Syftet med  studien är att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som påverkar träningsbeteendet som vuxen.Studien är retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkäter. Urvalet består av 132  respondenter, 64 män och 68 kvinnor.Resultatet visar signifikanta skillnader mellan Idrottsbakgrund och träningsbeteende.Män idrottar mer än kvinnor generellt och män utövar även i större omfattning lagidrott än kvinnor, när de är i vuxen ålder (> 19 år). Av de som utövar någon form av lagidrott idag så är det signifikant fler som också har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hållit en hög nivå i sin idrott som ung är till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som håller på med en individuell idrott idag så är det signifikant fler som även utövat en individuell idrott som ung. De som tränat lagidrott som unga tränar oftare idag än de som inte tränat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga tränar oftare idag än de som har utövat 1-2 idrotter.

I studien har jag tittat närmare på medlemmarnas i gaylaget Malmö Devilants tidigare idrottserfarenheter och Idrottsbakgrund samt undersökt hur de konstruerar sitt lag vad gäller norm och manlighet. För att uppnå detta gjordes intervjuer med sex av medlemmarna som fick svara på frågor utifrån tre teman: Idrottsbakgrund, vardagen i föreningen samt idrottens roll i deras liv. Genom att använda de teoretiska begreppen genus och heteronormativitet har jag därefter analyserat och synat svaren. Utifrån intervjuerna kunde utläsas att alla har olika upplevelser av idrotten och att alla har någon form av tidigare Idrottsbakgrund. Medlemmarna ser också sitt lag som en plats där det heteronormativa inte är den rådande normen, där de kan träffa likasinnade individer med likartade erfarenheter och på så sätt vara en i mängden. Genom att utöva en aktivitet som idrott bryter medlemmarna mot den stereotypa bilden av hur en homosexuell man är och de upprätthåller då inte den uppdelning och gräns som är betydande för heteronormativiteten.

Syfte och frågeställningar:Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som går på Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja påverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut på elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förväntningar och egna förmåga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas Idrottsbakgrund ut?Metod: Enkätundersökning har använts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever på Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkäten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor där eleverna fick besvara frågor som rörde deras idrottande idag samt Idrottsbakgrund.Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen.

Syfte och frågeställningar:Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som går på Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja påverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut på elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förväntningar och egna förmåga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas Idrottsbakgrund ut?Metod: Enkätundersökning har använts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever på Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkäten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor där eleverna fick besvara frågor som rörde deras idrottande idag samt Idrottsbakgrund.Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen.

Syfte och frågeställningar:Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som går på Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja påverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut på elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förväntningar och egna förmåga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas Idrottsbakgrund ut?Metod: Enkätundersökning har använts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever på Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkäten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor där eleverna fick besvara frågor som rörde deras idrottande idag samt Idrottsbakgrund.Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever som är idrottsaktiva på fritiden jämfört med elever som inte är idrottsaktiva på fritiden, inom skolämnet idrott och hälsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frågeställningar jag valt att arbeta utifrån är följande:(1) Hur motiverade är idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hälsaundervisningen? (2) Finns det någon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler påverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolämnet idrott och hälsa?MetodStudien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjälp av enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade på två skolor, i fyra olika klasser från årskurs nio.

Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att jämföra förekomsten av belastnings- och arbetsskador hos idrottslärare med teoretiska ämneslärare. Följande frågeställningar användes för att svara på syftet:Drabbas idrottslärare mer av förslitningsskador/arbetsskador än teoretiska ämneslärareVilka kroppsdelar är mest utsatta för slitage/påfrestningKan faktorer som motionsnivå och Idrottsbakgrund påverka belastningsskador hos lärarnaMetodDen metod som användes i studien var en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten innehöll 18 formulerade frågor som delades ut till 119 lärare i Täby kommun. Vi fick tillbaks 82 svar från 40 idrottslärare och 42 teoretiska ämneslärare, vilket gav en svarsfrekvens på 69 %. Vi behandlade resultaten i statistikprogrammet SPSS.ResultatDet finns inte några signifikanta skillnader i förekomsten av belastningsskador mellan idrottslärarna och de teoretiska lärarna däremot finns skillnader i förekomsten av olycksfall där endast idrottslärarna är drabbade.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hos vältränade om det fanns något samband mellan maximal styrka, effektutveckling och snabbhet, dvs tester som till stor del speglar anaerob kapacitet. Syftet var också att undersöka om det här fanns någon skillnad och/eller likhet mellan kvinnor och män.(1) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och maximal styrka? (2) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och snabbhet? (3) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan maximal styrka och snabbhet? (4) Hur ser det eventuella sambandet ut, på ovanstående frågeställningar, hos kvinnor och män?Metod: Metoden var kvantitativ och laborativ, utformad för att undersöka det eventuella sambandet mellan snabbhet, maximal styrka och effektutveckling ? Detta testades genom tre olika fysiologiska tester. Testerna genomfördes på en grupp bestående av 10 män (ålder 24,4±2,8 år, kroppsvikt 78,9±9,7 kg och längd 175,6±7,5 cm) och 10 kvinnor (ålder 24,1±1,7 år, kroppsvikt 65±8,0 kg och längd 167±5,7 cm) som var vältränade men hade olika Idrottsbakgrund. Målet var att, utifrån den undersökta gruppen, kunna göra uttalanden om en större population.