SammanfattningUppsatsen handlar om fotbollstränare för barn inom föreningsidrotten och då främst om att synliggöra den verksamhet som tränarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka om fotbollstränare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar använder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.Frågorna som vi utgick ifrån var:Arbetar tränarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.Om inte dokumentet (Idrotten vill) är utgångspunkten för verksamheten, vad används istället.Vilken betydelse får det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för tränaren?MetodFör att få en uppfattning om fotbollstränares kunskap om och praktiska tillämpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstränare. Fyra av tränarna kom från storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större städer. Den femte tränaren var från en storklubb utanför storstadsregionen.

 Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen på ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spåren av Patrik Sjöberg-affären. Studien utreder hur ledare och utövare ser på ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) självbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs självbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och värderingar bland ledare. Studien visar även att sexuella övergrepp är ett komplicerat ämne, ett område som sällan berörs i diskussioner kring idrotten och där arbetet för att motverka problemet brister.

Bakgrund: Den intensivvårdskrävande patienten är många gånger i behov av transport utanför intensivvårdsavdelningen för diagnostiserande undersökning eller behandling. Transporten är riskfylld då patienten kräver komplicerad utrustning och avancerad medicinsk behandling. Studier visar att patientsäkerheten ökar om policydokument används vid transportprocessen.Syfte: Studiens syfte var att kartlägga antalet policydokument som reglerar intrahospital transport i Stockholms län och jämföra dem med en guideline.Metod: Urvalet bestod av policydokument från 11 intensivvårdsavdelningar i Stockholms län. Metoden utgjordes av deskriptiv dokumentinnehållsanalys.Resultat: Sex av elva intensivvårdsavdelningar i Stockholms län hade policydokument som reglerar intrahospital transport. Policydokumenten hade fem gemensamma huvudämnen: Riskbedömning, bemanning, förberedelse, övervakning och utrustning vilka överensstämde med dem i guidelinen.

Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med ett idrottsledare om deras upplevelser av diskriminering inom idrotten. Få studier har gjorts om diskriminering inom idrotten och det är på grund av detta som den här uppsatsen kom till. Syfte är att belysa några idrottsledares upplevelser av diskriminering inom idrotten och vilka konsekvenser diskrimineringen kan leda till. Jag har utgått från diskrimineringslagens sju aspekter på diskriminering. Jag har använt mig av Interpretative phenomenological analysis (IPA) med ett semistrukturerat upplägg på intervjuerna där jag försökt få fram respondenternas livsvärld det vill säga hur respondentens vardagssituation ser ut.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft.

Syftet med studien var att beskriva och förstå policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frågeställningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehålla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter från offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn på vad en policy är och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekräftade att policyn är ett normativt dokument som används som mall. Resultatet visade även att en policy är ett levande dokument som kräver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det är..

Syftet med denna uppsats är att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomställning framställs i policydokument såväl om klimatpolitik som om stadsplanering på svensk nationell nivå, jämfört med antaganden och förväntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning setts som två skilda inriktningar på samma problem i klimatomställningen. Forskning om klimatomställning för ofta fram att det är viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan, då dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav två med fokus på klimat och miljö och två med fokus på stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framställer stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomställningen.

AAS (Anabola Androgena Steroider) vållar stora problem i samhället. Det har visat sig att det är många personer utan någon direkt anknytning till idrotten som missbrukar AAS samtidigt som det finns en stark koppling till styrketräning. Missbruket kan leda till personlighetsförändringar såsom ökad aggressivitet och man kan se samband mellan AAS och besinningslösa våldsbrott. 1999 kriminaliserades det egna bruket av dopningsmedel men det är få som känner till detta såväl inom polisen, idrotten och samhället i övrigt. Polisen har genom kriminaliseringen fått ökade möjligheter att arbeta mot dopning men det är fortfarande få personer som blir lagförda för brott mot dopningslagen.

Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

Inom idrottens värld råder skillnader mellan kön gällande förväntningar på egenskaper. Historiskt har män setts som det starkare könet av såväl genetiska som sociokulturella skäl. På grund av sociokulturella förväntningar har män tidigt strävat efter att bli fysiskt starkare för att nå de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gällande de olika könens förutsättningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda på hur de ser på genusskillnader inom idrotten.

Problemområde:Idrottsrörelsen i Sverige är i mångt och mycket uppbyggd och drivs av ideella krafter, en vital del är den stora mängd idrottsledare som är aktiva inom föreningslivet. Dock är ledarfrågan ett stort problem för idrotten. Forskning visar på att det inom idrotten finns ett stort tapp på aktiva ungdomar. Hur skulle idrottsrörelsen kunna ta vara på kunskapen hos ungdomarna? Utifrån denna problematik, att idrotten är starkt beroende av ledare samtidigt som det upplevs allt svårare att få ledare att ställa upp, vill vi undersöka och söka svar på frågan varför unga individer som slutat vara aktiva inom idrotten ändå väljer att stanna kvar och vara ledare. Syfte:Syftet med denna studie är att studera och öka förståelsen kring varför ungdomar (16-25) väljer att vara kvar inom idrotten som ledare efter sin aktiva karriär. Metod:Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ forskningsstrategi.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur väl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.Undersökningen skulle besvara om ungdomstränarna i Sveriges elitklubbar kände till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om tränarna/klubbarna hade någon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara på om tränarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.MetodEn enkätundersökning genomfördes med 33 ungdomstränare, verksamma i en elitförening i ishockey säsongen 2004/2005. De ungdomsledare/tränare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i åldrarna 11 t.o.m. 16 år. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmälan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur väl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.Undersökningen skulle besvara om ungdomstränarna i Sveriges elitklubbar kände till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om tränarna/klubbarna hade någon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara på om tränarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.MetodEn enkätundersökning genomfördes med 33 ungdomstränare, verksamma i en elitförening i ishockey säsongen 2004/2005. De ungdomsledare/tränare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i åldrarna 11 t.o.m. 16 år. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmälan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning.