Sök:

Sökresultat:

60 Uppsatser om Idrotts föreningar - Sida 4 av 4

Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Modern sponsring i svenska idrottsföreningar : En kvalitativ studie om hur effektivt sponsringsarbete organiseras

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur man kan arbeta effektivt med sponsring i en idrottsorganisation. Det centrala i vÄr studie Àr att hitta nyckelfaktorer för hur idrottsorganisationer kan organisera sitt arbete med sponsring.? Hur organiserar man en idrottsförening för att kunna arbeta effektivt med sponsring?? Vilken arbetsform Àr bÀst lÀmpad för sponsring i svenska idrottsföreningar?? Vilka kunskaper krÀvs för att maximera nyttan av sponsring inom svenska idrottsföreningar?? Vilken sponsringsform Àr bÀst lÀmpad för svenska idrottsföreningar?? Hur gÄr man tillvÀga för att skapa och upprÀtthÄlla en framgÄngsrik kontakt mellan sponsor och idrottsförening?MetodVi har i vÄr studie anvÀnt oss av en metoden Grundad Teori, som Àr lÀmplig för att finna ny kunskap. VÄr studie Àr av kvalitativ art. Vi har baserat studien pÄ intervjuer med sju personer som arbetar med sponsring pÄ företag och inom idrottsvÀrlden.

Orientering i skolan : Hur bedrivs undervisningen i skolan och hur upplever lÀrarna vad eleverna tycker?

Syfte och frÄgestÀllningarSyfte: Hur lÀgger idrottslÀrare upp orienteringsundervisningen i skolan?1. Vad har lÀrarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden frÄn skola till skola och vart undervisas den? 3.

Delat ledarskap : en kvalitativ studie om dynamiken mellan ett trÀnarpar

Syfte och frÄgestÀllningar: Mitt syfte med c- uppsatsen Àr att beskriva vad som Àr karaktÀristiskt med det delade ledarskapet inom lagidrotten. De frÄgor jag stÀller mig om det delade ledarskapet Àr hur rollfördelningen ser ut samt vilka inre och yttre förutsÀttningar som krÀvs för att lyckas med att leda ett lag med ett delat ledarskap. Avslutningsvis undersöker studien vad en spelare upplever som Àr karaktÀristiskt med ett vÀl fungerande trÀnarpar?Metod: Studien Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Till denna fallstudie av ett trÀnarpar breddas studien genom att intervjua andra elittrÀnare, en form av ?Multiple ?Case Design.? De metoder som anvÀnds Àr djupintervju samt deltagande observation.

VarumÀrket bandy idag och imorgon

Bandyn sĂ€gs av mĂ„nga vara lirarnas sport dĂ€r artisterna fĂ„r utrymmet att briljera. Bandyn Ă€r ocksĂ„ ett av fĂ„ varumĂ€rken inom Idrotts-Sverige som kan visa upp vĂ€rldsstjĂ€rnor pĂ„ hemmaplan. ÄndĂ„ fĂ„r inte bandysporten den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar.Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka om och vad som görs ifrĂ„n klubbarnas och förbundets sida för att stĂ€rka varumĂ€rket bandy sĂ„ att den fĂ„r den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar. För att uppnĂ„ syftet har jag stĂ€llt mig frĂ„gande till hur varumĂ€rket uppmĂ€rksammas idag och vad klubbarna och förbundet gör för att utveckla det. Kubbarna/förbund som intervjuats Ă€r Edsbyns IF Bandys ordförande Jerker Persson, BollnĂ€s GIF: s ordförande Olle Nilsson StrĂ€ng, Sandvikens AIK ordförande Ingrid Amren samt Svenska Bandyförbundets ordförande HĂ„kan Ramsin.Det visade sig att problemen inom bandyn inte var externt utan beror pĂ„ interna konflikter.

VarumÀrket bandy idag och imorgon

Bandyn sĂ€gs av mĂ„nga vara lirarnas sport dĂ€r artisterna fĂ„r utrymmet att briljera. Bandyn Ă€r ocksĂ„ ett av fĂ„ varumĂ€rken inom Idrotts-Sverige som kan visa upp vĂ€rldsstjĂ€rnor pĂ„ hemmaplan. ÄndĂ„ fĂ„r inte bandysporten den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar.Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka om och vad som görs ifrĂ„n klubbarnas och förbundets sida för att stĂ€rka varumĂ€rket bandy sĂ„ att den fĂ„r den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar. För att uppnĂ„ syftet har jag stĂ€llt mig frĂ„gande till hur varumĂ€rket uppmĂ€rksammas idag och vad klubbarna och förbundet gör för att utveckla det. Kubbarna/förbund som intervjuats Ă€r Edsbyns IF Bandys ordförande Jerker Persson, BollnĂ€s GIF: s ordförande Olle Nilsson StrĂ€ng, Sandvikens AIK ordförande Ingrid Amren samt Svenska Bandyförbundets ordförande HĂ„kan Ramsin.Det visade sig att problemen inom bandyn inte var externt utan beror pĂ„ interna konflikter.

Motivationsklimat i fotbollens elitförberedande verksamhet

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.

Friluftsliv i skolan

Sammanfattning Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ?Friluftsliv Àr vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnÄ miljöombyte och naturupplevelse utan krav pÄ prestation eller tÀvling? (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att fÄ ny kunskap om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frÄgestÀllningar var: · PÄ vilket sÀtt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans lÀroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förÀndrats över tid (1962-1994). · Vad anser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, ingÄr i benÀmningen friluftsliv? · Hur planerar skolan friluftsverksamhet? · Vilket innehÄll har skolans friluftsdagar? Hur mÄnga friluftsdagar har skolan per Är? · Vilka möjligheter och hinder ser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, nÀr det gÀller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua sex lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa.

?Konflikter Àr nÄgot man brottas med dagligen? : En studie av hur idrottslÀrare förebygger och hanterar konflikter i Àmnet Idrott och hÀlsa

SyfteSyftet har varit att undersöka hur lÀrare hanterar konflikter inom Àmnet Idrott och hÀlsa i Är fyra och fem. FrÄgestÀllningarna var följande: Vilka Àr de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur gör lÀrarna för att förebygga konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur gör lÀrarna för att hantera konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Vad styr lÀrarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i Àmnet Idrotts och hÀlsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslÀrare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i Är fyra och fem under tvÄ veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever Àr princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstÄnd).I ett lÄngsiktigt perspektiv förebygger idrottslÀrarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemÀssiga regler och attityder som rör respekt för andra mÀnniskor. PÄ kort sikt förebygger idrottslÀrarna konflikter genom att tÀnka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lÀmpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgÄngar.IdrottslÀrarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifrÄga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt dÀrefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna pÄ vars och ens uppfattning av situationen.

Motivation i skolan- Kan idrott pÄverka motivationen för skolans arbete?

Abstrakt NÀrwall C. (2008). Kan idrott pÄverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien Àr att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan pÄverka motivationen för skolans arbete. För att fÄ svar pÄ syftet har studien anvÀnt sig av tvÄ olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkÀter.

RELATIONEN MELLAN ÖVERTRÄNINGSSYNDROM OCH IDROTTSKARRIÄRÖVERGÅNGAR ? EN FALLSTUDIE AV EN MANLIG UTHÅLLIGHETSIDROTTARE

Abstract: The purpose of this study was to examine the process of overtraining syndrome as a part of development in sports and careers. It is based on theories about overtraining syndrome and athlete career transitions. The intention was to find patterns that illustrate critical factors in the athlete career for overtraining syndrome to occur, but also for preventing overtraining syndrome to emerge and for rehabilitation.The Informant was a 19 years old man who had completed his studies at a Swedish sports-?gymnasium?. Two semi structured interviews were made, the second as a following up interview.

SÀtt staden i rörelse! : stadsplanering för frÀmjande av vardagligt motionerande

I denna uppsats undersöks hur planeringen och utformningen av stÀderna pÄverkar invÄnarnas vardagliga motionerande. Syftet med uppsatsen Àr att belysa behovet av en mÄlmedveten samhÀllsplanering som avser att frÀmja vardaglig fysisk aktivitet och motionerande i stads-miljö. Ett vidare syfte Àr att bidra med nya kunskaper om vilka planeringsaspekter som pÄver-kar mÀnniskors vardagliga motionerande i staden, sÄ att detta i framtiden ska kunna bidra till att utforma nya underlag och riktlinjer för motionsfrÀmjande stadsplanering. Idag Àr en stor del av Sveriges befolkning alldeles för fysiskt inaktiv och stillasittande vilket markant ökar riskerna för en rad allvarliga sjukdomar och hÀlsotillstÄnd, och som i sin tur medför enorma kostnader för sjukvÄrd och arbetsbortfall. Att stimulera till ökat vardagligt motionerande Àr ett effektivt sÀtt att komma till rÀtta med detta utbredda folkhÀlsoproblem, vilket Àven regeringen framhÄllit som ett högt prioriterat mÄl. För att lyckas med detta krÀvs dock att stÀderna planeras och utformas för att frÀmja det vardagliga motionerandet. I uppsatsen framkommer det att mÀnniskors vardagliga motionerande i hög grad pÄverkas av hur stÀderna planeras och utformas.

En studie över anpassningen till mervÀrdesskattedirektivet : sÀrskilt för ideella idrotts- och kulturföreningar

Ideella föreningar Àr enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsÀttningar, befriade frÄn skattskyldighet för sÄvÀl inkomstskatt som mervÀrdesskatt. I den nuvarande regleringen gÀller samma bedömningsgrunder för vad som Àr skattebefriat i de bÄda skatteslagen. Detta framgÄr av den hÀnvisning som finns i 4 kap. 8 § mervÀrdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas lÀngre ned i denna framstÀllning.Medan inkomstskatt Àr en nationell angelÀgenhet Àr mervÀrdesskatt ett av de rÀttsomrÄden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Fyra sÀtt att se en tv-sÀnd hockeymatch : En medieanalys av kvalseriepremiÀren mellan Leksand och SödertÀlje 2009-03-13

ABSTRACT Elin Broman: FYRA SÄTT ATT SE EN TV-SÄND HOCKEYMATCH? ?En medieanalys av kvalseriepremiĂ€ren mellan Leksand och SödertĂ€lje, 2009-03-13. Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009 SYFTE: Syftet Ă€r analysera tv-sĂ€ndningen av denna hockeymatch utifrĂ„n fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans & KatzÂŽ (1992) begrepp ?mediehĂ€ndelse? idag gĂ„r att applicera pĂ„ mindre spektakulĂ€ra sĂ€ndningar av matcher eller tĂ€vlingar (Contests) Ă€n de stora evenemang som dessa forskare syftar pĂ„, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som Ă€r framtrĂ€dande i sĂ€ndningen.

Idrottsföreningar i GÀvleomrÄdet under folkhemmets första decennier 1945-1960 : En komparativ studie om idrottsföreningars sociala sammansÀttning och uppfostrande betydelse

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur den sociala sammansÀttningen utifrÄn klass och kön sÄg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK GÀvle och om den förÀndrades nÄgot under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF sÄg pÄ ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benÀmnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig Ät.Begreppet hegemoni Àr ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mÀngd förÀndringar skedde i det svenska samhÀllet under mellankrigstiden och mÄnga av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

<- FöregÄende sida