SyfteSyftet med studien var att ta reda på hur lärarna förhåller sig till genus och bedömning i ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9.Våra frågeställningar var:Bedöms pojkar och flickor på olika sätt?Vilka faktorer tar läraren hänsyn till i sin bedömning?Hur arbetar läraren med feedback?MetodStudien har en kvalitativ ansats där tre idrottslärare har intervjuats. Lärarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi använde en intervjuguide för att säkerställa likvärdig information från våra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor.Resultat Resultaten visade att bedömning är något som lärarna anser är viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efteråt.

Studien syftar till att undersöka idrottslärares kunskaper kring inkludering och om de inkluderar rörelsehindrade elever. Syftet är att utreda om dessa tankar skiljer sig åt mellan de idrottslärare med erfarenheter av att inkludera rörelsehindrade elever och de som inte har dessa erfarenheter. I forskningsbakgrunden beskrivs exempelvis historik, vilka fördelar som finns med inkludering samt hur idrottsundervisningen för rörelsehindrade elever kan se ut. Tio idrottslärare valdes ut för intervju. Resultatet av vår kvalitativa studie presenteras utifrån fyra teman; begreppet inkludering, inkludering i ämnet idrott och hälsa, styrdokument- lika värde, samma möjligheter, och miljö och hjälpmedels påverkan på inkluderingen.

The purpose of this study was to examine how teachers see the use of action plans for students in need of special support in physical education. The questions used were: What do the teachers consider being the causes for students not reaching the objectives in physical education? What experiences do four teachers have considering the work with action plans for students in need of special support? And, what experiences have one chosen head of school about establishing action plans for students in need of special support?To reach the answers to these questions qualitative interviews were made with four teachers from different schools. The interviews deal with the teachers views on assessment, curriculum, and the work with action plans for students in need of special support.The results show that that the underlying causes for students not reaching their objectives was either lack of participation or difficulties in certain parts of the subject. Despite this, the teachers write very few action plans even though it appears there are students in need of special support.

Sammanfattning SyfteSyftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott? Metod                                                   Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 9 utövade planerad motion på fritiden, samt jämföra deras motionsvanor med deras betyg i Idrott & hälsa. Vidare undersöks hur aktiva dessa elever är i idrottsföreningar och hur deras deltagande i olika föreningar kan påverka betyget. För att få svar på syftet genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning på två olika skolor i Skåne. Det sammanlagda antalet enkäter var 103 till antalet. Studien visade bland annat att det var betydligt fler flickor än pojkar som aldrig motionerade på fritiden och fler pojkar än flickor utövade en föreningsbunden idrottsaktivitet.

Syftet med studien är att belysa och problematisera idrottslärares syn på inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsättning. Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebär att samspel och interaktion är ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation är verktyget för att utveckla sitt eget och andras lärande. Studiens resultat analyseras även med utgångspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa.

Vi människor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt. Detta har också bidragit till att fysisk inaktivitet idag räknas som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan så är skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hälsan inte ska försämras. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolåldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer även att belysa om en rad övriga faktorer påverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

Landskapsarkitektur påverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och därmed hur människor lever sina liv. Den här uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan användas inom landskapsarkitektur. Målet är att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jämställdhetsfrämjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels från mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan användas som ett redskap för samhällsförändring. Dels kommer det från en specifik förfrågan från Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare målgrupp.

BakgrundFriluftsliv är något som nämns i kurs- och ämnesplanerna i Idrott & Hälsa. Trots detta kände jag att jag saknade kunskap om det under min egen skolgång vilket gjorde att jag uppfattade friluftsliv som ointressant. En del forskning har gjorts om vad man kan göra för att göra friluftsliv mer intressant för eleverna. Däremot har lite forskning gjorts angående vilka elever har/har inte ett intresse för friluftsliv.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur intresset är för friluftsliv hos elever i årskurs 2 på gymnasiet. Finns det något samband mellan social position och intresset för friluftsliv samt skiljer sig intresset något åt mellan könen?MetodI studien har jag använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter.

Hälsa är ett begrepp som har avsaknad av en bestämd definition. Det finns flertalet erkända definitioner såsom WHO:s men det finns även de definitioner som skapats av den enskilda individen. De flesta definitioner som finns kring och om hälsa har sitt ursprung i den fysiska aktivitetens värld, än dock menar flera personer att om hälsa enbart skall ses som god utifrån den fysiska aktiviteten så blir begreppet hälsa inte särskilt innehållsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur lärarna ser på begreppet hälsa. Enligt bakgrund och tidigare forskning så är hälsa ett personligt och svårdefinierat begrepp, vilket de sex lärare som intervjuades i denna kvalitativa studie bekräftade.

AimThe overall aim of this study has been to gain knowledge about what characterize upper secondary school students participating in the subject course physical education and health (PEH). To investigate this, the following questions are formulated:What motivates the students to attend PEH?How do the students experience teaching?What influences the students' opinions of the subject?MethodWe conducted a qualitative study using interview as method. Six students, from year 2; three girls and three boys, from different studying programs at an upper secondary school in the region of Mälardalen were interviewed. The students had been recommended and asked to participate by their teachers in PEH.

Syftet med mitt arbete var att utreda vilka effekterna av styrketräning är samt att undersöka hur idrottslärare använder styrketräning i sin undervisning. För att få kunskap om styrketräningens effekter gjordes en litteraturstudie som fokuserade på styrketräningens effekter ur ett samhälls-, ett psykologiskt- och ett fysiologiskt perspektiv. En enkät konstruerades för undersökningen och delades ut till lärarna som undervisar i Idrott och hälsa A på de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. Enkäten innehöll frågor relaterade till styrketräning i undervisningen. Några av styrketräningens effekter visade sig vara, ökad styrka, ökad fettfri kroppsvikt, ökad fysisk funktionalitet, minskad rygg och ledsmärta mm.

I dagens samhälle debatteras det kring ämnet Idrott och hälsa då medvetenheten runt ämnets betydelse har ökat. Detta har medfört att det har påvisats flera brister än tidigare. De brister som framgått har således lett till att idrottsläraren fått en allt mer kritiserad yrkesroll. Denna studie har som syfte att undersöka idrottslärares uppfattning av den egna yrkesrollen idag samt att ta reda på om och hur de uppfattar att yrkesrollen har förändrats och kommer att förändras över tid. Studiens resultat har insamlats genom kvalitativa djupintervjuver där respondenterna har valts ut för att representera olika lärargenerationer.

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod.