The aim of this study is to have a deeper understanding about the motivations and the obstacles of an immigrant?s language learning. I have studied the problem with focus on integration and language learning. The study is principally based on deep interviews with Turkish immigrants. I have studied the question by means of a socio-cultural perspective of learning; Mead?s conceptions I, Me and the generalised other; Scheff?s conception, the social bonds and Freire?s conception, dialog and Asplund?s conception social responsiveness.

Denna uppsats ämnar behandla hur barn i de små storlekarna mellan 62-86 framställs i Hennes & Mauritz-klädkataloger. Syftet med studien är att uppmärksamma hur normer och föreställningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klädkatalogerna för att på så sätt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen består av tre H&M-kataloger från året 2013. Annonsbilder på barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framställs i olika sorters reklam.

Idén till denna uppsats kom ifrån den svenska dokumentären Det svenska sveket som sändes på SVT den trettonde maj 2007. Dokumentären behandlade den svenska synen på barnuppfostran ur ett mångkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsättas för våld i hemmet, samtidigt som samhället idag inte riktar några specifika åtgärder mot denna utsatta grupp.Syftet med vår uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser på våld som en kulturell faktor. De frågeställningar som vi främst har arbetat efter är: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende på uppfostring, barnsyn och föräldraskap? Vilka konsekvenser innebär det för barn att växa upp med aga, enligt våra intervjupersoner och forskning?Undersökningen är kvalitativ i sin form och baseras på fem intervjuer med professionsföreträdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergång till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjänster, e-tjänster. Få tjänster utvecklas utifrån ett användarperspektiv och många brister i tillgänglighet. Funktionshindrade, invandrare och äldre är tre grupper vars behov sällan uppmärksammas i utvecklingen av dessa tjänster. Detta ökar klyftorna i samhället.Studien undersöker hur metoden personas kan användas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin användning av offentliga e-tjänster. Personas är en användarcentrerad form av målgruppsanalys där användare representeras genom personliga berättelser.

För att bibehålla en god hälsa under hela livet är fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivån är låg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund än svensk, men orsakerna är emellertid relativt okända. Syftet med studien var attbelysa förutsättningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund än svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och på fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med åtta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund än svensk, där en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehållsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka främst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och Hälsa men även tillfysisk aktivitet på fritiden.

Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur somaliska individer uppfattar socialtjänstens arbetsuppgifter, befogenheter och hur socialtjänstens bemötande upplevs samt vad detta får för konsekvenser för dessa individer. I teori delen har vi tittat på symbolisk interaktionism och stämplingsteorin och där har vi haft fokus på begreppen kultur, makt och grupp. Vår empiriska undersökning består av sex kvalitativa intervjuer. Undersökningen har fokus på olika frågeområden som återspeglar sex kvinnors upplevelser, uppfattningar och förståelse av den svenska socialtjänsten. Vi har analyserat resultatet utifrån tidigare forskning, symbolisk interaktionism och stämplingsteori.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv.

Invandringen till Sverige har ökat det senaste året, vilket medfört att antalet individer som har svårigheter att förstå och tala det svenska språket ökat inom vården. Forskning visar att patienter till följd av språkbarriärer är mindre nöjda med vården. Eftersom kommunikationen utgör en viktig del av vårdpersonals arbete, behövs kunskap om vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer och hur de hanterar dem. Syftet med studien är att beskriva vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar.

När en individ kommer till en ny och obekant plats är det normalt att han/hon inte känner till det nya områdets symboler, regler och normer, någonting som han/hon måste lära sig för att kunna förstå och kommunicera med sin omgivning. Det här förhållandet kan leda till irrationella beteenden som kan hindra ?nykomlingen? att lyckas förändra sin situation till det bättre och kunna tillfredsställa sina grundläggande behov. Syftet med examensarbetet är hur uppsatsens teoretiska byggstenar kan tillämpas på invandrarnas verklighet i Sverige. Det teoretiska ramverket utgörs framför allt av George Kellys teori (1991) och går ut på att när en individs konstruktionssystem, det vill säga uppfattning av världen inte kan tillämpas på de situationer han/hon befinner sig i upplever han/hon ångest och det föranleder honom/henne att genom strategier som definitionsmässigt är försvarsmekanismer försöka komma tillrätta med den obegripliga verkligheten.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på invandrarkvinnors motiv för att välja Vård- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att språkkunskaper, utbildningsnivå och diskriminering på arbetsmarknaden är betydelsefulla faktorer när det gäller invandrarnas situation på den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning när det gäller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration från Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvårdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av Vård- och omsorgsutbildningen. I den här uppsatsen används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar Vård- och omsorgsutbildningen på Komvux.

SammanfattningUtifrån en uppmärksammad efterfrågan av mer feedback i en kommuns medarbetarenkät syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgångsrikt implementera feedback som någonting naturligt på arbetsplatsen. För att kunna ge svar på syftet har uppsatsen utgått från tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av två doktorander med fördjupad kunskap inom området feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde även med enhetschefer inom LSS som ansåg sig arbeta framgångsrikt med feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar där sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.

I vår undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förändring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av två kulturer där deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestäms av ett essentialistiskt synsätt, vilket innebär att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vår studie visar att deras identitet egentligen bygger mer på ett konstruktivistiskt synsätt där den kulturella identiteten inte bestäms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förändras och omskapas hela tiden beroende på den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval där vi har valt aktiva och kvinnor som har ansträngt sig för att integreras i det svenska samhället och inte valt ?den traditionella hemmafrun?.

Samhället förändras och blir allt mer mångkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och föräldrar.I min undersökning intervjuade jag två pedagoger och fem föräldrar på en mångkulturell förskola, där jag gjorde tre observationer. Pedagogerna är mycket positiva i sin kommunikation med föräldrarna. När inte det talade språket räcker till använder man hela sin kropp och tecken, alltså pekar och ritar och ber barnen hjälpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det händer att man inte förstår varandra och det kan skapa frustration när man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

Den generella åsikten är att förorter betraktas som utsatta områden. Många individer som är uppväxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhället i övrigt stigmatiserar dessa områden. Trots de negativa perspektiven på dessa områden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda områdena. Det finns individer som inte låter sig påverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. Många växer upp i förorterna och lyckas bli framgångsrika individer som sedan tar sin rättfärdiga plats i samhället.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgångar genom att låta informanter med akademisk utbildning få skildra sina egna livsberättelser.