Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få kunskap om flickor och pojkar har olika åsikter om ämnet idrott och hälsa och hur villkoren ser ut. För att svara på mitt syfte har jag gått utifrån två frågeställningar: Vad anser pojkar och flickor om ämnet idrott och hälsa? Är lektionerna upplagda med lika villkor för bägge könen inom ämnet idrott och hälsa?MetodTill denna studie användes det kvalitativ metod. Intervjuerna gjordes på två högstadieskolor i Stockholm. Tre flickor och tre pojkar i årskurs åtta blev intervjuade.

Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvården ser på sig själv som yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrån yrkets status i samhället, maktupplevelse på arbetsplatsen samt hur de klassdefinierar sitt yrke. Detta jämförs med godtagbara teorier om respektabilitet och klassteori byggd på maktupplevelser.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se hur bedömningen i ämnet Idrott och Hälsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning. Använder sig lärare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning? ?* Hur sker bedömningen inom Idrott och hälsa i relation till kunskapskraven? ?* Hur arbetar fyra lärare i Idrott och hälsa med formativ- samt summativ bedömning i ämnet? ?*  Hur arbetar fyra lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning av elever? Metod: Den metod som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien består av intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa, från olika skolor i Stockholmsområdet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 1-6 hade för syfte med den feedback som ges under lektionerna. Studien syftar även till att undersöka vilka olika sorters feedback som dessa lärare ger uttryck för.? Vad har lärare i idrott och hälsa för mål med den feedback som ges?? Vilka olika sorters feedback ger lärare i idrott och hälsa uttryck för?MetodStudien är en kvalitativ studie där sju stycken lärare i idrott och hälsa som undervisar i årkurserna 1-6 medverkar. Först observerades två lektioner och sedan blev lärarna intervjuade. Totalt genomfördes 14 observationer och sju intervjuer.ResultatStudien visar att lärare har olika syften med den feedback som ges.

The aim of our study was to examine the oral health status using an oral assessment guide, ROAG, among elderly people in a block of service. Another aim was to evaluate the elderlys perception of there own oral health using a questionnaire. The study were undertaken at a ward in Kristianstad, with 39 caretakers. 21 caretakers participated in the study. The assessment of the oral health status was done on the same individuals (n=21) who answered the questions in the questionnaire.

Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio.

Att ha attityder grundade i rationella tankar uppfattas som mer önskvärdän att ha attityder som är grundade i externa faktorer. Människor ärbenägna att uppfatta individer som håller med dem som mer rationellaoch mindre externt influerade i sina preferenser än individer som intehåller med. Construal Level Theory förutsätter högre psykologiskdistans för med sig ökad bias. Högstatusindivider har en högrepsykologisk distans vilket leder till ökad bias. I studien undersöks hurpsykologisk distans och individens benägenhet att tolka världen naivt,utifrån eget perspektiv, inverkar på mellangruppsattributioner.Resultaten visar att deltagarna skattar preferenserna av de som harsamma åsikt i en fråga som mer rationella än dem som har motsatt åsikt,och att maktposition leder till ökad bias.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning lärare i idrott och hälsa A arbetar med kursplanens mål: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1) på gymnasiet. Syftet är vidare att undersöka om det är någon skillnad på kvinnliga och manliga arbetssätt när det gäller: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1).MetodTill denna studie har en kvalitativ intervjustudie och en dokumentanalys av läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A använts. Intervjustudien utfördes på nio lärare i idrott och hälsa A utspridda på 6 olika gymnasieskolor. Dokumentanalysen sammanfattar relevanta delar till denna studie utifrån läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A.ResultatResultaten visar att det finns betydande skillnader hur olika lärare i idrott och hälsa A utformar sin undervisning inom målet spänningsreglering och stresshantering. Detta visar sig i form av olika undervisningsmetoder, hur mycket tid/plats som ges till målet, hur läraren tolkar kursmålet samt hur läraren bedömer sina elevers kunskaper.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att motivera elever till ämnet idrott och hälsa, samt se vilka eventuella svårigheter de kan stöta på i motivationsarbetet. Studien undersöker även om, och i så fall hur, den grad av motivation som lärarna anser att eleverna uppvisar till ämnet, påverkar upplägget av lektionerna. Till studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar på frågorna. Inför intervjutillfället skickades vinjetter och en kort teoribakgrund till studien ut, för att respondenterna skulle kunna förbereda sig samt ge väl genomtänkta och heltäckande svar. Det var fem lärare, som alla vid intervjutillfället undervisade i idrott och hälsa 1, som deltog i studien. Lärarna, både kvinnor och män verksamma i nordvästra Skåne, är alla utbildade lärare i idrott och hälsa men med olika lång arbetslivserfarenhet. Som grund för analysen av studiens empiri och diskussion användes Self-Determination Theory med de tillhörande subteorierna Organismic Integration Theory och Cognitive Evaluation Theory.

Syfte och frågeställningarMitt syfte med studien har varit att ta reda på hur hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa kommuniceras till eleverna. Studien bygger på följande frågeställningar:1)Vad är hälsa enligt lärarna och hur ser de att hälsa kommer till uttryck i undervisningen?2) Hur undervisar lärare i idrott och hälsa om hälsa?3) Stämmer lärarnas syn på sin undervisning överrens med den faktiska undervisningen och styrdokumenten?MetodStudien är av kvalitativ art och består av intervjuer samt observationer. Fem lärare från fyra olika skolor har intervjuats och sex lektioner har observerats. Skolorna är belägna i olika förorter till StockholmResultatResultatet visar att många av lärarna är osäkra på vad begreppet hälsa står för samt hur hälsoperspektivet ska synliggöras i undervisningen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad fem olika idrottslärare på gymnasienivå har för syn på skolämnet Idrott och hälsa samt vilka förutsättningar de har för att kunna förmedla kursinnehållet till eleverna. De kvalitativa metoderna intervju och observation används i studien. Lärarna i studien är alla behöriga idrottslärare som arbetar på gymnasieskolor. Ett annat område för fokus är hur lärarna leder kunskapsutvecklingen hos eleverna och vilka kunskaper de prioriterar att hinna lära ut. Idrott och hälsa är ett ämne vars identitet inte är helt fastställd och kunskapsinnehållet är inte så tydliggjort.

För företag i det moderna samhället är nyckeln till framgångsrik marknadsföring en förmåga att kunna sälja in produkter, tjänster och budskap och att kunna göra det på ett sådant vis att de sticker ut ur mängden bland andra företag som syftar till att göra samma sak. Ett sätt att uppnå detta är genom att använda sig av kända människor för att lyfta fram det som marknadsförs. Åtskillig forskning har bedrivits kring denna marknadsföringsmetod. Detta arbete har undersökt hur och om användandet av kändisar påverkar ett varumärkes status hos mottagarna. Den tidigare forskningen kring marknadsföring med hjälp av kändisar har mest kretsat kring effektiviteten av sådan marknadsföring.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning främst utgått från elevernas val av gymnasieprogram, har någon betydelse för elevernas inställning till idrottsämnet. Som idrottslärare är det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att få dem aktiva i undervisningen.(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.).

Syftet med studien är dels att undersöka om det finns skillnader i innehåll och omfattning mellan några kommunala skolor och några friskolor i en mellan svenskt stad avseende ämnet idrott och hälsa. Dessutom att undersöka vilka möjligheter till fysisk aktivitet efter skoltid det finns på skolorna samt några årskurs 9 elevers attityd till idrott.  En enkätundersökning har använts som metod. 52 elever från två kommunala skolor och 49 elever från två friskolor deltog. Intervjuer har dessutom genomförts med en elev och en idrottslärare från varje skola.Alla elever i undersökningen har angett att de har idrott och hälsa två gånger i veckan, Hälsan är den centrala delen i ämnet enligt friskolan. På den kommunala skolan är det den fysiska aktiviteten det centrala.Eleverna på skolorna har en positiv attityd till ämnet.

Denna uppsats utgår från perspektiv och intressen hos en döv, blivande lärare i idrott och hälsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingår musik, rytm, dans och rörelse, förutom i ämnet musik också i ämnet idrott och hälsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, så när som på att ämnet musik ersätts av ämnet rörelse och drama. Vad gäller ämnet idrott och hälsa är mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort från ämnet i specialskolan. Syftet med min uppsats är att ge exempel på hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och påverka barnen.