AbstractStudiens syfte är att undersöka hur lärares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar på studierna och undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmänna frågor och problem om skolan som institution för jämlikhet och likvärdighet.Utifrån detta syfte har tre gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgått en ideologikritisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lärarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmässig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition från hemmet i större utsträckning än de utan. Således sker det en utbildningsmässig segregation inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet beträffande elevers socioekonomiska bakgrund.

Idag kan man se att Sverige är ett mångkulturellt land och den svenska skolan har blivit en mötesplats där elever med olika bakgrunder och erfarenheter dagligen träffas. Vilket kan vara en stor möjlighet till att en integration sker. Forskningen kring integrering har under de senaste åren valt att inrikta sig på att undersöka om hur läraren arbetar med eleverna med utländsk bakgrund när det gäller ämnet Idrott och hälsa. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med integration i skolor där majoriteten av eleverna har en utländsk bakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att göra en semistrukturerad intervju med fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Men innan intervjuerna skedde så observerade vi totalt 10 lektioner som komplement till intervjuerna. Uppsatsen kommer fram till att lärarna i idrott och hälsa som deltar i studien tar till hänsyn i sin lektionsplanering och i sin undervisning när det handlar om elever med utländsk bakgrund. .

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer än fördubblats sedan år 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sämre hälsa än personer födda i Sverige. För att kunna ge god vård är det av vikt att hänsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det är dock viktigt att inte generalisera utifrån kulturell tillhörighet då detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in människor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda personer med annan kulturell bakgrund.

Begreppet mångfald diskuteras allt oftare i samhällsdebatten och valet av uppsatsämne kändes därför naturligt. Syftet med vår undersökning var att beskriva etnisk mångfald och integration på två arbetsplatser inom bankvärlden.Undersökningen genomfördes på två banker som aktivt valt att anställa invandrare. Vi använde oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer och genomförde totalt tio stycken. Resultaten visade att bankerna befinner sig i ett startskede där det än så länge främst är i rekryteringsprocessen samt inom ramen för kundanpassning som tankar om tillvaratagande av etnisk mångfald återfinns. Det finns även en skillnad vad gäller hur de anställda med utländsk bakgrund integrerats i bankerna.

I undersökningen behandlades officersrekryteringen vid Kalmar regemente mellan åren 1721-1809, utifrån dess geografiska och sociala aspekter. Frågeställningen formulerades i syfte att dels lyfta fram andelan regionalt rekryterade officerare och till vilken grad även deras social bakgrund var militär, och dels hur denna sammansättning inom Kalmar regement ter sig i förhållande till forskningsläget i stort. .

Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrån ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebär att olika behov och konsumtionsmönster går att urskilja. Ett sätt att studera marknaden är utifrån ett kulturellt perspektiv med utgångspunkt att kulturella variabler påverkar individers och gruppers köpbeteenden. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprätthålla goda kundrelationer med svenskar med utländsk bakgrund genom att anställa personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Under arbetets gång har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.

I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utländsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrån Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utländsk bakgrund och majoriteten hade föräldrar sominte var födda i Europa. Nästan samtliga respondenter berättade att de bodde i segregeradeområden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men även en annan faktor var att de via den utökade träningsmängden i skolan kundeförbättra sina förutsättningar att lyckas som fotbollsspelare.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet.

Då båda författarna har gått på folkhögskola var det vår förförståelse av folkhögskolan som ledde in oss på ämnet. Vi ville undersöka hur vanligt det var att folkhögskoleelever sökte vidare till högskolan och i hur stor omfattning folkhögskolan informerade och knöt an till högskola. Vidare sökte vi svar på frågan om social bakgrund kunde vara avgörande för om eleven sökte sig till vidare utbildning. Enligt den litteratur vi tagit del av under resans gång så nämner vissa författare att social bakgrund är avgörande för vidare studier likväl visar det resultat vi fick fram att så inte var fallet. Vi har använt oss av metodtriangulering, det vill säga, både kvantitativ och kvalitativ metod.

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

Migration ökar i hela världen och det svenska samhället omformas från ett samhälle med ett fåtal etniska inslag till ett samhälle med över hundra nationaliteter, språk och många religioner. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal tycker att det är svårt att bedöma, förstå och vårda personer från andra kulturer. Syftet med arbetet är att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstå vid omvårdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den är baserad på åtta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehållsanalys.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om lärarna på omvårdnadsprogrammet upplever att de använder den kunskap som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i utbildningen. Syftet var också att se om lärarna reflekterar kring sin egen bakgrund och den egna kulturen. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika skolor i Skåne. Jag hade tre frågeställningar ? Hur upplever lärarna att de tar till vara den mångkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen? ? Upplever lärarna att de använder någon medveten metodik för interkulturellt lärande? ? Hur väl är lärarna medvetna om sin egna kulturella bakgrund? I min studie visade det sig att det råder konsensus mellan lärarna i frågan om elevernas kulturella bakgrund behövs och används i undervisningen. Den kulturella bakgrunden värdesätts högt av lärarna och de upplever också alla att de låter eleverna ta del av varandras erfarenheter i undervisningen.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser.