Sök:

Sökresultat:

170 Uppsatser om Imaginary geography - Sida 12 av 12

Empiriska samband mellan fältdata och satellitdata för olika bokskogsområden i södra Sverige

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målet med studien är att se vilka samband som finns mellan insamlad fältdata och beräknad satellitdata för bokskogsbestånd i södra Sverige (Häckeberga naturreservat och naturområde).Fältdata som använts består av uppskattat bladyteindex, beräknad biomassa samt kategoriserade åldersgrupper av 19 provytor bokskog (Fagus Sylvatica), indelat i tre grupper. Provytorna är 2025 m2 och består av homogen bokskog som motsvarar 3*3 pixlar i satellitdata.Skogens bladyteindex uppskattas med hjälp av registrerad data från instrumentet LAI-2000 Plant Canopy Analyzer. LAI-2000 registrerar förhållandet mellan den strålningsmängd som når toppen av vegetationstäcket och den strålning som transmitteras ner genom bladverket. Definitionen av bladyteindex är den sammanlagda bladarean (m2) per markarea (m2) och är således enhetslöst. En skog kan ha ett indexvärde från noll och uppåt.

Modellering av kväveavskiljningen under fyra år i en anlagd våtmark på Lilla Böslid, Halland

Populärvetenskaplig sammanfattning: Kvävebelastningen på sjöar och hav har ökat markant de senaste tiotal åren. Jordbruket stårför ca 50 % av de svenska kväveutsläppen som människan bidrar till. En ökadkvävebelastning på haven kan leda till övergödning, vilket får en stor negativ effekt påvattenekosystemen. Ett sätt att minska övergödningsproblematiken är att öka vattnetsuppehållstid i landskapet genom att anlägga nya eller restaurera gamla våtmarker ijordbruksintensiva områden som t ex. Halland och Skåne.

Extraterrestrisk och terrestrisk kromrik spinell i fanerozoiska kondenserade sediment

This study aims to assess the normal inflow of extraterrestrial chromite to Earth. The results from the investigationare compared to earlier studies of middle Ordovician Orthoceratite Limestone in which 1 - 3 extraterrestrial chromitegrains ( >63 ?Êm ) per kilogram limestone were found. These values have been interpreted as evidence of a twoorders of magnitude increase in the flux of extraterrestrial matter to Earth during a part of middle Ordovician.From an early Paleocene marine sedimentary sequence with known sedimentation rate in Zumaia, northernSpain, 90,5 kilogram of condensed limestone, dated to about 63 Ma, was sampled. The limestone was dissolved inhydrochloric- and hydrofluoric acid and the residue was sieved and searched for opaque minerals under the binocularmicroscope.

Uppskattning av mängden kol i trädform : en metodstudie

Som ett led i de åtaganden som ställs på de länder som har undertecknat Kyotoprotokolletmåste landvisa kolbudgetar fastställas. För att fastlägga bra kolbudgetar ärdet viktigt att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiskaområden. Detta dels för att kunna uppskatta befintliga mängder och dels för att kunnapåvisa förändringar över tiden.Denna studie hade som huvudmål att uppskatta kolmängden i trädform inom ett 28,3hektar stort, hundraårigt skogsområde vid Norunda i Uppland. Den metod somanvändes medför relativt låga krav på utrustning och förkunskaper. Metoden byggerpå att trädens brösthöjdsdiameter, höjd och kronlängd mäts in inom ett antalmätplottar.

Användning av globala satellitdata för uppskattning av spannmålsproduktion i västafrikanska Sahel

Populärvetenskaplig sammanfattning: Det var torkan under åren 1968 - 1973 som fokuserade världens uppmärksamhet till Sahelregionen, som är ett smalt bälte mellan Saharaöknen i norra Afrika och grässlätterna söder därom. De ovanligt torra åren hade lett till matbrist i form av förstörda skördar och annan vegetation, samt boskapsdöd. Året 1973 nådde torkan sitt klimax i Sahelområdet, vilket fick till följd att 50% av boskapen dog och hungersnöden tog mer än 100 000 människoliv (MacDonald 1986). Bilder och historier om undernärda barn och död boskap stimulerade en enorm katastrofhjälp. Denna kortsiktiga hjälp har följts av mer långsiktig hjälp för utveckling av Sahelländerna.Under de senaste 20 åren har torrperioderna blivit alltfler och man tvistar om huruvida det rör sig om klimatförändringar eller klimatvariationer.

<- Föregående sida