Syftet med undersökningen är att utöka förståelsen på vilket sätt media förmedlar idrott ur ett genusperspektiv, och diskutera dess konsekvenser. Vi vill med undersökningen få en ökad insyn i medias makt kring föreställningar om kvinnligt och manligt på sportsidorna. Vi har med hjälp av kvantitativ innehållsanalys i kombination med kvalitativ textanalys argumenterat kring olika tänkbara svar. Underlaget för vår studie baseras på ett omfattande kodningsschema där sportbilagan i Dagens Nyheter (DN) under februari månad 2011 utgjort empirin. Resulta-ten av kodningsschemat har jämförts med litteratur om genus, media och idrott.

Arbetets syfte är att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan på barnets inlärningsförmåga. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur ser idrottslärarna på fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det så att aktiva barn har lättare för inlärning?Stämmer det att ökad fysisk aktivitet: * leder till bättre motorik? * ger piggare barn? * underlättar skolprestationer? Arbete inleds med en litteraturgenomgång där jag presenterar historiska aspekter vad gäller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. Där finns också en presentation av undersökningar som visar på motorikens betydelse för barnen då det gäller inlärnig. Sedan följer min sammanställning av de enkäter som idrottslärarna svarat på.

Idrottens förmåga att bidra med positiva effekter för integration är omdiskuterad.Det finns både de som har stora förhoppningar på idrotten som enintegrationsfrämjare och de som är mer skeptiska när det kommer till idrottens roll iintegrationsprocessen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka idrottenspotential att integrera invandrare i samhället samt att undersöka vilka hinder somfinns för att idrott ska fungera integrationsfrämjande. Studien bygger på en analys av12 vetenskapliga artiklar som alla behandlar relationen mellan idrott och integration.Resultatet av denna litteraturstudie visar att idrott kan bidra med positiva effekter förintegration, bland annat genom att erbjuda en mötesplats där relationer kan byggasöver kulturella gränser. Resultaten visar dock även att idrottsrörelsen inte är fri frånde spänningar som finns i samhället i stort och det är därför orimligt att tro att idrottenpå egen hand ska kunna bidra till att människor känner sig integrerade i samhället..

Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslärare upplever duschmomentet efter idrottslektionen.Teori I tidigare kursplaner från 1962 och 1969 fanns det tydliga formuleringar om hygien i samband med idrottslektionen. Formuleringarna har förändrats över tid och i dagens styrdokument finns det inget skrivet om att eleverna skall duscha efter idrotten. Trots detta finns duschmomentet kvar i skolan och vi vill därför undersöka hur idrottslärare upplever momentet. Studien har utgått ifrån en fenomenologisk ansats med avsikt att beskriva idrottslärares upplevelser. Grundantagande är att ett fenomen kan upplevas på olika sätt beroende på individ och situation.

?När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Syfte:Studiens syfte består i att belysa hur företagen som sponsrar ett idrottsevenemang anser att deras image kan påverkas och förändras via den ökade kommersialiseringen av idrotten. Metod:Studien bygger på en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in via kvalitativa enkäter. Arbetets utgörs av en blandning mellan induktiv och deduktiv ansats. Teoretiska perspektiv:De huvudsakliga teorierna i studien utgörs av Jiffer & Ross (1999) A-ERIK modellen, Rushall & Barnes (2005) sju värdeskapande anledningar till ett sponsorsamarbete och Gwinners (1997) modell över image creation and image transfer in event sponsorship. Teorierna tillämpades för att undersöka hur en ökad kommersialisering av idrotten kan påverka företagens image.

SammanfattningVarumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten.

Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten.

Att välja gymnasieskola med idrottsinriktning av Pierre Ståhl. Jag har gjort djupintervjuer med sex elever som läser på gymnasiet, gemensamt för dem är deras idrottsinriktning. Syftet är att undersöka och ta reda på vad för studiemotiv de intervjuade eleverna i undersökningen har till att välja ett gymnasieprogram med idrottsinriktning. Uppsatsen undersöknings del består av en kvalitativ intervju som ger svar på hur eleverna tänkt och resonerat inför gymnasievalet. Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus centrala begrepp kapital, habitus och fält. Utöver detta har jag använt mig av Anders Lovéns avhandling kvalet inför valet samt Anna Sandells- Utbildningssegregation och självsortering.

Syftet med studien är att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga fotbollstjejer att träningarna och verksamheten ska innehålla och hur ska den organiseras för att de ska upprätthålla sitt intresse och stanna kvar?- Vad är viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-års lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten är att spela matcher och åka på cuper. De tycker att det är viktigt att vinna, men har de spelat bra och fått visa upp vad de lärt sig så kan de ta en förlust. Kompisarna är en viktig faktor och att ha roligt tillsammans är det som gör att de vill fortsätta att spela fotboll. De tycker att träningarna ska innehålla blandade övningar och att de även där får spela matcher i många olika varianter.

Arbetsterapeuter har aktivitet som fokus och deltagande i aktiviteter kan leda till ökad livstillfredsställelse. I den betydelse som begreppet livstillfredsställelse användes i denna studie var en individ tillfredställd antingen i livet i allmänhet och/eller inom ett specifikt område (domän). Studiens syfte var att undersöka hur vuxna personer med fysiska funktionshinder upplevde att handikappidrotten påverkade livstillfredsställelsen. Undersökningsgruppen bestod av 22 deltagare i åldrarna 20-75 år som hade fysiskt funktionshinder och som deltog aktivt i någon form av idrott. I studien skattade deltagarna sin tillfredsställelse genom Fugl-Meyers självskattningsinstrument Livstillfredsställelse 11 (Li Sat-11) samt ett egenkonstruerat frågeformulär om hur idrotten påverkade de olika domänerna i LiSat-11.

?När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

SyfteSyftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld.MetodDet empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ?snöbollsurval? fick jag tag på en lämplig intervjukandidat.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien var att i ett mångkulturellt område undersöka idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet. Frågeställningar var följande:Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsläraren med samverkan?Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan? Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslärare och tre idrottsledare verksamma i mångkulturella områden. Materialet transkriberades och analyserades utifrån ad hoc-metoden.Resultat: Idrottslärarna ser samverkan som ett sätt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten.

Årligen stödjer staten den svenska idrottsrörelsen med direkta subventioner. Man anger mål och syften med idrottsstödet men idrotten är en självständig rörelse som själv bestämmer över bidragets användande. Som bidragsgivare har dock staten ett intresse att idrottsstödet används på ett sätt som är i linje med dess mål. Syftet med denna uppsats är att skildra relationen mellan staten och idrottsrörelsen genom det statliga idrottsstödet och undersöka hur man skulle kunna effektivisera användandet av det. Vi visar att staten stödjer idrotten huvudsakligen av två orsaker; för att främja folkhälsan samt att fostra barn och ungdomar till goda medborgare.