I den hÀr uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjÀnst och skola. Mina huvudfrÄgor har varit att undersöka samarbetet mellan de tvÄ organisationerna, samt ta reda pÄ hur detta upplevs av de som Àr yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handlÀggare pÄ socialtjÀnsten. Den hÀr uppsatsen har utgÄtt frÄn fem olika arbetsplatser, men för att fÄ en allmÀn uppfattning om vad som gÀller, eller vad som enligt lag bör rÄda, presenterade jag inledningsvis nÄgra viktiga lagar. Till dem hör anmÀlningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar Àr skyldiga att genast anmÀla till socialtjÀnsten om de fÄr kÀnnedom om nÄgot som kan innebÀra att socialtjÀnsten behöver ingripa. En annan relevant lag Àr Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjÀnst, dÀr den senare har en mycket strÀngare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler frÄn denna.

Bakgrund: Globaliseringen leder till att lÀnder i allt högre utstrÀckning konkurrerar med varandra om uppmÀrksamhet, respekt och tillit frÄn investerare, turister, konsumenter, donatorer, invandrare och media. Ett kraftfullt och positivt varumÀrke utgör dÀrför en viktig konkurrensfördel. VarumÀrkesprofilering och branding, Àr de sÀtt pÄ vilka en organisation kommunicerar, sÀrskiljer och symboliserar sig sjÀlva gentemot sina kunder/klienter. National Branding Àr samma sak, men för ett land. Argumentet för National Branding Àr, i dagens globaliserade vÀrld, att det finns en acceptans för konkurrens mellan lÀnder för att erhÄlla uppmÀrksamhet av vÀrlden och dess tillgÄngar.

Barnen som publik har blivit en allt viktigare mÄlgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mÀngd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och mÄnga studier Àr gjorda om innehÄllet i olika barnprogram, men mycket litet Àr skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den hÀr uppsatsen Àr att frÄn ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehÄllet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berÀtta om vÄrt samhÀlles syn pÄ sport, barn och kön. Genom att studera innehÄllet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehÄllsanalys samlats in.För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudomrÄden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstÄ och synliggöra hur programinnehÄllet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport.Med hjÀlp av medieteorier frÄn bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjÀlp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framstÀllningsform.

Amurleoparden Àr ett av vÀrldens mest hotade kattdjur och man uppskattar att det endast finns ett fÄtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med mÀnniskan om bÄde bytesdjur och levnadsomrÄde. Dessutom hotas djuren av utrotning pÄ grund av att det lÄga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i djurpark Àn i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig. Djur som hÄlls i fÄngenskap kan börja bete sig onormalt.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier sÄ kan slutsatser dras om hur riktningen pÄ det europeiska samarbetet kommer att bli.

Sammanfattning/abstrakt Dunér, Pia (2014) ?Design for all? ? ett perspektiv pÄ inkluderingsbegreppet (?Design for all? - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Begreppet ?Design for all? kommer frÄn forskningsfÀltet ?disability studies? och bygger pÄ en förÀndring i synsÀttet hos de som arbetar med personer i behov av sÀrskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rÀttigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara pÄ individer med funktionshinder utan involverar alla individer som Àr i svÄrigheter utifrÄn exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att anvÀnda begreppet i min studie vid en förelÀsning av Claes Nilholm dÀr han nÀmnde det som en vidareutveckling av inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ?Design for all? Àr intressant utifrÄn att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och inkludering.

Studien undersöker konkurrensstrategier med hjĂ€lp av immaterialrĂ€ttsligt skydd: Om, och hur, det Ă€r möjligt för ett företag att anvĂ€nda patentskydd som ett starkt konkurrensmedel pĂ„ en attraktiv marknad?Om vĂ„ra utvalda respondenter ansĂ„g att patentstrategier leder till diskriminering av konkurrenter och kunder om företag med ensamrĂ€tt vĂ€ljer att nischa sitt produktutbud? Om patentrĂ€tten behöver vidareutvecklas för att matcha lagstiftning gĂ€llande konkurrens? Är det möjligt att införa en klausul om rĂ€tt att utfĂ€rda tvĂ„ngslicenser i PatentrĂ€tten som Ă€r generaliserbar och lĂ€ttare att tillĂ€mpa Ă€n den vedertagna?Detta Ă€r en kvalitativ studie, i vilken vi hela tiden strĂ€vat efter att fĂ„ en helhetsför-stĂ„else. DĂ€rför har vi varit öppna med vĂ„r tanke med arbetet för vĂ„ra respondenter, och Ă€ven försökt hĂ„lla oss objektiva genom arbetet. NĂ„got som emellanĂ„t varit svĂ„rt dĂ„ vi har en för-förstĂ„else och Ă€ven en ifrĂ„gasĂ€ttande ansats. I början av arbetet lĂ€ste vi pĂ„ och samlade in intressant litteratur för att öka vĂ„ra kunskaper i Ă€mnet.

Denna studie har visat att NLP-coacher upplever att de arbetar mycket med nÄgotsom de kallar för rapport. Det Àr ett sÀtt för dem att nÀrma sig och skapa samspelmed sin klient. Genom att skapa god personkemi lÀttar coacherna upp stÀmningenoch lÀgger en god grund för arbete med klienten. God rapport leder till, vadcoacherna upplever, ett bÀttre sinnestillstÄnd för att diskutera problem ellerutmaningar. Rapport skapar de genom att matcha och försöka passa in i klientensvÀrld.

Hur pĂ„verkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? PĂ„ vilket sĂ€tt pĂ„verkar invĂ„narnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpĂ„verkas det mĂ€nskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmĂ€nniskor idag och pĂ„ vilket sĂ€tt manifesteras och upprĂ€tthĂ„lls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som krĂ€ver en mer resurssnĂ„l konsumtion?Det hĂ€r arbetet diskuterar konsumtionssamhĂ€llet, tronpĂ„ ekonomisk utveckling och stĂ€ndigt högre materielltvĂ€lstĂ„nd som en vĂ€g till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar bĂ„de kring vad kommersiella krafter fĂ„rför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhĂ€llet pĂ„verkar vĂ„r tids uppfattningom vad som Ă€r stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhĂ€llet tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som stĂ€lls mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,frĂ„n gĂ„gatan till gallerian, frĂ„n det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig frĂ„n invanda förestĂ€llningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt hitta bĂ€ttre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet pĂ„ grĂ€nsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt prĂ€glad stadsmiljö studerasnĂ€rmare.