan se ut, vilken funktion de kan fylla och vad man bör ha i åtanke när man vill använda sig av berättelser på ett museum.Arbetet bottnar i teorier kring historiemedvetande och berättelser som identitetsskapare och tar även upp frågan om historisk korrekthet och hur man kan hantera berättelser som handlar om svåra saker. Jag har ställt frågor till museipersonal om hur de ser på berättelser och hur de använder sig av berättelser i sitt arbete.Mitt arbete har dels varit inriktat på museer i stort och dels mot ett specifikt museiprojekt, Två museer i Fisksätra, som drivs av Nacka kommun. Syftet har varit att undersöka hur museerna i Fisksätra skulle kunna samla in och använda sig av berättelser för att förmedla information och skapa identitet..

Avsikten med det här examensarbetet är att studera ramfaktorerna för användning av museum i undervisningen, vilka resurser museer har för studenter och att undersöka tre lärares attityder gentemot användningen av museer i undervisningsprocessen. Avsikten är också att undersöka vilka historiedidaktiska effekter som användningen av museer i undervisningen kan ha. Målet är också att försöka ta reda på hur samarbetet mellan skolor och museer kan utvecklas och förbättras. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre museipedagoger samt tre lärare. Undersökningen visar att det finns tre typer av ramfaktorer som påverkar användingen av museer i undervisningen; konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och fysiska ramfaktorer.

The purpose with this thesis is to study how the arranging of archaeological objects in permanent exhibitions has changed over time. To find out about this I have been analysing three museums with prehistorical permanent exhibitions. The exhibition at Statens Historiska museum was produced in 2005, Nationalmuseum in Köpenhamn was produced in 1972 with additions from 1988 and 1995 and, finally, Malmö Museer exhibition which was produced in 1977. These exhibitions have been compared to analyse developments during the last 30 years. The result shows that there are different ideals within the exhibitions.

The essay depicts the opposite views of the director and an actor during the filming of a specific scene in a feature film. The actor feels that he is not being listened to. This leads to unforeseen consequences for the director, as the actor no longer wishes to take part in the marketing of the film prior to its opening night. Everything is seen from the director?s point of view, she is working in a film world dominated by men.Questions are being asked if the director?s instructions are clear enough or if the actor, fearing getting lost, is mixing up his own feelings with those of the character he is portraying? What happens to the collaboration and how does it affect the rest of the team and the completion of the production? The director is also the producer.

Denna studie avser undersöka två pedagogiska praktiker med utgångspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlärare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhållningssätt till konst och bilder. Metoden som används är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjälp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

Uppsatsen handlar om Malmö konstmuseums fasta utställning "Från 1500 till Nu" och hur besökaren förhåller sig till utställningen ur ett makt-, genus- och identitetsperspektiv. Uppsatsen är inriktad på museibesökare som fungerar som informanter. Upplevelsen på museet, historia och kulturarv, identitet, äkthet och sanning, kvinnors plats i utställningen är några av de punkter som tas upp. Uppsatsen undersöker hur informanterna relaterar till utställningen, vad de vill att museet ska erbjuda dem och hur besökarna använder det de tagit del av på museet..

Detta arbete behandlar utvecklingen av en komplett webbsida för Grenna Museum innehållande en administrerbar webbutik.Implementationen är baserad på designoriginal från företaget Cargando. Baserat på denna design skapades grunden till webbsidan med hjälp av tekniker såsom XHTML och CSS. Därefter lades dynamiskt innehåll i text- såväl som bildformat till med hjälp av ASP.NET och språket C#. En databas skapades för att lagra textinnehåll såväl som produktinformation, båda vilka är möjliga att redigera i webbsidans administrationsgränssnitt.Resultatet av arbetet är en fullt fungerande webbapplikation med avancerade möjligheter till produktadministration. Arbetet har visat att verktygen som .NET-ramverket erbjuder varit lämpliga att nyttja för applikationer av denna typ.

The aim of this Master?s thesis is to research how the Göteborg City Museum places their organization in a context of culture policies andmuseology.The discursive analysis constitutes the methodical frame for this thesis. According to the analysis of this thesis, since an increasing influence of a market-­oriented discourse, an antagonism between a sociological pathos and a market-­oriented instrumentality seems to be the major theoretical clash at the museum. Inside the organization though, the personnel lacks broader insights concerning these theoretical conflicts, but the stressed economic situation creates no room for further theorization. There is a risk to get caught in a market-oriented discourse where there is no time to reflect on the effects of the discourse because of the lack of time that the discourse itself generates.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag? (2) Jag minns det för att?Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt.

Dokumentation av en Tävlingsprocess - Jøssingfjords Stenbrottsmuseum Avsikten med detta examensarbete var att utföra en tidsbegränsad tävling och samtidigt dokumentera arbetsprocessen. När tävlingsförslaget var färdigställt analyserades processen och resultatet. En strategi för hur projektet skulle arbetas vidareformulerades sedan.Målet var att hitta en personlig dokumentationsform som skulle ge en bra översikt av arbetet och som förhoppningsvis också skulle kunna användas för att hitta eventuella svagheter eller negativa mönster i den egna arbetsprocessen.Vid slutgenomgången ska projektet beskrivas genom processen tillsammans med de reflektioner jag och mina handledare har haft under projektets gång.Programval:Jag valde att använda programmet från en tävling som var aktuell när examensarbetet började. Tävlingen var ett stenbrottsmuseum i södra Norge. Initiativtagare var Dalarne rådet och programmet .

The aim of this essay is to study how older art can be used to illustrate our contemporary society with a critical view and also to contribute to the discussion of for what reason we keep our public collections.My essay is based on a case study of the 2008 summer exhibition ?Queer: desire, power and identity? at Nationalmuseum. The exhibition used art from different eras to show how the ideals, norms of gender, and how the symbols for power have changed throughout history. It also reveals how certain art or artists have been excluded from art history due to their sexual orientation.This study is based on three questions:-          How can older art be used to illustrate a to our society contemporary theme?-          How can a public museum make an exhibition with a clear and active message?-          How can a clear and potentially sensitive message be shown without risking to be provocative towards either the visitors or the person(s) it is about.My material is based on the exhibition, the work material from the museum, protocols, photographs, exhibition texts, and interviews with the creators of the exhibition.

Denna studie diskuterar hur kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, är uppbyggt och hur dess utformning gör att anspråk på historisk representation och autenticitet. De tre män som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping är konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frågade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansåg informanterna att Gamla Linköping är ett levande samhälle som illustrerar det förflutna.Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna på Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsätta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhållande till Gamla Linköping miljön.Studien är indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, Dåtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?.

Titel: Ungdomar tycker att museer är tråkiga, eller?Författare: Susanne Jansson och Madeleine ThyrssonUppdragsgivare: Röhsska DesignmuseumKurs. Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 18356Syfte: Att undersöka och få en förståelse för hur museum kan presentera och utforma sina utställningar så de upplevs attraktiva av ungdomar.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med åtta ungdomar i femtonårsåldern från olika högstadieskolor runt om i GöteborgHuvudresultat: Ungdomarna har en något negativ uppfattning om begreppet museum. När det gäller deras erfarenhet och uppfattning om att besöka museer har de en något mer positiv uppfattning. Bland respondenterna är det inte alla som är positiva till interaktion, men flertalet tycker att det är kul.

This essay tries to show how The Swedish Museum of Architecture, Stockholm, with the exibition Architecture in Sweden - Function, Design and Aesthetic through the Ages, presents and represents architecture. It is stated that this is done in a multi-perspectival, multimedial fashion, with the aid of, for example, photography, models and mixed material surrounding the wide concept of ?architecture?. One chapter discusses the relationships between the exhibition on site, the exhibition catalog and the museum´s website. Another chapter argues that there can be no essential or perfect representation of architecture, although this utopian wish most certainly exists even today.

Jag ville skriva om Sven Ljungberg och undersöka hur han arbetar, och på vilket sätt han lyckats att bli profet i sin egen hemstad. Man träffar på hans konst på många platser, till exempel utsmyckningen av predikstolen i Hinneryds kyrka. Förutom att det finns ett museum i hans namn har det skrivits mycket både av och om Sven Ljungberg. Till exempel utkom 1985 Anne Lidéns biografi Sven Ljungberg, målare. Jag vill karakterisera den som en hyllning till hela konstnärskapet.