Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om friluftsliv på olika skolor i Sverige. Frågeställningarna är: Vad är friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna på friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om friluftsliv inom ämnet Idrott och hälsa Idrotten? Är eleverna med i någon friluftsförening? Har eleverna som är med i någon friluftsförening en annan syn på vad friluftsliv är i jämförelse med dem som inte är med i en friluftslivsförening? I studien används två olika teorier. Den första teorin som används är Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus är en teori som handlar om vad vi vanligen benämner som inlärning eller socialisation. Våra rörelser, vårt tal, val av kläder, mat samt partners och vad vi gör på vår fritid händer omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare beskriver att de betygsätter sina elever, samt hur de resonerar kring bedömning av eleverna. Uppsatsen har även som syfte att undersöka hur elever upplever att lärare resonerar vid betygsättning av dem. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie som baserats på sex stycken intervjuer genomförda med lärare och 51 enkäter besvarade av elever. Anledningen till att vi valde att behandla detta ämnesområde är för att vi ansåg att det fanns en komplexitet i bedömningen och betygsättningen då ämnet består av både praktiska och teoretiska moment. Sammanfattningsvis visar vår studie att lärarna anser att betygkriterierna är otydliga och därmed öppna för olika tolkningar.

The aim of this piece of work is to highlight and investigate young female?s motivation in participation of P.E classes and the degree to which the content of classes affect their motivation. To support this piece of work two theories have been utilized, the Self-determination Theory and a gender related perspective theory. The research consists of six qualitative interviews of young females who are perceived to be less motivated. These interviews focus on their views and attitudes in relation to P.E within the Swedish high school setting.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur yrket som lärare i ämnet Idrott och hälsa har påverkats av kursplanens omformuleringar mellan åren 1962 och 2013, samt undersöka hur lärarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förändrat undervisningen av skolIdrotten mellan åren 1962-2013?Hur har yrket som Idrottslärare förändrats genom åren på grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen är byggd på en kvalitativ studie och baseras på intervjuer för att på så sätt skapa en uppfattning om hur några utvalda lärare i ämnet Idrott och hälsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat ämnets förändring över tid. Studiens huvudfokus ligger på kursplanerna inom ämnet Idrott från Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta Idrottslärare, samt två fortfarande verksamma Idrottslärare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förändringar har undervisningen i Idrottsämnet gått från att vara ett rent kroppsövningsämne till att bli ett ämne där teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. Idrottslärarens uppgift är numera att göra eleven medveten om betydelsen av hälsa och välmående, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Larmrapporterna om barns övervikt blir allt fler, det har blivit ett stort hälsoproblem i såväl Sverige som i resten av västvärlden. Ett sätt att få barn, både överviktiga och icke överviktiga, att bli mer aktiva är att engagera dem på lektionerna i Idrott och hälsa i skolan. Syftet med denna studie var att ta reda på om det sker något förebyggande arbete för de eleverna med övervikt, på Idrottslektionerna. Data samlades in genom att skicka ut enkäter till rektorer, på grundskolor i Skåne, med uppmaning att de skulle vidarebefordra enkäten till Idrottslärarna i år 3 och år 5. Sammanlagt deltog 57 Idrottslärare i studien.

SammanfattningSyfte och frågeställningarUppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hälsa, ur ett salutogent och patogent perspektiv. De frågor som ställdes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hälsa, var får eleverna sin uppfattning kring hälsa ifrån samt förmedlar lärare i Idrott och hälsa en salutogen eller patogen bild av hälsa enligt eleverna?Metod10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i årskurs 9 från tre skolor i västra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgångspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent.Resultat5 av 10 elever ansågs ha en patogen bild av hälsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansågs ha en tvetydig/oklar bild av hälsa där både ett salutogent och patogent perspektiv fanns representerat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Idrottslärares habitus påverkar synsättet och arbetssättet inom ämnet Idrott och Hälsa. Habitus är ett begrepp vilket behandlar individens tankesätt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bär med sig. Studiens utgångspunkter har varit definitionen av hälsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angående fysiska moment inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med Idrottslärare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

SyfteMed denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet Idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?MetodUndersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte.Frågeställningar:1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk aktivitet på fritiden?3.

Eleverna har idag utvecklat en betydligt ohälsosammare livsstil än tidigare med mycket stillasittande, vilket kan leda till att de drabbas av fetma och hjärt- och kärlsjukdomar, samt annan ohälsa. Därför är det viktigt att eleverna utvecklar ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet och därmed aktiverar sig mer. För den psykiska hälsa, dvs. den upplevda känslan av att må bra, är omgivningen viktig. Klasskamrater, lagkamrater och lärare kan ha stor inverkan på vilken självuppfattning och självbild individen utvecklar.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

Syftet med den här uppsatsen var att genomföra en studie i frågan hur hälso- och Idrottsturism kan bidra till att utveckla en destination. Ostseebad Kühlungsborn utgjorde en referenspunkt för på vilka sätt som Öland kan utvecklas som destination inom hälsa och Idrott. Öland befin-ner sig 2012 i en stagnationsfas och aktörerna behöver skapa nya reseanledningar till ön. En anledning till att satsa på hälso- och Idrottsturism är att det är två nya trender inom turismin-dustrin som kan kombineras för att utveckla en destination till att vara aktiv året om. Ostsee-bad Kühlungsborn är en bra referenspunkt för Öland då de kan leva på turismen året om, samt att de har ett stort utbud av aktiviteter inom hälsa och Idrott.De tillvägagångssätten som har använts i den här uppsatsen är en induktiv ansats med fallstu-die som metod.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa och blivande Idrottslärare ser på friluftsmomentet samt att undersöka faktorer som påverkar undervisningen i momentet. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta intervjuer genomförts med fyra aktiva Idrottslärare och fyra studenter som läst samma Idrottslärarutbildning.Utifrån syftet formulerades det en frågeställning om hur de definierar friluftsliv, hur momentet bedrivs, faktorer som påverkar undervisningen och hur Idrottslärarutbildningen anpassar sig till skolundervisningen. Den insamlade datan har analyserats utifrån ramfaktorteorin och läroplansteorin. Resultatet visar att respondenterna har en samstämmig definition av friluftsliv. Friluftsundervisningen bedrivs på ett liknande sätt bland Idrottslärarna, de aktiviteter som vanligtvis förekommer är bl.a.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida Wii Fit? kan vara en källa för motion samt ett undervisningskomplement för ämnet Idrott och hälsa. För att kunna analysera detta har arbetet använt sig utav Gunnar Borgs RPE-skala samt pulstagning. Detta för att få ett värde på den ansträngning som upplevts och uppnåtts vid utförandet av Wii Fit? och dess fyra kategorier Balans, Yoga, Styrka och Aerobics.

Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar Idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med Idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt Idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang.