Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

Föreningsidrott sysselsätter idag många barn och ungdomar med fysisk aktivitet och 86 % av alla ungdomar mellan åldrarna 13-20 år har någon gång varit aktiva i en idrottsförening. Trots ett stort deltagande väljer många ungdomar att sluta idrotta när de kommer upp i övre tonåren, där avhoppen är större bland flickor jämfört med pojkar. Regeringen har framfört en idrottspolitik som säger att föreningsidrotten ska främja folkhälsan genom att uppmuntra barn och ungdomar till idrottande. Därav satsas mycket pengar på att försöka behålla så många ungdomar som möjligt och försöka förebygga avhoppsproblematiken. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar flickor i 15-16 års ålder att sluta spela fotboll.

Sports research in the field of social science has shown that regular physical activity leads to wellbeing and positively affects the quality of life. A natural part of being an athlete is learning the functions of the human body, and what?s harmful and destructive, such as drugs (RF 1995). Doping is a constant problem in professional sport. Doping and manipulation of medical preparations in order to maximise performance is one of modern sport?s major problems, according to Blom and Lindroth (1995).I thought it would be interesting to see what the next generation of athletes thinks of doping.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

The purpose of this study was to look at teenagers' thoughts and ideas regarding sports and doping, and what they think about information on doping.Important questions for our study were:What do sports mean to teenagers?What thoughts do teenagers have about demands and expectations in sports?What thoughts do teenagers have about doping?What do teenagers think about information on doping?What factors do teenagers think affects a teenager to use doping?The study was made from a qualitative approach. The material consists of twelve interviews with teenagers in the age of 16 - 18. Sports mean a lot to the teenagers in our study and they don't approve of doping in any way. Many of the teenagers asked for more information about doping.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur föräldrar till idrottande barn ser på sina barnsdator- och tv-spelande samt om föräldrarna anser att dessa digitala medier påverkar barnensidrottande. Att en begränsning gjorts till föräldrar med idrottande barn, beror på attidrottsrörelsen många gånger beskrivs som datorvärldens motpol. Den allmänna uppfattningenom idrott är att det är en fysisk aktivitet, som främjar hälsa medan datorspel framställs som enmestadels stillasittande och ohälsosam fritidssyssla. I hopp om att undersöka hur föräldrar tillidrottande barn resonerar kring denna samhällssyn, har 80 enkäter besvarats av föräldrar medbarn i en idrottsförening i Stockholms innerstad. Fyra stycken intervjuer, varav 2 stycken parintervjuer,med föräldrar från samma förening har utförts.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att kartlägga kostvanorna hos gymnasieelever i årskurs 3.Frågeställning 1? Finns det några skillnader i kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka är i så fall skillnaderna?Frågeställning 2? Finns det några skillnader i kostvanor utifrån följande faktorer: Kön, föräldrarnas utbildning, betyg från högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka är i så fall skillnaderna?MetodVi har använt enkätundersökning som metod. 283 elever från sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) från Stockholms län fyllde i enkäten. Resultaten har sammanställts i SPSS och jämförts med tidigare studier.ResultatIdrottande elever åt mer regelbundet än icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gäller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare än pojkar) och protein (pojkar oftare än flickor).

En kandidatuppsats i sociologi om arbetslöshet bland ungdomar och vilka effekter strukturer och normer kan ha på ungdomar som deltar i en arbetsmarknadsåtgärd..

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frågeställningar var (1) i vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur går inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken inställning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning?MetodMetoden var en enkät om 39 frågor med inslag av kvalitativa frisvarsfrågor. Urvalet var 209 Idrottande ungdomar från åtta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter från Gymnastik- och idrottshögskolans tränar- och lärarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels på plats alternativt via post.

Undersökningen handlar om hur ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars användning av torget och genom intervjuer där ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

Framställningen av män och kvinnor i läromedel kan påverka elevers bilder av och kunskaper om kön och jämställdhet inom idrott och hälsa, beroende på hur läromedlen används och problematiseras i undervisningen. Därför är det viktigt att både elever och lärare blir medvetna om läromedlens budskap. Det har också idrottsvetenskaplig relevans eftersom den kunskap som skapas om människor utifrån ett idrottsligt perspektiv också inkluderar genusassociationer om hur en idrottande man eller kvinna bör vara och om hur de ska utöva idrott eller fysisk aktivitet på ett lämpligt sätt. Vårt syfte är att undersöka hur maskuliniteter respektive femininiteter och relationen dem emellan framställs i det idrotts- och hälsorelaterade innehåll som presenteras i läroböcker i idrott och hälsa för gymnasiet. Våra frågeställningar utgår från syftet och handlar om hur maskuliniteter, femininiteter och relationerna dem emellan framställs.

Syftet med denna studie var att utvärdera Perrongen, en insats med kvalificerade kontaktpersoner för ungdomar i riskzonen för missbruk eller social problematik, och följa upp de ungdomar som medverkat i insatsen. 8 ungdomar deltog i den kvalitativa studien, och intervjuades under ungefär en timme vardera om deras bakgrund, insatstid och om livet efter insatsen med utgångs-punkt i ungdomarnas familj och nätverk. Resultatet var övervägande positivt, och samtliga ungdomar lever idag ett, i olika grader, betydligt mer hälsosamt liv än vid perioden för insatsen. .

Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivå idag påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som något bra och roligt.

Vissa ungdomar utmärks av att de utsätter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmärks av att de utsätts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmärks av att de både utsätter andra för hostilitet och utsätts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ?ömsesidig hostilitet? för de ungdomarna.